Bestämda åsikter

 

Efter två år kan vi börja utvärdera om och i så fall hur Zenits avkommor skiljer sig från Gastrolers, och det kan vi ju säga att de gör. Tova har flest avkommor tillsammans med Gastroler, Adilliya och Maronya som fötts hos oss, och de har fyra äldre helsyskon, så där är det förstås tacksamt att jämföra. Tindra har också fått ett par föl med Gastroler, men de känner jag inte närmare även om jag vet var de bor och att deras ägare verkar nöjda. Hos oss fick Tindra tre föl med Zenit, Leonid, Elisjka och Milyj. Hinica fick två med Gastroler och en levande avkomma med Zenit. Som ni minns dog både Hinica och hennes föl i komplikationer kring födseln i augusti, men vi är så tacksamma över de tre fina föl hon gav, Mistjev, Odessa och Beroza. 

Givetvis finns det exteriöra skillnader då det är helt olika hingstar, det går jag inte in på utan det intressanta är de personliga egenskaperna. Zenit är en snäll och trevlig hingst, det märks tydligt sedan han väl landade hos oss, för det tog tid. Det som utmärkte Zenit den första tiden var hans principfasthet. Av princip gick Zenit inte in någonstans, inte i stall, inte i transport. Det var en kamp varje gång, och när han tvingades ge sig var det uppenbart att nederlaget sved! Allt det där gick över när vi flyttat hit till Trehörningen. Lastningen tog endast ett par minuter den gången, och efter några få tveksamheter vad gällde stallet beslutade han sig så för att helt sluta krångla på den biten också.

Den principfastheten går i arv, för är det något som utmärker Zenits avkommor så är det att de minsann vet vad de vill och inte! Och det spelar ingen roll ifall fölet uppfostrats av pappa eller om de inte träffats alls, de är väldigt säkra på sin sak och oftast totalt orädda dessutom och det är ju bra för då vågar vi ställa krav på fölen utan att vara oroliga för att skapa onödiga trauman. 

Jag tar Leonid som exempel. När vi flyttat hit och vi skulle ta in pappa, mamma och honom första gången (han var halvåret gammal och gick lös) så bestämde han sig för att minsann inte  gå in. Varför vet vi inte, det var en principsak bara. Som vi fick bråka med lillen.. Zenit fick stå inne själv, mamma Tindra leddes tålmodigt ut och in, ställdes halvvägs i ingången men Leonid stenvägrade. Antingen struntade han helt i både oss och föräldrarna, men främst flög han runt gården som en studsboll, skuttade hit och dit utom in genom dörren. Till slut tröt orken och han insåg att matte skulle aldrig tröttna, det blev för jobbigt att inte göra som vi ville, så vips följde han efter mamma in. Efter den gången var det inga bekymmer alls att ta in Leonid, lös eller ledd.

Samma när han två år senare skulle flytta hemifrån. Han hade bestämt sig för att absolut inte gå upp i transporten. Verkligen inte rädd, enbart otroligt tjurskallig. Efter ett himla baxande, dragande och puttande var han så trött så han föll till föga, och plötsligt hade framdelen liksom ramlat in i transporten. Så fick han stå en liten stund och äta morötter innan jag puttade upp bakdelen också, sedan stod han blick stilla, helt lös, hela vägen upp till Vilhelmina. Inte det minsta orolig utan stencool och jag har fått rapport från nya hemmet att han lasttränat  med framgång efter viss tvekan första gången. 

 

IMG_4186

Zayats med mamma Tova

 

I lördags var det dags för Zayats att chipmärkas. Hon utgör inget undantag, även hon är väldigt principfast och för dagen hade hon bestämt sig för att verkligen inte under några omständigheter har grimskaft fastsatt i grimman! Hon betedde sig som om det var en högspänningsledning som skulle knäppas fast, och när hon inte fick gömma sig bakom mamma provade hon att flyga runt i boxen som en kula i ett flipperspel. Jag dolde inte min avsikt, och när jag till slut med viss övertydlighet satte fast repets hake i grimman stod hon helt still. Med lätt stukad stolthet blev hon utan bekymmer klippt, tvättad och chipmärkt av vår trevliga id-kontrollant medan husse höll i grimskaftet och kliade Zayats huvud. Det var svårt att få med hårsäckar när svanstaglet skulle dras, så det blev väldigt många omtagningar vad gäller att rycka hår, men det bekom inte unga damen särskilt mycket.

