Advent

Advent

I selkammarfönstret lyser åter adventsstjärnan och vi tillönskar alla en riktigt mysig adventstid.

Håll i tanken att advent innebär så mycket annat än dignande julbord, klappstress, trendigt hemmagjort pynt, påtvingade kontakter, allergiframkallande julstjärnor, trafikkaos, glögg och godis i alla dess former.

Njut av det du tycker om, sätt dig själv i en bubbla av lugn och skratta åt de som stressar runt i vild panik inför jul, särskilt de som tydligt mimar svordomar i sina bilar. Går det fortare då? Tänk på det som är viktigt, tänd ljus i mörkret och njut av högtidens alla dofter och fina minnen. Skapa nya.

Glad Advent


Hundattack

Rent spontant blir jag kall om hjärtat när en ung korsning mellan amstaff, diverse jaktraser och schäfer smiter ur sin bil, ser hästarna i närmaste hagen och då struntar totalt i sin husses rop. Minna går i den hagen, och jag är till 85% säker på att hon bär Gastrolers sista föl i sin mage, och mellan gräsfläckarna är det väl mycket blankis på lägdan för några jaktrundor.

Tangaur

Attack-häst?

Men då har jag tillfälligt glömt att basjkirer inte flyr från hundar, och därigenom triggar eventuella jaktinstinkter. Nej, mina hästar de anfaller. Vovven hann knappt dra in svansspetsen efter sig innan Tangaur kom som ett ångande lokomotiv med öronen slickade mot nacken på sitt nedsänkta huvud. Och hunden fick plötsligt fasligt brått att leta reda på husse.

Duktig Tangaur


En till mamma flyttar

Odessa1

"Mamma..?"

Så var det dags att separera mor och föl igen, och nu var det Hinica och Odessa som skulle säras åt, och Firma fick följa med eftersom Hinica och Firma ska på tillridning tillsammans i december. En del kanske frågar sig varför jag krånglar till det och inte flyttar alla mammor från sin årskull samtidigt, men det är inte helt enkelt alla gånger.

Odessa2

Adilliya, Gagarin och Maronya (utanför bild) ser till att hålla Odessa sällskap

Dels är fölen olika gamla med några månader hit och dit, men det är också så att alla nya konstellationer måste fungera. Inget kan få ett sto att byta status i en flock som ett föl, och att två ston som accepterat varandra medan de gett di plötsligt blir antagonister när de tas från fölen kan ske. Eftersom det är mycket hårt och isigt här så är vi väldigt försiktiga. Att sätta Hinica med Minna och Tova när alla är utan föl vore dömt att misslyckas, men Firma verkar det funka väldigt bra med. Praktiskt nog.

Hinica o Firma

Hinica håller koll upp mot skogen medan Firma är noga med att undersöka stängslet

Det är alltid lite sorgligt att höra hästarna kalla på varandra, men det är förstås nödvändigt. Uppe i skogen har Bizra plötsligt fått en helt ny roll, hon är ledare för första gången och är säkert glad att slippa Firma som ständigt lägger beslag på hennes lille pojk. Hon och Gagarin ska också skiljas åt, men vi ska se till att Hinica och Firma kommer sig iväg på tillridning först.

Ibland ska man ha sinne för pussel som uppfödare


Skogslugn

Skogslugn1

Gissa vilka?

Det finns de som tror att jag är en outslitlig Terminator med självreparerande kretsar, men så är absolut inte fallet. När det blir för mycket, när de verkliga måstena utan avsteg travar upp sig, när jag är allt annat än samarbetsvillig, då för mig mer viktigt, mjukare arbete med hästarna blir lidande. Då har jag till slut ett val; Ska jag bli skogstokig eller skogslugn?

Skogslugn2

Hinica väntar på matte i skogen

Är jag väldigt, väldigt ledsen går jag till Hinica. Hon lämnar inte ens sida förrän man gråtit klart utan följer envist med. Hennes föl verkar vara likadana, fast kräver en del av sin människa. De ger en tröst till 100% om man förtjänar det, annars är de skeptiska.

Skogslugn3

Snyggaste systrarna

De två på första bilden var samma som ovan, Maronya och Adilliya. Goa tjejer. När man går upp till skogen för lugn, då är de två framme som i ett trollslag och ger balsam till en stressad själ. Helt underbart.

