Välkommen sommartid

 

Äntligen sommartid, som jag längtat! Min vana trogen tjuvstartade jag dock för några veckor sedan att knapra in på den där timmen, så på söndagsmorgonen behövde jag bara kliva upp tio minuter tidigare. Ingen tung bedrift direkt. Men med all kyla och is känns själva sommaren avlägsen, och det upplevdes overkligt när ett sex år gammalt minne dök upp i facebookflödet; då vårmockade vi och spelade krocket! Också påstår man att den här vintern är så oroväckande varm. Det har jag då inte märkt av. 

Eftersom töväder varvas med kyla och friska vindar breder isen ut sig, särskilt som tövädret gör att vatten pressas upp underifrån och blir bubblande källor och sedan svallis när det fryser. Det går liksom inte göra så mycket, det går inte att verka barfotahästarna eftersom de då förlorar fotfästet ännu mer, det är svårt att träna unghästarna på isen, så det är bara att tänka om, vara kreativ och komma på övningar anpassade efter rådande förutsättningar.

 

BC5AC054-44E2-47FB-A02C-1E20AC79AC6E 

Som att klättra på Mistjev i halv storm, och njuta av utsikten, även om det är omöjligt att rida alls just nu.

 

Eftersom vi inte fick tag på halm inför vintern förser vi hästarna med olika bitleksaker för att de ska tillfredsställa tuggbehovet på annat än vindskydd och stängsel. Skogsbolaget har tagit ned timmer längst vägen, så då blir det lämnat en himla massa sly och kvistar som basjkirerna mer än gärna tar hand om. Vi har hämtat hem en del under helgen, och särskilt unghästarna som blir lite rastlösa när de inte kan kuta runt som de vill pga all is blev glada. Tallgrenar och björksly är favoriterna.

 

 Först två bilder av Deana och Milyj från lördagen:

 

39F068EF-727D-4581-8BB9-A4F3015EBD11

 

AE544997-C131-497D-853E-2E84DF5901BC

 

Tvååriga Deana ser mindre ut än treåriga Milyj. Ja, hon kanske är mindre i sammanlagd storlek, men hon är faktiskt redan nu högre än Milyj, så linsen ljuger! Söta är de i alla fall, och faktiskt lite släkt; Limon 88 är Milyjs mormors farfar, och Deanas mormors far.

 

FF8365C0-74AC-498F-AF0A-6FD9AD4D4A29

Pavel med helsystrarna Zayats och Zeniya.

 

BCE2F79B-5BF7-4A20-BAC5-38131FD8FD77

..knaprar på.

 

A59448B8-3A01-4519-A213-54408EC3CC71

Hjärtat lyser i vårvintersolen.

 

I fredags var Stefan och fick Fautrasen besiktigad, och passade på att hämta en pall spån från Granngården på vägen hem. Så under helgen har vi ströat upp i de fem vindskydd som används, och alla blev förstås glada över det. Även om det är fint väder ute, och de gärna vilar i den snö som finns kvar så är det ändå mysigt att böka runt i fräscht spån, rulla ordentligt och sova en stund.

 

A937B6D3-5F33-4548-8BDB-24EBB2F7E26F

Milyj bäddar helst själv när andra inte är med och stör. Lägst i rang och väldigt förståndig.

 

1D7616CA-6451-436C-A3A4-6FD29BDF0BEC

 

En del andra har betydligt mer bråttom, vissa kan knappt vänta tills man ströat klart utan kommer in och bäddar och rullar runt medan man fortfarande håller på. Det är bra träning det med, för de som är så ivriga struntar i att man håller på med spånbalsplasten etc. Det är oftast unghästar som kommer in och slår kullerbyttor i spånet. Här tvåårige Tuchkin.

 

3553756C-76B8-4402-8DF2-05E7BA2815B0

 

Spån överallt, han är precis som sin storasyster Zeniya som knappt kan bärga sig.

 

E9A3637D-AD4B-4599-9B26-DC15280BEFAD

 

 Söt som få med spån överallt.

❤️

 


Helgen som försvann

 

A2871415-D78C-4A76-ABF8-50F8159B1960

Rolly, åtta veckor gammal nu.

 

Det blev en lite konstig helg, därav uteblev sedvanliga söndagsbloggen. Det började med att fredagen försvann då det var som en helt vanlig arbetstorsdag för mig som var ensam med allt tills fram på aftonen då Stefan kom hem.