Hon klandrade ingen, utan betedde sig helt som vanligt när det var dags att gå ut i hagen igen. På söndag förmiddag gick jag för att besiktiga stängslet i den hårda blåsten, och Zayats var sitt vanliga, efterhängsna och kelsjuka jag och följde med på replängds avstånd.

 

IMG_4187

 

IMG_4188

"- Kramas..?"

❤️ 

 


Påminner om våra saluhästar!

 

Påminner om att vi har två ungston till salu:

 

image

Beroza född juni-15. Länk till annons på Hästnet. Länk till Berozas sida.

 

IMG_4094

Elisjka född april-16. Länk till annons på Hästnet. Länk till Elisjkas sida.

 

Nu är det bara två månader kvar av året, och eftersom vi justerar priserna på nyårsdagen vill jag inte att någon som gått och funderat missar chansen. Som vanligt går det att boka via handpeng till årets pris om vi och köparen kommit överens om affär, även om köparen inte kan ta emot hästen förrän nästa år. Vi lovar att hon under tiden är i goda händer. 

Vi är tacksamma om spekulanter läser annonsmaterialet noggrant, och tar sig tid att skriva en liten presentation av sig själv och vad man erbjuder. Kom ihåg att vi förbehåller oss rätten att välja rätt köpare till rätt häst.

 


Cykla med hästar

 

IMG_4162

Galina och jag pratar lite efter cykelturen och delar på morötterna som är kvar

 

De som följt oss genom åren vet att jag ibland får för mig att cykla i någon hage med en hink morötter. Det är för det första jätteroligt för mig! Så är det bra träning för unghästar att uppleva en cykel på nära håll, och hade jag inte en hink morötter med mig skulle de troligtvis ställa sig någonstans och totalt ignorera mig tills jag och cykeln avlägsnat oss, så den är till för att skapa nyfikenhet, habegär och även ingjuta mod hos en del. Det är roligt när någon unghäst blivit jättestolt över sig själv när den plötsligt vågar springa med och lyckas ta en morot  ur hinken fast allt verkade väldigt konstigt först.

Syftet idag var att få upp energi hos stona så att vi äntligen skulle få till en film med lite action att sända till en spekulant på Elisjka. Hon har väldigt mycket energi i sig, samtidigt som hon är rätt så cool och trygg, och varenda gång jag vill filma henne är det fröken cool framför kameran. Det är ju en fantastisk egenskap att kunna vara lugn i situationer där kanske vanliga hästar sprungit runt, hoppat eller lekt, men nu är det energin jag vill fånga!

Och Elisjkas coolhet var en tillgång när cykeln rullade omkring i hagen allra första gången, för det var nämligen bara två basjkirer som vågade sig fram för att jaga hinken och det var Elisjka och Fiona, så det var ingen trängsel direkt. Det blev några filmer på Elisjka och även en fin bild på tvååringarna i rörelse, men tyvärr kan jag inte lägga in filmer på hemsidan så ni som inte har instagram eller Facebook får fantisera filmsnuttarna istället. Här är det stillbilder som gäller, och sådana blev det inte många av i dag.

 

IMG_4163

Bilderna är från andra cykelsessionen på eftermiddagen, ettåriga Elisjka i förgrunden

 

På instagram söker man främst på hashtaggen (#) manadisvildhäst, och på Mánadis' Vildhäst AB:s Facebooksida finns ett par filmer från idag.

 


Hjärtevärmande

 

IMG_4147

Mánadis' Milyj

 

Som uppfödare värmer det verkligen när nöjda basjkirköpare hör av sig och delar med sig av sin glädje och några bilder. I går kväll plingade det till i mobilen och jag fick en bedårande bild av lilla Milyj som flyttade med mamma Tindra till Piteå för ett tag sedan. När jag får nyheter om Milyj får jag också veta hur det står till med Maronya som bott där i ett par år nu. Att få se henne växa upp till en stor dam är väldigt trevligt, Maronya utstrålar sådant lugn och det verkar som om hela lilla flocken kompletterar varandra fint.

