Vinterföre

 

Is3

Ni som följer känner kanske igen bilden från vår eländigaste hage i slutet på förra året. En hage tänkt att inhysa nyanlända hästar blev belagd med blank skridskois.

 

Det som göms under snö finns ofta kvar där under, det blev vi verkligen påminda om under måndagen. Det var äntligen dags att något försenad köra Gasper till Bispgården för utbildning, och samtidigt hämta hem Midas och vårt nya sto Francesca Kosack från samma ställe. I hagen som de två ska gå i har snön fått bra fäste på isen, så där är det mycket fint underlag nu, men Stefan stötte på problem när han körde transporten på isiga vintervägar med snö ovanpå.

Men först gick det fantastiskt bra. Vi lastade en väldigt lugn och obrydd Gasper i transporten, och har det gått fort på en traditionell transport gick det ännu fortare utan ramp! Fautrasen har step up istället för ramp, så Gasper var väldigt kvickt på plats och medan jag ledde ned Firma och Cetzima till stoflocken åkte Stefan iväg med en liten hingst som glatt mumsade hö i vagnen.

Resan gick bra, det var först vid ankomsten till Nilla's Häst & Ridutbildning utanför Bispgården som isen under snön gjorde sig påmind på riktigt och plötsligt satt hela ekipaget fast på gården! Pernilla var inte hemma, men hade ordnat så Stefan skulle ha god hjälp av Nisse, som inte bara bor nära utan även har en traktor. Gasper ställdes in i sin box och efter lite om och men var bil och transport på stadig mark igen, och på väg hemåt med Francesca och Midas i släptåg så att säga.

Hemma hade jag kämpat på med jobb som hamnat efter. Hö och snö, och ännu mera snö, förberedelser för kommande utfodringar och kommande hästar. Plus att jag släntrade iväg emellanåt för att kolla till stoflocken som fortfarande hade två tydliga grupperingar -Cetzima började med att springa fram och försöka stjäla Beroza, så Firma och Cetzima fick hålla sig på sin sida så länge.. Dessutom hade en förkylning slagit till, men vad gör man?

Efter middag för mig och hästarna, och hundpromenad bytte jag om till ledigare klädsel, för nu var det bara att invänta ankomsten. Jag visste att de var på väg, så strax före nio drog jag på mig jackan för att fylla vattenhinkarna i boxarna och göra det sista. Då nås jag av budet att Stefan kört fast i backen. Backen är vägen upp till byn från den större vägen. Man är nödd att sakta in för att svänga av, och sedan väntar en lång, brant, isig och osandad backe, belagd med ett lager glansig pudersnö.

 Min egen bil, en Passat med fyrhjulsdrift, pajade för ett tag sedan. Så pass illa att en transplantation av en viktig motordel krävs, men inte värre än att den faktiskt -då den turligt nog stått med laddare på batteriet startade och gick! Jag hade liksom inget val, det är tre km till backen, och nämnde jag förkylningen? Den hade nog gått åt min tankenärvaro, för jag kom ihåg att byta till varm signaljacka, tog med reflexväst till Stefan, pannlampa och givetvis bra handskar då det kunde bli så att jag själv fick leda hästarna hela vägen hem. Att jag hade mysbyxor och gummistövlar på mig i den femtongradiga kylan reflekterade jag inte alls över.

Vi gjorde ett par tappra försök att dra loss hela ekipaget med Passaten, men jag tog sedan beslutet att börja gå med hästarna. Det var omöjligt att göra mer med hästarna lastade, och att släppa dem lösa medan vi meckar med hela ekipaget var givetvis inget alternativ. Stefan stannade kvar för att försöka göra sitt bästa nu när vagnen var åtskilliga kilon lättare. Underlaget gjorde dock att det var omöjligt att försöka backa ned på stora vägen och ta fart igen då vagnen kommit att glida allt för långt ut mot vänsterkanten som flankeras av en ravin samt ett vattenfall.