Lördagen började med att Rolly, som nu blivit åtta veckor, fick sin första dos avmaskningsmedel (Axilur), och det gick som vanligt bra, som det brukar med små föl. Det var gott tyckte hon och ville ha mer, men nu får hon vänta åtta veckor till. Vi tog in flocken i stallet för några timmar, och när det var dags att gå ut var Cetzima väldigt loj.

Det visade sig senare att hon hade ont i magen, så vi fick turas om att promenera henne, både i hagen och längst byvägen fram och tillbaka tills det släppte och livsandarna återvände. Händelsen lade sordin på helgkänslan så det blev en ganska avslagen kväll, särskilt med tanke på det ytterst bedrövliga utbudet på tablå-TV som bjuds på numer. Dansband eller barnprogram tror man folket vill roas av på en lördag hemmavid. Som de flesta är i krisens tid. 

 

2871B592-E294-467B-ADCE-B408B2001D4F

Fina och kloka Zeniya.

 

På söndagen infann sig äntligen helgen. Vi hann inte så mycket mer hästjobb än att ta Zeniya från flocken för lite träning och extra uppmärksamhet, sedan passade vi på att åka och veckohandla i öde matbutiker. Det finns väl inte mer att bunkra för folket, de satt kanske hemma och funderade på hur många varianter av middagar man kan göra på fiskbullar och pilsnerkorv, eller vad man gör av all köttfärs som plötsligt är på bäst-före-datumet. Eller lärde sig baka av all jäst man köpt. Det är ju också färskvara.

Vi blev glada över att finna jättefina små rostbiffar av lamm, som var precis på datumet och därmed reades ut till vrakpris. Märkligt det där, ju mörare köttet blir desto billigare blir det att inhandla, när det borde vara tvärt om.

Men på aftonen kunde vi äntligen skåla in helgen i fin Cava, och njuta av de örtmarinerade och smörstekta lammrostbiffarna tillsammans med klyftpotatis, en väldigt god och lagom pepprig rödvinssås, och tomat. Man behöver onekligen lite helg för att ladda om för ny arbetsvecka. Den här arbetsveckan ser också lite annorlunda ut då vi jobbar hemma bägge två, så vi får lägga all tid där den behövs bäst. Så kanske vi får en mer normal helg nästa gång.

 


”..not for human consumtion”

 

 

När Stefan var på Svenska Basjkirhästföreningens årsmöte i lördags så var det en som påpekade det faktum att vi inte ansökte om Zeniyas pass medan hon gick vid sin mors sida, utan senare. Vid moderns sida innebär att föl som föds fram till och med sista juni går vid moderns sida året ut, medan föl födda 1 juli och senare räknas som att den går vid moderns sida ett halvår, därefter måste fölets härstamning verifieras med DNA, även om den skulle fortsätta gå med sin mor.

Det stämmer att det är så, och jag har ett par gånger berättat om just Zeniya men gör det gärna igen. Först nämner jag kort hur passansökan går till. Man ska skicka in ansökningsblankett, betäckningsrapport, signalementbeskrivning utfärdad av godkänd ID-kontrollant, tagelprov (från svansen, hårrötterna måste vara med) och chipmärkningsrapport. Om fölet inte längre anses gå vid moderns sida ska även åldersintyg enligt tänder, utfärdat av legitimerad veterinär bifogas, och DNA (svanstagel återigen) ska in till SLU för härstamningsverifiering, och resultatet ska skickas med i passansökan. 

 

BE8C768B-0DBF-492D-AD55-A740D0113641

Blyg liten Zeniya.

 

Zeniya föddes i Alsen, 1 juli 2015. När hon var endast tre månader gammal reste hon i lastbil tillsammans med sin mamma och de flesta av våra andra basjkirer från Jämtland hit till Trehörningen, runt 4,5 timmars transport. Någonting hände med Zeniya under den tiden, för det var inte samma föl vi lastade ut som lastats in. Hon blev traumatiserad på något vis, hon var plötsligt mycket rädd för människor och upplevde instängda små utrymmen (som boxen) som klaustrofobisk. Efter några veckor var det tydligt att det inte skulle gå över, hon hade drabbats av bestående men av resan.

 

Zeniya

Fyra månader gammal, november -15.