En annan som flyttat nyligen är Milyjs storebror Leonid, och förutom min kontakt med köparen så följer jag honom på instagramkontot Nästansjöstallet. Första kvällen med sin nya familj fick jag se en i mitt tycke helt fantastisk bild av Leonid med lillmatte Nikki. De har tydligen knutit speciella band mellan sig, och när jag ser bilden blir jag nästan lite avundsjuk på att de två får växa upp ihop.

 

IMG_4148

"Du och jag" verkar de tänka

Bilderna är tagna av hästarnas nya ägare och jag har fått godkännande att använda dem här.

 

På hemsidan kommer under senhösten en ny flik med sålda Mánadis-basjkirer, den är under bearbetning nu och jag påtar på med den när tid finnes. För varje häst finns ett par bilder och lite kort med information. Det kommer bland annat stå vart de är sålda och när, men det finns ingen avsikt att följa dem vidare ifall de flyttar eller byter ägare och jag tycker också att det är upp till nuvarande ägare att exponera sin häst så mycket eller lite de vill. Sidan kommer till för att påminna om de fina basjkirer som fötts hos oss och flyttat hemifrån. Det värmer ju hjärtat för oss med att minnas de vi följt från dag ett.

 

💛

 


Nya vinterhagen färdig

 

IMG_4128

 

Nu när sommarhästarna åkt hem till sitt stall satte vi igång att stängsla upp vår nya vinterhage. Vi har sett idel fördelar med att ha flera hagar nära gårdscentra så att vi lätt kan ta in hästar i stallet, i synnerhet på vintern när två av våra hagar ligger så långt bort så snöröjning dit blir komplicerad. Jag bad min närmsta granne (som bor på helt annan ort) om lov att låna ännu mer mark över vintern, och det var inga problem. Vi lånar redan sommar- och lite skogsbete av samma granne och tydligen sköter vi oss. 

Nya hagen blir en påbyggnad av vår sjukhage. Det blir en del vinklar då vi vill dels rädda grannens träd från att bli söndergnagda, plus att vi har Tangaurs grav att stängsla runt. Hagen har därför blivit som tre rum som sitter ihop med mer och mindre öppen planlösning. Tanken var att låta de fem stona gå där, men i den flocken uppstår emellanåt stora motsättningar mellan två ston som ibland inte kan tänka sig att dela ledarskapet. Därför beslutade vi att våra tre grabbar får husera i den nya, roliga hagen med sina olika rum och stona får bo i Hemmahagen som är vår största och mest öppna hage nära gården.  Vi vill inte chansa och riskera drabbas av trasiga hästar och trasiga hagar.

Förutom att vi skulle öppna upp och stängsla om så skulle vi ta hand om ett gammalt stängsel mitt i alltihop, som även tjänstgjort som matning av ström ned till de två bortersta hagarna samt sommarbeteshagen. Det är alltid besvärligare att ta hand om gammalt stängsel än att bygga nytt, och matningsstängslet har reparerats, byggts på och lagats. Men det var inte så trassligt som vi trodde, och enligt tidsschemat stod nya hagen klar med ny och fräsch matning  till andra hagar med metalltråd den här gången.

 

Till lunchutfodringen på torsdagen fick grabbarna byta hage och här följer en bildkavalkad av ätande basjkirer:

 

IMG_4129

Ruslan gör sig fint i den låga höstsolen med sin gyllene hårrem

 

IMG_4130

 

Här med Mistjev

 

IMG_4131

 

 

IMG_4132

Pavel och Mistjev

 

IMG_4133

 

Vår fina hjärtemule

 

IMG_4134

 

 

IMG_4135

 

Min häst var nog gladast av alla, äntligen lite grönt gräs igen! Solkatterna bjuder jag på, jag gillar verkligen motljusbilder. Nästan lika mycket som jag gillar Mistjev

 

IMG_4136

 

 

IMG_4137

 

Mysig hage med fin utsikt mot sjön

Hemmahagen står tom nu, stona flyttas dit på lördag

🍁 

 


Snabbvisit

 

IMG_4106

 

På tisdagsmorgonen var vi uppe långt före tuppen eftersom vi planerat in en tur till Bispgården och ett besök hos Odessa som befinner sig hos Nilla's Häst&Ridutbildning i väntan på transporten till nya ägaren i månadsskiftet. Jag gav yrvakna basjkirer liten frukost innan vi utfodrade oss själva, och alldeles innan avfärd fick våra flockar en andra, lite större frukost. Drygt två timmar tar det att köra sträckan utan transport (oftast har vi ju en sådan bakom bilen när vi kör dit, men inte i dag).