Skogslugn4

Gagarin

Helt klart är jag arbetsstörd, för alltid när jag går upp till flocken där det finns föl har jag en grimma med mig, och när jag höll på att pyssla om systrarna smög förstås lille Gagarin upp. Han är så snygg i kornblå repgrimma, fux som han är. I alla fall så hämtade jag den energi jag behövde uppe i skogen i dag, så jag slipper bli skogstokig i helgen


Efter stormen

rink1

Mer bandyrink än ridplan

Stormen Hilde drog in och ruskade huset så det dundrade och skallrade, och fick skogen att utstöta avgrundsvrål i natten. Balplasten stod som stora segel från höet, och knöt fast sig runt trådarna vid ridplanen. Jag som alltid har stenkoll på vädret hade totalt missat vad som väntade då jag endast hört något om "stormbyar i jämtlandsfjällen samt norrbottenskusten". Därför hade jag inte alls förberett för det långa strömavbrott som följde. Först på måndag, strax före lunch kom strömmen tillbaka, och då sjönk kvicksilvret inne stadigt mot 12°

rink2

Det är tänkt att ett par ston ska gå här om några dagar,,

Alla hagar klarade sig. Inga fallna träd, inga trasiga stängsel och alla hästar där de skulle vara. Huset förlorade sina sista hängrännor (som pga dålig isolering ändå inte fyller någon funktion) och stegen blåste omkull med ett brak. Ingen värme som sagt då nya vedpannan i källaren kräver el för att fungera och vattentunnorna tog en faslig tid att fylla utan pump.

Men efter stormen är hagarnas lägdor belagda med högpolerad, blixthalkig is.

rink3

Vinterhagens lägda

Då jag uteslutande har barfotahästar blev det till att flytta de flesta vattentunnorna, för hästarna tar sig helt enkelt inte fram. Vinterhagen får mat i skogen, där är det isfritt, stona på "min" sida vägen går bakom huset där det också är barmark, och grabbarna har sina fläckar att kryssa mellan. Men hur det ska gå till att separera ston och föl under de här förutsättningarna, det blir den stora utmaningen. Ingen vinter i sikte än heller, endast kyla och mer kyla.


Skogspromenad

Skogspromenad1

Minna, Tangaur, jag och Tova i skogen

Nu är det glatt värre. Det har regnat på snön som föll för några dagar sedan, så det är isgata på gården, i hagarna, på vägen,, ja i stort sett överallt utom i skogen. Man vet att det är halt när sandbilen strör sin last längst grusvägen. Men i skogen gick det bra att gå, så vi tog med tre tanter på promenad på lördagen.

Skogspromenad2

Jag gjorde det enkelt för mig och gick med Tova, som ändå är "min" häst, och lät Stefan gå med de två andra.

Skogspromenad3

Hästarna uppskattade mycket att  få gå i skogen och äta av det vissna gräset. De hade absolut inte bråttom hem till hockeyrinken,,


Halt

Maronya

Tänk att man aldrig kan få nog av mul-bilder

Tacksam är jag över att det inte är lerigt och moddigt. Nu är det oftast kallt, och med fukt i luften blir det rimfrostigt och vackert. Nesligt nog stiger temperaturen när nederbörd drar in, så den faller i form av regn och sedan fryser det igen. Det gör det inte bara halt i hagarna, utan fasligt knöligt, gropigt och stenhårt.

Maronya och Odessa

Föl på utflykt på Vinterängen, långt från de andra i skogen

Knöligt i hagarna gör att var och varannan häst nu är halt Några av hästarna tar det väldigt varligt, men köld och blåst gör hästar ystra, inte minst de små (även om de äldre också kan, minsann). Maronya på bilden har vrickat sig på vänster fram under lek med de jämngamla och tar sig nu fram ytterst försiktigt.