 

Året närmade sig sitt slut, och vi insåg att vi inte kunde utsätta stackars lilla Zeniya för allt vad det innebär med en chipmärkning utan beslutade att låta det vänta. Förbereda henne så gott det gick och ta det när det blev läge. Det var alldeles för stor risk att förvärra hennes oönskade, och för henne väldigt jobbiga beteende. Vi tänkte att då kunde vi lika gärna vänta med Beroza också, även om hon var betydligt mer hanterbar och tillmötesgående. 

Så kom våren och med den Elisjka. Vi bestämde oss för att ansöka för alla tre samtidigt, innan 2016 var över, och förberedelserna gick riktigt bra. Visst var Zeniya starkt skeptisk till främlingar, men inte ohanterbar, så visst skulle det gå bra. Då, i december 2016 slutar plötsligt den enda veterinär hos distriktarna som var behörig ID-kontrollant! Vi kontaktade en privat veterinär vi kände till, men efter vi beskrivit Zeniya och hennes förutsättningar ville hon inte komma hit, så då passerade även det nyåret fast vi planerat och förberett.

I februari 2017 fick vi tag på en privat veterinär som kom hit och ordnade med registreringarna för alla tre, och tack vare att hon var erfaren, lugn och hade stort tålamod fick även Zeniya sitt chip under huden på halsen, och efteråt kunde veterinären stå kvar och klappa om henne lugnt och stilla, och mata henne morötter ur händerna.

 

0191EF4C-8EE1-4649-BD60-055453677DC6

Någon timme efter chipmärkning etc, ute i hagen igen.

 

Vi kunde alltså kvittera ut Zeniyas pass ganska precis  fyra månader innan hennes tvåårsdag. Det som skiljer det passet från ett som utfärdats medan fölet kunde identifieras vid moderns sida är priset, det blir några hundra kronor dyrare, samt att DNA-proverna till SLU kostar, och att det står i passet och på Blå Basen att hästen inte får användas till livsmedel (Not intendended for human consumtion). Det är allt som skiljer, det påverkar inte individens möjligheter på något vis. Vi har fler som behövdes härstamningsverifieras då vi inte varit i tid, och jag räknar upp dem i kronologisk ordning och redogör för orsakerna:

 

40C2CCC5-09F8-4A6B-8F11-4B12433DB91B

Mistjev med mamma Hinica, februari 2013.

 

4EBCC86C-18F6-414F-ADF3-8304774789F9

Pavel, två veckor yngre än Mistjev.

 

Vad gäller Mistjev och Pavel beror det på att vi förstod regeln fel, det där om vid moderns sida. Jag läste det som att fölet skulle registreras under sitt första levnadsår, vilket jag trodde innebar våren 2013 då Mistjev föddes 17 maj och Pavel 3 juni 2012. Så var det ju inte, utan det gällde fram tills första årets slut, så det spelade ingen roll alls att mammorna stod vid deras sidor när de chipmärktes i mars. Det räknas inte så, men man lär sig av misstagen.

 

7AABB3D2-0D9B-4418-A90A-0C1D78F0420A

Gasper, fem månader gammal i mars 2013.

 

För Gaspers del blev det tokigt angående slutdatumet för inrapportering av betäckningsrapporten. Betäckningar ska registreras senast sista september, och jag trodde inte man skulle rapportera in betäckningar som eventuellt kunde ske efter det datumet, utan  att det rapporterades in nästa gång. Så var det inte, jag skulle skrivit att stoet gick på fribetäckning året ut, rapporteringen sker år-år, även om de ska in tre månader innan året är slut.

För Gaspers del betyder det ingenting. Det står att han är härstamningsverifierad mot sin far (på grund av det jag just skrev), men det påverkar inte hans möjligheter. Gasper står med i Riksstamboken, har blivit avelsvärderad och godkänd två gånger, och eftersom ansökan kom in under hans första halvår (han är ju höstföl, född 4 oktober) kan han till och med användas till livsmedel! Och vi lärde oss något, efter det skriver vi alltid att ston på fribetäckning går med hingsten året ut.

 

image

Beroza och Zeniya som ettåringar.

 

Varför den där personen nämnde just Zeniya vet jag inte, och syftet till påpekandet är oklart. Zeniya har aldrig varit till salu, och kommer aldrig någonsin att säljas, men det spelar ingen roll. Det påverkar henne ingenting att hon fick sitt pass lite senare när vi i år tänker börja använda henne i aveln, och det påverkar inte eventuella avkommor ihop med Gasper. Som jag skrev fick Beroza sitt pass samtidigt, och hon är ett par veckor äldre än Zeniya.