Hästarna var väl lite fundersamma först när de kom ur transporten. Blinkande varningslampor, avgaser och en stank av något obestämt men bränt som steg från Passatens motorhuv, i övrigt bara snö och skog. Vi började vår promenad, och det finns liksom ingenting från början. Snö och skog, snö och skog. En kilometers raksträcka med samma brist på utsikt efter att backen äntligen planat ut innan vi kom till bebyggelse. Där bestämde sig Francesca för att vi var hemma och började högljutt och glatt gnägga i vinterkvällen. Jag pekade på lamporna på ladugårdsväggen som syntes på andra sidan sjön, och sa hurtigt -Dit bort ska vi!

Så otroligt snälla hästar, och vilken härlig promenad vi fick. Vi knatade på där mitt på vägen (ingen trafik) och samtalade under färden. Ja det var väl mest jag som pratade, jag hade inget bättre för mig. Francesca hade jag aldrig träffat tidigare, men jag tror nog Midas snart kände igen mig trots att det var ett bra tag sedan vi sågs. När vi så passerade grannens hus förstod de att det fanns andra basjkirer i närheten och ökade på stegen,och när de gnäggade fick de spridda svar från hagarna.

De verkade dock väldigt belåtna med att få tillbringa natten i varsin box. De väntade så snällt medan jag öppnade dörrar och ledde in dem -innan själva stallet måste en rätt smal "hall" passeras och inre dörren nådde jag inte att öppna utan att först klämma in bägge i "hallen". Väldigt trevliga hästar, ingen trängsel och de leddes gärna in till sina boxar, stod snällt och väntade medan jag lade ut hö och fyllde vatten i hinkarna. När jag släppte ut Miko på gården hämtade jag morötter åt de två också, det var välförtjänt efter den trevliga promenaden.

 Det tog faktiskt bara en timme från att jag nåddes av beskedet om fastköringen tills jag stängde sista boxdörren. I och för sig går jag i rätt rask takt, och Francesca med  Midas fick hänga på så gott det gick, men vi samarbetade bra. Fordonen blev kvar i backen -även Passaten vars batteri tröttnade efter ett tag men med hjälp av plogbilen ordnade det upp sig på morgonen.  Nu kommer så äntligen bilder från i morse när de två bekantade sig med den nya, fina hagen:

 

Hemma1

En snöig mulpuss från en gammal bekant.

 

Hemma2

Francesca Kosack

 

Hemma3

Midas (Sormat)

 

 

Hemma4

 

Hemma5 

 

 Välkomna hem, Midas och Francesca!

 

Besökare idag: 3
Denna månad: 921
Totalt: 143073
tisdag
25
februari
Fettisdagen
Sigvard, Sivert

2020
Vecka 9
«januari 2016»
tiontofr
010203
04050607080910
11121314151617
18192021222324
25262728293031

Senaste inlägg
Lördagsledigt
Unghästonsdag
Har du koll på våra avkommor?
Inneväder
Stridshäst?
Sammanträffande
Utlottning!
Pälsfällning
Ljusterapi och solkatter
Skottår

Senast kommenterade
Har du koll på våra avkommor?
Pälsfällning
Supermamman och lillfrallan
Midvinter och djurens jul
Julbilder
Tack för allt Elisjka och lycka till!
Alla hästar hemma
Ökad stödutfodring
Taklagsfest
Bra höår

Arkiv
2020
2019
2018
2017
2016
  •    December
  •    November
  •    Oktober
  •    September
  •    Augusti
  •    Juli
  •    Juni
  •    Maj
  •    April
  •    Mars
  •    Februari
  •    Januari
  • 2015
    2014
    2013
    2012
    2011

    Lista över andra trevliga bloggar

     

    Stuteri Kry 

    Jemthagen

    Nillas Häst& Ridutbildning

    Yvonne Larsson

    Johanna Lassnack (inaktiv)

    Bondfia