Odessa verkade överraskad att se oss där, och hon följde snällt med från de andra för att få lite pyssel och hovvård i den regniga förmiddagen. Även i södra Jämtland har man fått regn så det räcker denna höst! Vi skulle också hämta hem utrustning och skriva under ägarpapperet inför flytten, också är det förstås roligt att träffa tränaren Pernilla. Det sker tyvärr inte så ofta då det är en bra bit emellan och dessutom ganska många hästar om man säger så. 

 

IMG_4107

 

Det var väldigt roligt att träffa Odessa igen, sista gången var när jag ledde henne på transporten i våras då Stefan körde henne till utbildningen. Jag tänkte att det kanske skulle kännas lite jobbigt då Odessa påminner väldigt mycket om mamma Hinica som vi förlorade så tragiskt nyligen, men så blev det inte alls. Odessa är ju en helt egen individ och när vi åkte därifrån så kändes det bara bra att hon snart får resa till sin nya ägare och hon känns väl förberedd med sin utbildning. Efter vi släppt tillbaka Odessa i hagen önskade jag henne lycka till, och hon hälsade artigt farväl innan hon sökte upp de andra i flocken.

 

IMG_4108

 

Gagarin befinner sig i närheten för inkörning, så på hemvägen svängde vi förbi och sa hej till honom. Han såg glad och nöjd ut, för dagen pyntad med ett fint höstlöv i pannan. Det verkade som om han tyckte det var trevligt att se oss, särskilt när han fick ett par morötter som jag diskret slängde ut i höet bakom ryggen på hans unge hagkompis som var mer intresserad av Stefan. 

Sedan var det bara att resa hem igen genom ett väldigt höstligt och vackert landskap. Förutom den hemska vindsnurreparken utanför Sidensjö, men mina personliga åsikter om vindkraft lämnar jag utanför bloggen. Hemma väntade hungriga hästar och duktige Ruslan visade husse att matningen av ström till Hemmahagen brunnit av. Den funkar ypperligt nu igen, vilket Ruslan visade lika tydligt när han suktade efter gröna strån på andra sidan stängslet..

 


Bädda rent, vitterflätor och lite annat

 

IMG_4093

Rosa oktober, YesBox bidrar till Rosa Bandet i oktober och Mustachkampen i november 

 

Varje höst laddar vi upp med spån när YesBox har sina kampanjer som bidrar till cancerforskning. Vi köper alltid deras spån så då är det ju lika bra att passa på att bunkra just då. Hade jag varit synsk och förutsett Ruslans sårskada hade jag laddat extra ifjol men sådant kan man ju inte gå och tänka på. Det vart en massa extraköp i sommar men det är som det är. Nu är Ruslan helt återställd så spånet får användas där det är tänkt, nämligen i vindskydden.

Två av vindskydden har vi tömt på gammalt strö som genomgått en process så det mer liknar torr jord. Eftersom det gärna blir extra blött precis utanför vindskydden duger det gamla ströet fint att lägga som absorberande fyllning, det trampas ner och blir till jord. Under året mockar vi förstås och slänger in några spånbalar emellanåt vilket basjkirerna uppskattar, men när vi storstädat, då är det oktoberfest! 