 

DE99612E-2753-43B4-AD7E-10516F2F9DDE

Elisjka, född i april -16, här i mars 2017

 

Eftersom vi inte fick tag på någon godkänd ID-kontrollant i tid så är även Elisjka härstamningsverifierad och får inte användas till livsmedel. Det var lite surt då vi förberett, och trots det tvingades betala extra för inte bara två men tre pass. Men som bekant blev både Beroza och Elisjka diplomston som treåringar, så det påverkar inte deras möjligheter.

 

10FFE14F-582A-45BF-9DFD-CDA205010A12

Tuchkin, född 17 april 2018, här ett år och en månad gammal.

 

Tuchkins (och även Zeniyas) mamma dog några timmar efter han föddes, så där fanns förstås aldrig någon chans att få honom identifierad vid moderns sida. Mamma Tovas DNA fanns redan hos SLU så det förelåg inga problem vad gäller härstamningsverifiering, här fanns ingen stress alls, men ändå trevligt att ha fölen registrerade innan året tar slut. När vi drabbades av förhinder gjorde det inget för hans del.

 

51F46964-3669-4E65-9989-CC2E5C5CEEBF

Deana, född 21 maj 2018, bild från sommaren -19.

 

Vi hade bokat in chipmärkning etc för Deana och Tuchkin till 28 december 2018. Två dagar innan kastade Francesca så olyckligt sitt första föl, och då det är helt omöjligt att på den korta tiden få besked om det är abortvirus eller ej så valde vi givetvis att avboka. Särskilt som ID-kontrollanten hade fler kunder dagarna innan nyår. Då vi ändå passerade årsgränsen var det lika bra att vänta tills vinterpäls bytts ut mot sommarpäls, så de två registrerades och fick pass senare de också.

Kanske är det själva härstamningsverifieringen som var den springande punkten vad gällde påståendet om Zeniya? Om det är seriöst eller ej av en uppfödare att låta avkomman bli äldre än de sex månader upp till nästan ett år, beroende på när det föddes, innan passansökning görs? Avgör ni, jag har beskrivit orsakerna bakom de vi har som verifierats samt redogjort för att det inte påverkat deras möjligheter. Det utgår inga påföljder (straff) för en ansökan som kommer in senare, det blir lite dyrare och man får inte äta hästen.

Två saker som vi däremot alltid gör är att rapportera in alla betäckningar (som jag skrev inledningsvis ska betäckningsrapporten inkluderas i passansökan, och alla begärda kompletteringar innebär en kostnad för hästägaren), och att uteslutande använda oss av avelsvärderade och godkända hingstar. Det tycker vi är viktigt, det anser vi är seriöst. 

 

 54341C35-E171-4DA3-BA06-0E20D98E5A1C

 

Gasper med sin dotter Cizmet. 

 


Årets exteriör

 

1D5BE8E5-469E-432D-AF2A-64EB6C754BE4

 

Jag blev väldigt glad och stolt när Stefan kom hem från Svenska Basjkirhästföreningens årsmöte med utmärkelse och pris till Elisjka för årets bästa exteriör. Från rasföreningen fick hon ett diplom och en fin rosett:

 

FA7CD90B-711F-4D5B-AFD2-49F603012132

 

”Mánadis' Elisjka fick 40 poäng och diplom när hon visades på sommarpremieringen på Wången 25 augusti 2019 och är därmed den exteriört högst bedömda basjkirhästen under 2019.”

 

43E28687-1C03-4B99-B395-D3B03EE92A69

 

Från vår fina avelsorganisation Svenska Hästavelsförbundet fick jag en värdecheck på anmälningsavgift till valfri sommarpremiering, samt ett par vantar. Helt perfekt pris, jag blev väldigt glad, särskilt som vi planerar för att visa två treåriga ston i år, och då kan jag ju ha vantarna på om jag visar någon av dem. Tack så mycket! 

 

Två favoritbilder av fina Elisjka:

 

C9A7D206-DF27-482B-8B4B-0475C776B599

Första sommaren. Tuggar på några strån medan hon vilar i gräset uppe på skogslägdan.

 

AE845984-F74C-415F-AFD5-7F3AD6C40983

Hemkommen efter sommarpremieringen. Hon var så trött av äventyret så hon valde att stå helt ensam där vid stängslet i solen, med utsikt över hagar och sjö.