Midas1

Midas är mycket försiktig på det hårda underlaget

Min önskan är ett fluffigt snötäcke, men så fort molnen drar in blir det regn. Det är inte mycket att göra förutom att vänta och pyssla om de med ömma fötter, och även de som är lite mer förståndiga i det hala. Men när leklusten tar överhanden i hagarna vill jag helst ropa;

 Gör Halt


Ponnyvisan

Ponny1

"En mule mjuk som sammet, det har min lilla häst,,"

P0nny2

"Vad du är söt min kära lilla ponny,,"

Ponny3

"Vad du är snäll min kära lilla häst,,"

Ponny4

"Du säger ingenting min kära lilla ponny,,"

Ponny5

"Men du är den jag gillar allra bäst,,"

OK, jag hade lite svårt att välja på slutet


Hur i hela friden ska man ta kort? Amatörfotografens klagan

Av dagens runt 36 tagna bilder är tragiskt nog de här de bästa:

Gagarin1

Hur i hela friden ska man ta kort av ett föl som man precis tränat i grimma-på/grimma-av/grimma-på/grimma-av/grimma-på, och är så förtjust i en att han gärna följer en hela vägen hem?

Adilliya

Hur i hela friden ska man ta kort av en svart häst (Adilliya, som också allra helst är väldigt, väldigt nära) i nysnö en mulen dag?

Och apropå det där fölet, som till slut ställde upp på bild:

Gagarin2

Hur i hela friden ska man ta kort av en liten Gagarin, som trots nysnön funnit en gyttjig grop att rulla både mage och rumpa i? Det är ju inte ofta de håller sig på kameraavstånd de kelsjuka, ljuvliga små liven så det gäller ju att passa på.


Är det underligt att man längtar efter vintern?

Det finns de som tycker jag är märklig som längtar efter vintern. För det första kan jag ju tycka att om jag ogillade vinter har jag helt klart bosatt mig på fel ställe. Men det kanske blir tydligare varför jag längtar väldigt mycket just nu efter vit och fluffig snö som täcker världen och gör allt så rent och oskuldsfullt, när den kommande årstiden föregås av det här:

Blött

Och det här är ändå inte värsta hagen


Separationsvåndor (uppdaterad 11:48)

Tova och Maronya

Maronya vilar på samma fläck hon föddes på

Som jag redan nämnt så rymde lilla Maronya i går och bröt sig in till sin mamma. Det är då man får några nya gråa hår, för har de en gång tagit sig ut vet de hur det går till och ytterligare utbrytningar måste förstås förhindras. Vi lappade ihop de trasiga trådarna och återbördade mor och dotter till Vinterhagen. Sedan byggde vi ett extra stängsel innanför den svaga punkten, dvs där Maronya gått igenom och satte ett eget, kraftigt aggregat på den hagen innan jag flyttade Tova igen.

Jag känner mig som en riktig skurk när jag separerar föl och ston, men det måste ju göras. Lillan testade om det gick att åla sig under tråden igen men nu var det långt ifrån lika enkelt, så än så länge håller de sig i de hagar de ska. Och jag hoppas verkligen det fortsätter så.

Någonting måste jag göra rätt, för trots att Tova mycket väl visste vad som var på gång när jag hämtade henne, både i förrgår och i går kom hon snällt fram till mig och lät mig leda iväg henne. Hon är ändå väldigt flyktig och tyckte dessutom att ID-kontrollen av dottern härom dagen var rätt jobbig. Tova är klok, men det skär ändå i mitt hjärta när hon står vid stängslet och tittar efter Maronya.

***

Uppdatering kl 11:48

Odessa och Maronya

Allt är lugnt i hagarna. Maronya har valt att vara med Odessa i dag

Besökare idag: 17
Denna månad: 615
Totalt: 123913
måndag
17
december
Stig

2018
Vecka 51
«november 2013»
tiontofr
010203
04050607080910
11121314151617
18192021222324
252627282930

Senaste inlägg
Man behöver ju inte ha bråttom
Francesca
Luciadagen
Snö
Vad hästar kostar egentligen
Tråkväder
Förmiddagsmys
Som en tavla
Lördagsträning
Spånat!

Senast kommenterade
Francesca
Vad hästar kostar egentligen
Vinterfluff
Tömkörning
Lördagsgodis
Brittadagen
Hur uttalas det egentligen?
Milyj är tillbaka
Höstvindar
Att börja träna lite skadar ju inte

Arkiv
2018
2017
2016
2015
2014
2013
  •    December
  •    November
  •    Oktober
  •    September
  •    Augusti
  •    Juli
  •    Juni
  •    Maj
  •    April
  •    Mars
  •    Februari
  •    Januari
  • 2012
    2011