 

IMG_4094

Ettåriga Elisjka är överlycklig. Hon har lämnat övriga flocken och bäddat ned sig i fräscht spån

 

Förutom att vi städat och bäddat har vi ägnat en del tid åt att lösa upp så kallade vitterflätor. Termen är troligtvis väldigt lokal, existerar ens vittra i folktron utanför Ångermanland? Basjkirerna får komplicerade flätor i sina manar nu när de kliar sig både på grund av de envisa svidknotten och sommarpäls som släppt. Man säger att vittra försökt stjäla hästen och tämjer den och gör den till sin genom att fläta manen. Våra basjkirer följer inte gärna med sådana de inte känner som tur är 😉 och flätorna kräver en del tålamod att reda ut. Men när det är klart är de lättade, för flätorna drar säkert en hel del i hårstråna. Vi passade också på att frisera svansarna på flera av dem inför vintern, det är inte så många flugor att vifta bort längre. Avmaskning har också stått på schemat, men alla våra är så duktiga så det går av bara farten.

 

IMG_4095

Ville ta en fin bild av Gasper med vinden lekandes i den långa manen, men varken han eller trasiga mobilen var på humör..

 

På söndagen hämtades sommarhästarna, så under veckan som kommer blir det att stängsla upp den sista vinterhagen. Det har jag verkligen längtat efter så det kommer bli riktigt skoj! Så återstår att städa och bädda nytt i två vindskydd till, och det är ju tacksamt arbete när basjkirerna blir så glada och nöjda. 

 


Vårhagar på hösten

 

Oftast bemödar jag mig att varken visa upp leriga hagar eller smutsiga hästar, men jag frångår det idag. Ovädret som drog in i början på förra veckan, och det envisa regnandet därpå har verkligen sabbat flertalet hagar här. Vinterhagen, Hemmahagen och den hage där stona går beter sig exakt som på våren när tjälen släpper, och det innebär precis som på våren att marken är mycket skör. Så skör att det är svårt att hålla rent (mocka) på vissa ytor, men värst är den ständiga leran då det inte erbjuds någon chans till återhämtning för marken där det ständigt går hästar. Då spelar det faktiskt ingen roll ifall det skulle vara soligt och varmt fram tills vintern tar över.

 

IMG_4068

Inte lätt att se vad som ska i kärran och inte. Det blir mycket lera på gödselstacken nu.

 

Värst är stonas hage. För exakt ett år sedan växte det gräs där, men nu är den helt brun, och endast torr längst ena sidan och längst ned. Det är väldigt synd, för de har ett mycket bra vindskydd som är stort, har två öppningar och ett verandatak med extravägg. Trots att några av stona har svårt för varandra kan - och vill alla rymmas i vindskyddet och/eller under taket utanför (favoritplatsen), alla på samma gång. Över hösten och vintern får jag låna en bit mark av närmsta grannen, som jag även lånar stora beteshagen av, men där går ännu sommarhästarna kvar. När de åkt får stona betydligt torrare om fötterna så snart vi stängslat, men ett inte lika väl anpassat vindskydd.

 

IMG_4067

Men ärligt talat tror jag de struntar i hur det andra vindskyddet ser ut..

 


Leonid flyttar hemifrån

 

Någon kanske minns att Leonid fick besök av en hel flock nya människor för ett tag sen? En av dem var hans blivande matte, och på lördagen var det äntligen dags för flytt. Vid besöket var Leonid inboxad som sällskap till Ruslan som stod på boxvila för sin sårskada, och i det ämbetet var Leonid faktiskt oersättlig. Därför fick förberedelser och flytt vänta vilket köparen visade full förståelse för. Ser man till hästars bästa är det förstås enklare att gå med på ett sådant villkor även om man längtar jättemycket. 

 

IMG_4047

 

Leonid var inte det minsta sugen på att fara ut och åka, men det visste vi då lastträningen hamnat i stå. Vi kom till en punkt men inte längre i den sedvanliga lastträningen, och då är det inte lönt att nöta på. Skulle man då lyckas tvinga på unghästen kan urlastningen både bli jobbig och/eller befriande och då kan det bli ännu svårare att lasta bra när det gäller, så vi tog till plan B på resdagen. Backade upp transporten mot stallet, och när väl framdelen var inne i Fautrasen och knaprade morötter som visst växte i massor därinne följde bakdelen strax med och sedan stod Leonid hur lugnt och fint som helst. Hela vägen till Nästansjö utanför Vilhelmina.

 

IMG_4049

Alltid skönt med kamera i transporten!