 


+18˚ i mars

 

13117A9F-FCEC-4B81-8632-AC56885B5C67

Rolly vilar i svala snön med pappa Gasper som håller koll.

 

Måndagen var den hittills varmaste dagen med drygt åtta plusgrader i skuggan på dagen. Hur mycket det var på solsidan kollade jag aldrig, men på tisdagen med ”bara” fem plusgrader, var det mitt på dagen +18,2˚ i solen. Hästarna blir väldigt loja i värmen, och ungstona verkar ha dansat i fullmånens sken hela natten för de har helst legat i snön och sovit idag. Förutom när de badat, de hade plaskat ut nästan allt vatten i tunnan, och dra ut vatten kunde jag göra i kortärmat tacksamt nog.

Massor av vinterpäls har jag skrapat av de här dagarna, två flockar i går, två idag. De yngsta fäller inte jättemycket men tycker det är skönt att bli skrapad och kliad på ändå. Det är väldigt olika på individer, till exempel fäller Tuchkin nästan ingenting, medan jämgamla Deana släpper mer vinterhår än treåringarna. Rätt skönt att alla inte fäller lika mycket samtidigt, för det är rätt arbetsamt att skrapa bort hår, även med effektiva verktyg.

 

9601E021-5784-42A1-BB41-184BC3CEE5A5

Deana, två år i maj. Den huvudlösa är Milyj, Pavel i bakgrunden.

 

Det är förstås en kontrast att se mängderna snö med så många plusgrader. Snön kyler sig själv till viss del, men visst smälter det. Det som töar rinner rakt genom snön och samlas eller rinner under, så snömängden kan se likadan ut men blir allt mer porös. I bilden ovan ser man att den nedtrampade snön är brun på sina ställen, och det är smältvattnet. En del blir stående medan annat rinner undan om det har någonstans att ta vägen, så det gäller att ha täta vinterstövlar när man tar sig fram..

 


Vårvinter

 

F678377C-048F-4DC2-8792-193BAE87B909

Vinterhagens flock i varma vårvintersolen.

 

Det vräkte ned ordentligt med snö onsdag kväll - torsdag em. Jag tröstade mig med att det väntade vackert väder till helgen, och att det skulle se rent och fint ut i hagarna igen. Det blev till att skotta en del för att ta sig fram på torsdagen, men det mesta lämnade jag till Stefan, som fick fira sin födelsedag på fredagen i snöröjningens tecken medan jag körde till stan för att veckohandla. Jag var på stora Coop redan vid halv tio, och det var påtagligt att folk nu börjar preppa för att kanske måsta stanna hemma ett tag. Mest torrvaror, konserver, sånt som kan frysas in, toapapper etc i stora, överfulla kundvagnar. 

Väl hemma igen kunde man glömma allt vad heter covid-19 för ett tag och bara njuta av det underbara vädret. Fredag och lördag bjöd på fantastisk vårvinter med en massa plusgrader i solen. Otroliga mängder av strålande ljus, blå himmel, flugor, fågelkvitter, snödropp, fräknar och glada hästar som fick utlopp för energin i den fluffiga, gnistrande snön. Jag skulle filma Milyj när hon mötte upp mig vid lördagens lunchutfodring, men iPhonen valde att istället ta några stillbilder:

 

BC4690CD-E2F6-40FD-BCF7-DE6972BCACE8

 

095207CD-5F54-491A-BBEF-33B7B2483BA7

 

8D587951-5F87-4347-9552-92FA49B0E77A

 

D734921A-32A6-49E7-9F7E-BF28BFA80613

 

Men mest av allt tankade även basjkirerna solvitaminer i den varma solen.

 

586D2FE0-B497-4446-90A2-C3DA6279EB61

 

Milyj håller vakt medan de andra vilar i snön.

 

221B24A7-65C7-463C-8990-309E4966926C

 

Efter lördagsjobben hade vi after work ute i solen. Vi hade med varm choklad, vilket kändes lite överdrivet med tanke på hur väldigt varmt det blev i solgasset. Men allt är ju så mycket godare utomhus så chokladen gick åt medan det blev bra grillglöd för kycklingchoritzo som njöts med stark senap i tunnbröd, och en kall öl till. Miko fick fira Internationella Akitadagen en dag i förväg med fruset märgben från västerbottnisk älg, alla nöjda och glada.