 

Jag kan inte tala för andra hästar, men vad gäller just våra basjkirer tycker jag två år är en perfekt ålder för att flytta hemifrån. Unghästen är lagom mycket (litet) hanterad för att den och ägaren ska kunna utveckla ett helt eget språk för kommunikation, de är vana att ledas hit och dit, att få hovvård och liknande. De är ännu så naiva så de tror världen och allt i den till största delen är gott, men så pass självständiga att de är nyfikna på att göra saker med människan, utan flocken. Som att gå iväg lite själv, lastträning och annat.

De har också vuxit upp och utvecklat sin personlighet så man kan förmedla en rättvis beskrivning av hästen, se mer vad den är lämpad för. Förvisso är Leonids lillasyster Elisjka till salu som ettåring, men vi har inte direkt någon brådska att skicka iväg henne. Vi tänker som så att rätt hem är viktigt för henne (och oss) och då bör lämplig framtida människa få chansen då vi känner att hon är klar att förberedas för flytt.

Vad gäller Leonid så gick resan bra. Han kom fram drygt tre timmar senare efter en problemfri resa och fick först besöka stallet där han fick stå i box bredvid den i jämförelse gigantiske Crespo som längtat efter en mysig kompis ett tag. En som gillar att klias och leka, och det passar fint in på unge Leonid. Efter att de hälsat och småpratat genom boxgallret fick de mötas ute och blev visst kompisar på en gång! Jag var ju hemma och skötte om gården medan Stefan ombesörjde leveransen, så jag blev väldigt glad när jag fick en fin bild av Leonid  och Crespo:

 

IMG_4050

Det ser onekligen bra ut. Leonid som vill bli halvblod när han blir stor verkar ha hamnat helt rätt i tillvaron, och vi önskar honom och hans nya familj all lycka och framgång i livet!

Var modig nu lilla Lejon, och tack för den första tiden.

💛

 

 


Grattis Gasper

 

M-G4

Stolt mamma Minotschka och Gasper

 

Tidigt på morgonen 4 oktober 2012 föddes Gasper så i dag fyller han fem år. Hästars ålder räknas väldigt fyrkantigt, för enkelhetens skull byter alla hästar ålder 1 januari, så om knappt tre månader räknas Gasper som sexåring. 

 

JulGasper

Första julen

 

Det är förstås ovanligt med föl som föds under höst och vinter, men det sker. Med ston som går på fribetäckning med hingsten hela tiden är det inte alltid så lätt att veta när det tar, och både vi och den veterinär som undersökt Minna trodde fölet skulle anlända tidigare. Men höstföl är också hästar, och Gasper växte upp till en trevlig basjkirhingst.

 

image

Maj 2016

 

När Gasper var på hingstvisning första gången (Wången april 2015) och visades som treåring var han alltså bara två och ett halvt. Det gick bra ändå och han blev godkänd, klass ett och fick 40 poäng och fint omdöme. Året efter när han som fyraåring skulle visas igen och göra bruksprov för att bli permanent godkänd var han således endast tre och ett halvt år gammal men lyckades åter riktigt bra! Trots att han hann bli väldigt trött innan bruksprovet (fick stå fullt påklädd i sin utrustning och vänta fasligt länge pga en annan hingst som kommit lös) blev det 40 poäng, klass ett och godkänd igen.

 

IMG_3938

I beteshagen september 2017

 

Det är härligt att vara med när fölen föds och se dem växa upp. Extra roligt är det förstås som uppfödare när det blir en fin och trevlig hingst av fölet, och föds man den tiden på året får man kanske en hel del extra uppmärksamhet också. Det fick Gasper i alla fall.

 

 


Onödigt oväder

 

IMG_4024

Hilda håller koll på fyra installade basjkirkillar

 

Närmare hundra mm regn under tre dagar (vilket i snömängd blivit sisådär en meter) kombinerat med hårda vindar. Väldigt onödigt då marken här redan är mer än mättad på vatten och några hagar redan i dåligt skick. Bland annat sjukhagen håller inte alls för sådant väder så vi beslutade att ta in Mistjev och Ruslan på måndagsaftonen, och även Pavel och Leonid då sjukhagens skick skulle göra den omöjlig att släppa tillbaka några hästar i. Att låta alla fyra gå i Hemmahagen -som i skrivande stund liknar ett risfält mer än något annat var vårt enda alternativ. Men först väntade som sagt en natt i stallet för alla fyra. 