Kontrasten var stor när det började vräka ned blötsnö på tvären i väldigt friska sydvindar på söndagsmorgonen. Det var ju väntat, och vi hade tagit så väl vara på det vackra vädret så det kändes ändå helt ok. Särskilt som vi tog in flocken från Vinterhagen och pysslade med dem. Mest med de yngsta, Cizmet fick en vaccinationsspruta av Stefan, och vi lyfte hovarna vilket hon visade att hon minsan kunde! Så snart hon ställer ned en framhov vi lyft så lyfter hon genast nästa framben och viftar högt i luften med det, som om hon säger: ”Det här kan jag, såhär går det till!” Det är ju tur hon är snäll och håller benen stilla när vi lyfter upp dem i alla fall. 

Lilla Rolly som nu är sex veckor gammal fick prova att ha på grimma för andra gången i livet. Jag tog på den tre-fyra gånger och hon var så duktig så, och krånglade inte det minsta. Bilderna är från när vi tränat klart, och det är inte jättelätt att fota ett föl som helst vill pussas och kramas så fort man är nära.

 

87703AB2-49E2-441E-A1B4-8A6149A2A9B6

 

69562DA1-343F-43B1-990B-12F143293B69

 

57495C57-A0B8-4F04-861C-56A52B0985C7

 

 


Fel på ögonmåttet

 

Vad mycket väder vi haft på en vecka. Förra helgen var det riktigt vårväder, sedan var det härlig vårvinter i veckan, och till veckoslutet kom så vintern. Konstigt, fast egentligen inte, för här är mars normalt sett en vintermånad.

 

D2B1A9C0-716B-4F57-B44C-3909389BEA05

Mistjev i vårvintersolen.

 

Jag råkade skriva på Instagram och Facebook att Tuchkin växt om Mistjev på höjden, för jag upplever verkligen att det är så. Särskilt när jag ser Tuchkins taniga bakdel, för varje gång jag utfodrar (vilket är fem ggr/dag hos dem) så går Tuchkin först, sen jag med Mistjev efter mig. Tvååringen är verkligen lång och ranglig som en sparris, precis som Leonid var i samma ålder. Frågan ställdes hur hög Mistjev egentligen är, och eftersom vi aldrig mäter hästarna hade jag inget svar på det, men då vi ändå har en mätmaskin så mätte vi bägge två på söndagen.

 

B8C17EB9-96B6-401E-A109-1DB56A4ABFA4

Mistjev ser ut som en rultig ponny bredvid högreste Tuchkin..

 

Självklart var det fel på mitt ögonmått. Jag hade faktiskt gissat nästan helt rätt på Mistjev, han är 151 cm i manken och jag hade gissat på ca 150, och Tuchkin är ”bara” 145 cm. Vilket i och för sig är rätt högt för en basjkirhingst som fyller två i mitten på april. Och jag mätte dem inte baktill. Så gjorde man förr, tog måttet ”bakom sadeln”, och det är därför många tavlor från exempelvis 1600- och 1700-talet visar hästar med abnormt stora bakdelar, det var nämligen fint på den tiden. Tuchkin kommer förstås bli mer symmetrisk med åldern, men sen håller jag tummarna för att han stannar i växten så han lägger på sig på bredden istället.

Isigt och halkigt är det, och det ställer till det lite. Vi håller på att förbereda Cizmet på att byta flock, och då gör vi alltid så att vi låter ettåringen som ska skiljas från sin flock ta emot nya flockmedlemmar i egna hagen där unghästen är trygg, och den Cizmet först ska stifta bekantskap med är femåriga Zeniya. Givetvis får pappa Gasper byta hage då. 

Att flytta om hästar mitt i vintern är inte helt enkelt, och är underlaget dåligt blir det ännu mer knepigt. På söndagen tog vi som förberedande träning  Zeniya från flocken i Hemmahagen. Hon är lugnet själv, trygg och klok, men hon vet att det är glashalt i grinden och utanför den. Då spelar det ingen roll att vi halkbekämpat, det var med största tvekan hon till slut följde med mig ut från hagen. Några av ungstona som var kvar blev fasligt yrsliga och studsade runt som popcorn i Hemmahagen, men Zeniya var så nöjd med att följa med mig och få en hink med pellets, äpple och morot. En riktig klippa. 

 

 

01FDC18F-6F3F-417A-83AF-FDC2158D9013

Zeniya, klok och vacker.