 

IMG_4025

 

Mistjev och Pavel tyckte det var ett märkligt påfund att bo inne men fogade sig. Det var dock hopplöst att få till några bra bilder på dem eller Ruslan. En som var supernöjd däremot var tvåårige Leonid!

 

IMG_4026

 

IMG_4027

Kolla in flinet 😂

 

På tisdag morgon kunde man dock hålla sig för skratt. Flera nya vattendrag hade uppstått i Vinterhagen, och det hade blivit stopp i en trumma så en befintlig liten rännil hade blivit till en flod som sköljde över en passage i hagen. Några timmar senare hade proppen tydligen minskat så allt vatten kunde passera, om än med viss möda. 

 

IMG_4028

Långt därnere är trummans mynning

 

IMG_4029

På Vinterhagens andra sida, här ska det inte rinna någon bäck!

 

IMG_4030

Undantagshuset ligger plötsligt strandnära 

 

IMG_4031

På andra sidan stängslet gick Tindra och Milyj i somras. Nu rinner tre strida bäckar genom hagen som är totalt oanvändbar

 

😞

 


Oktober, och nu är sommaren över

 

IMG_3999

 

Veckans enda blogginlägg. Veckan som gått har präglats av oväntade händelser och övertidsjobb, plus att när helgen äntligen infann sig -en dag försenad, gällde det att planera inför vintern. Nu är det oktober, och vi har inget annat att välja på än att efter nästan tre månader äntligen ta hem Gasper, Francesca, Firma och Cetzima från beteshagen. Dels innebär oktober att de bör ha tillgång till vindskydd, men dessutom har en ungbjörn varit in och stökat till det i grannhagen där två sommarhästar går.

Just sommarhästarna har hindrat oss från att ta hem Gaspers flock till deras vinterhage tidigare, fast vi velat. Det är omständligt att stödutfodra i beteshagen och vi har inte samma koll på flocken, men sommarhästarnas hage har liksom varit vägg i vägg med Gaspers vinterhage. På tok för nära. Men efter nalles besök har ägaren minimerat deras beteshage så nu är avståndet bättre. 

Jag ville passa på att ta lite fina bilder och även filma Elisjka in action då en spekulant önskar rörliga bilder på underverket, men Gaspers flock sprang genom allt grönt gräs i hagen för att ställa sig och trängas i det enda hörnet där det inte växer någonting! 

 

IMG_4001

 

Francesca Kosack

 

IMG_4002

Francesca, Cetzima och Firma. 

 

Det var alla bilder jag fick till, och de var ju inte jättebra. I hagen bredvid ville Elisjka och de andra hellre äta hö än springa och skutta över att Gasper äntligen kommit hem. Film finns på Mánadis' Vildhäst AB:s facebooksida och på instagram (# basjkir samt manadisvildhäst). Så kan det gå, bättre lycka nästa gång. När nu det blir, för nu väntas ett fasligt oväder in med hårda vindar och nästan 100 mm regn under tre dagar. Bedrövligt. Jag älskar hösten, men vill gärna njuta av brittsommarvarianten.

 

 

Besökare idag: 17
Denna månad: 615
Totalt: 123913
måndag
17
december
Stig

2018
Vecka 51
«oktober 2017»
tiontofr
01
02030405060708
09101112131415
16171819202122
23242526272829
3031

Senaste inlägg
Man behöver ju inte ha bråttom
Francesca
Luciadagen
Snö
Vad hästar kostar egentligen
Tråkväder
Förmiddagsmys
Som en tavla
Lördagsträning
Spånat!

Senast kommenterade
Francesca
Vad hästar kostar egentligen
Vinterfluff
Tömkörning
Lördagsgodis
Brittadagen
Hur uttalas det egentligen?
Milyj är tillbaka
Höstvindar
Att börja träna lite skadar ju inte

Arkiv
2018
2017
  •    December
  •    November
  •    Oktober
  •    September
  •    Augusti
  •    Juli
  •    Juni
  •    Maj
  •    April
  •    Mars
  •    Februari
  •    Januari
  • 2016
    2015
    2014
    2013
    2012
    2011