 

Men just nu kan vi inte göra nya flockar, det är på tok för isigt både i Vinterhagen där Cizmet bor och i Hemmahagen, och där emellan är det sju resor värre. Det är bara att hoppas vädergudarna är med oss i mars. Hon får inte dia mer för mamma Cetzima, så den biten är inga problem, men vi behöver förstås separera henne från pappan så småningom, även om det inte är akut ännu. Vi fortsätter förbereda och håller tummarna för antingen snö eller vår, vilket som nu vill komma först.

 

C94F8D75-0A19-4647-ABC4-AEA663D154E5

Milyj i närbild.

 

När vi var färdiga med Zeniya kom Milyj och pockade på uppmärksamhet. Hon är så himla uttrycksfull, har ett väldigt rikt minspel, och verkar otroligt finurlig i kombination med att hon är så kvicktänkt. Vips så snodde hon på något sätt åt sig min handske när jag skulle ta kort av henne, hur hann jag inte se, och passade på att ivrigt och inlevelsefullt leka med den.

 

6AEAAB4F-719A-49F9-A713-E2ED6B8FE6BE

 

Milyj är tveklöst den snyggaste basjkiren vi har, men med hennes smått otroliga register av miner blir det tyvärr sällan riktigt bra bilder av lilla skönheten.

 

285FB04A-08D1-488D-908C-DE6758EA9BF3

 

..men någon gång emellanåt lyckas jag fånga henne på bild..

 

54B61427-F567-4A4D-A6AF-3E99128025BB

 

..även om frambenen råkar bli avklippta.

 

 


Lördagsledigt

 

A8032511-E792-4A3A-B0B2-80AD9D557DC6

Flocken i Hemmahagen, lördag förmiddag.

 

Har man många stora djur hemma blir det givetvis jobb sju dagar i veckan, även om arbetsuppgifterna skiljer sig för min del beroende på om jag är själv eller om Stefan är hemma. Då får jag avlastning med vissa bitar medan vi hjälps åt med annat som är svårt att göra ensam. Men ibland behöver man en helt ledig dag, och det tog jag mig på lördagen.

Nåja, inte 100% ledig, men nästan. Höet måste packas förstås, och vi passade på att träna Zayats lite ute i det fina vädret. Tyvärr var det inte fint väder hela dagen, utan regnet började falla på eftermiddagen så nu är det isigt igen, om än inte lika illa som innan. Ledigheten ägnades först åt att gå runt och bara mysa med hästarna, sedan blev det matlagning, trav och bubbelvin. Väldigt trevligt, det blev bubbel till Melodifestivalen också, uppklädda var vi till och med och använde de dyraste champagneglasen.

 

905CAE96-87B1-44BA-A88C-43CD12C35C11

 

Den här bilden togs alldeles innan den förra, men från ett annat håll. Jag blir så stolt när jag ser den. Två helsystrar, Zeniya och Zayats efter Zenit och Tova, också halvsystern Milyj med samma far. Pavel i mitten, efter Gastroler, och Deana efter Gastrolers son Gasper. En bild av vårt avelsarbete från 2011 och framåt.

 

Is och värme ja.. Den här så kallade vintern ställer till det lite, det skapas dilemman vi annars inte har. Exempelvis så brukar våra barfotabasjkirers hovar inte växa så mycket alls under vintern, men det varma vädret gör att hovarna växer i samma takt som annars. Det är inget bekymmer i sig, om det inte vore för isen. Också orsakad av värmen. Det är nämligen så att de naturliga hovarna har liksom en kant med hullingar som ger fäste på isen. När hoven verkas tar man ju bort den kanten, och det blir ännu mer halt för hästen.

Hovarna måste givetvis skötas, men vi planerar utifrån vilka hagar hästarna går i (hagarna är i olika skick), och vi verkar endast fram eller bak på en häst per tillfälle, så de får behålla grepp på två hovar i alla fall. Som exempel så verkades Zenit bak och Fiona fram förra helgen, Fiona bak och Adilliya fram idag, och nästa helg verkas Adilliya bak och Zenit fram. Idag, söndag fick även ettåriga Cizmet lite tillsyn av hovarna.

 

35D67363-51E5-4E34-89FE-20D04488A312

Såhär gör Rolly medan vi stökar och håller på i stallet, passar på att sova.

 

Ja, söndagen blev lika produktiv som vanligt, och nu har Stefan rest så det är avstamp inför kommande vecka nu. Jag gillar verkligen söndagar. Det är ju jättetrist att bli själv med allt, men man behöver vända det till något positivt, annars blir det ohållbart. Jag brukar blogga, datorjobba lite (som snart när inventarielistan över basjkirerna ska in till revisorn), äta gott, planera veckan, slösurfa och skämma bort mig lite. Ny vecka, nya möjligheter, och snart kommer det ju bli helg igen. Torsdag kväll, då blir det helg.

 


Unghästonsdag

 

Det känns så bra när man kan ta sig tid i allt annat jobb, och träna några unghästar. Särskilt när det går bra, då är det ju extra roligt. Jag började med ettåriga Cizmet, som för stunden var barnflicka åt lilla Rolly, men det gick bra ändå. Vi började med att prova ut en ny grimma.

 

E7725F9F-A5BE-4509-8D4A-575EE241A24D

 

82F30A34-405C-4594-83C8-FE2894123425

 

Det blev några enkla ledövningar i hagen, lite kroppsmedvetenhet och idag skulle matte hålla i benen utan att Cizmet behövde lyfta dem. Som jag nämnt tidigare är det bra att lära unghästarna skillnaden, ännu viktigare med småhingstar som växer upp med andra småhingstar eller valacker, men det går jag närmare in på en annan gång (det har att göra med hur de leker, det skiljer sig nämligen mellan pojk- och flickhästar).

Av ungstona är det treåriga Zayats som får mest uppmärksamhet nu, för mitt mål är att skicka henne på träningsläger senare i år. Hon behöver ganska korta träningsstunder med bra avslut och allt gick finfint idag. Även tvåårige Tuchkin tränades, men för den oinvigde såg det nog snarare ut som om jag tränade Mistjev.

Träningen bestod i att lämna mig och Mistjev ifred, och hålla sig en bit ifrån oss. Det underlättar nämligen om man kan hålla på med en häst i taget utan att andra lägger sig i, i det här fallet kan jag pyssla med Mistjev i hagen utan att ta ut honom och lämna Tuchkin helt ensam. Även Tuchkin skötte sig och höll sig efter ett par korrigeringar för sig själv och tittade på. Inga bilder på Zayats eller Tuchkin (jag tar sällan bilder när jag tränar själv), men en av Cizmet när vi hade rast i ledövningarna.

 

D84F714E-88B2-4307-ADB3-E6D6FDF26A2F

 


Har du koll på våra avkommor?

 

BE6DD892-350A-482B-804F-FF14850FBC31

 

Nu kommer en ny chans att vinna en mössa. Det är en utlottning mellan de som kommer med rätt svar på frågan; Hur många Mánadis-basjkirer har vi fött upp?  Tävlingen pågår hela vecka åtta och vinnare presenteras på måndag v 9. Samma dag som Mánadis' Rolly fyller en månad för övrigt 😉 Ett tips till jag bjuder på är att vår allra första avkomma föddes 31 januari 2012, Mánadis Adilliya. 

Gissa här genom att posta en kommentar, på Facebook eller Instagram. Lycka till! 

 



RSS
Besökare idag: 8
Denna månad: 906
Totalt: 144078
måndag
30
mars
Holger, Holmfrid

2020
Vecka 14
«mars 2020»
tiontofr
01
02030405060708
09101112131415
16171819202122
23242526272829
3031

Senaste inlägg
Välkommen sommartid
Helgen som försvann
”..not for human consumtion”
Årets exteriör
+18˚ i mars
Vårvinter
Fel på ögonmåttet
Lördagsledigt
Unghästonsdag
Har du koll på våra avkommor?

Senast kommenterade
”..not for human consumtion”
Har du koll på våra avkommor?
Pälsfällning
Supermamman och lillfrallan
Midvinter och djurens jul
Julbilder
Tack för allt Elisjka och lycka till!
Alla hästar hemma
Ökad stödutfodring
Taklagsfest

Arkiv
2020
  •    Mars
  •    Februari
  •    Januari
  • 2019
    2018
    2017
    2016
    2015
    2014
    2013
    2012
    2011

    Lista över andra trevliga bloggar

     

    Stuteri Kry 

    Jemthagen

    Nillas Häst& Ridutbildning

    Yvonne Larsson

    Johanna Lassnack (inaktiv)

    Bondfia