Att börja träna lite skadar ju inte

 

048E5D31-C689-4BC5-A9B5-B41AF6949D1D

 

Det var förstås väldigt inspirerande att Beroza blev diplomsto i söndags, och framgång ger mersmak. Vi hade egentligen inte planerat att visa Elisjka nästa år (och hon kan ju ha hittat rätt köpare och flyttat hemifrån) men det är klart man börjar fundera lite. Det känns inte jätteinspirerande att försöka hålla en kritvit hårrem ren och fin till visningen men det är ju typen, kropp och rörelser som bedöms, inte färgen. Elisjka är i mina ögon en annan modell än Beroza och växer jämnare, men det är inte säkert att en domare skulle hålla med. Och sådant kan man inte veta förrän man visar. 

 

DFA74B95-663C-4A6B-B42F-FD17E7EFE600

 

Hur det än blir med den saken skadar det inte att börja träna lite. Huvudlaget med novabett har hon haft på sig förut och verkar förtjust i det. Hon tuggar, smaskar och håller på med bettet hela tiden, men verkar inte alls besvärad, och när man tränsar av följer hon med och vill ha bettet tillbaka. Tänk Prins John i Robin Hood på julafton när han suger på tummen.. Elisjka är ofta väldigt snäll att hålla på med, om än väl ivrig ibland, men vi har bra förutsättningar att starta lite försiktigt. Tidigare träning på att stå parkerad har burit frukt, jag kunde ställa henne och ta några bilder idag. Grimaser på alla, men ett par blev ganska bra.

 

F6D2E4BD-EAD1-4F5B-A9D1-AE5BDF1277AE

 

F8DE600B-A150-4906-A511-35943AE938B7

Här fick Tuchkin vara med på ett hörn också.

 


Avelsdiplom

 

0861D341-4B2F-4A77-BB7C-6986FB3C45FD

Utsikt från Wången, söndag morgon.

 

Det är inte första gången vi fött upp ett diplomsto, men det var första gången vi själva fick visa en egen uppfödning som belönades med diplom, och det känns roligt och stort. Bäst kändes det förstås för Stefan som visade upp Beroza medan jag nervöst väntade på besked hemmavid, men jag blev otroligt glad och stolt när jag fick veta. 

Vi köpte Zenit sommaren 2014, så det här var vårt första tillfälle att visa en treårig stoavkomma efter honom (enda chansen för basjkirston att erhålla diplom är vid ett tillfälle som treåring), så extra roligt att få bevis på att han duger fint. Beroza belönades med 40 poäng som fördelades:

 

Typ -9, Huvud, hals och bål -7,  Ben -8, Skritt -8, Trav-8

 

Protokollet med kommentarer:

AEA882ED-096C-46AE-8D56-4C9A09F31465

 

6E44C58A-989A-4CBF-AD02-33E3EB08EEF6

 

Riktigt trevlig läsning tycker jag, och så bra med en domare som tar i beaktning att en treårig basjkir som Beroza inte växt klart. Själv tycker jag hon ser väldigt ung ut i kroppen, jämfört med Odessa för två år sedan, snarare som en tvååring än en treåring, och jag var lite orolig för vad domaren skulle säga om det. Men oron var obefogad, det gick ju jättebra.

Dessutom sade domaren fina saker om Beroza utanför protokollet, som att det var så en basjkir skulle se ut, och att Beroza såg lämpad ut för ridning om hon får växa till sig först, mjuka gångarter. Domaren var nöjd över att få se en fin häst, så visst är jag glad över att våra förberedelser gav utdelning. 

 

Två bilder av Beroza blev det efter visningen:

973F335C-EF5F-4A7E-BAA5-7695F7DFB787

 

1B85D41A-4481-475B-846A-A43742DE76B3

 

Och här är tjusiga rosetten hon får med sig hem:

48E7DD89-F965-45C2-AA52-302716E5572E

Vår första blågula!

 

Stort tack till Pernilla Engström för stöd och hjälp på Wången, samt foto.

 


Resdag

 

1648107F-59AC-4D3F-915E-2C498485724A

 

Då vi får räkna med fem timmars resa från Trehörningen till Alsen och Wången (saker kan ju hända längst vägen), och sommarpremieringen startar tidigt på söndagsmorgonen blir det till att resa dagen innan och sova över på plats. Det är förstås resdag imorgon också, men däremellan ska Beroza visas och bedömas, och det känns extra spännande att för första gången få en avkomma efter Zenit bedömd. 

 

4F34D9E7-1E72-43ED-B117-0D1F8A3C274C

 

På förmiddagen pysslade jag om Beroza och avslutade med att tränsa och ställa upp henne åt bägge håll. Jag försöker låta bli att jämföra med halvsyster Odessa som visades för två år sedan, de två är rätt olika varandra fast de har samma mamma. Oavsett hur det går och vad domaren tycker om Beroza imorgon är det samma häst som kommer hem sen, och den hästen  tycker jag om. Det är hur som helst bra att skaffa sig erfarenheter, och vi har förberett så gott vi kunnat och är väldigt nöjda på den biten. 

 

A46133B6-D2F2-4A8E-BB3A-ACF325773F86

 

När vi lastat och stängt om Beroza på eftermiddagen stod hon så lugnt och fint i väntan på avfärd, så jag hoppas hon reser bra och är lika enkel att lasta när hon ska hem. De kan vara hemskt trötta efter ett sådant äventyr och kanske inte orkar vara duktiga och kliva in lika enkelt så jag har bett Stefan be om hjälp vid lastningen. De åker ju helt själva de två, medan jag är hemma och sköter gården. 

 

Nu håller jag tummarna, önskar Beroza och Stefan lycka till hela vägen, och ser sannerligen fram emot att välkomna dem hem imorgon. 

⭐️

 

 


Generalrepetition

 

På söndag förmiddag hade jag en riktigt bra känsla för att det skulle gå fint att träna Beroza inför visningen om en vecka, och jag hade verkligen rätt! Förutsättningarna var väldigt bra med blåsväder och publik i skogshagen bredvid vår träningsyta. Beroza har aldrig gått bättre, verkligen fin i skritten och travade villigt helt utan problem. Hon hade till och med lite svårt att stanna, men när hon gjorde det ställde hon upp sig fint åt bägge hållen. Vi blev så glada, särskilt Stefan som nu fick rätta känslan för när det går helt rätt. Viktigt att bära med sig den, så nu tränar vi inte mer på den biten. 

Sedan tog vi in Beroza i stallet där vi mätte henne på stallgången. Hon var lite misstänksam, för hon brukar i vanliga fall gå in i sin box där det väntar lite gott i krubban, och vinden slet fasligt i ladugården, men hon stod snällt och lät sig mätas både på höjden, omfånget och skenbenet som brukligt är. 

Sedan igenom stallet och ut på gården och där var det vindtunnel! Balplast vajade som stora fanor, också var det ju de där hästarna i skogshagen. Tanken var att lasta Beroza igen, och hon hade så fasligt bråttom in i transportens trygghet (där det alltid finns en hink morötter!) att hon nästan trängde sig förbi för att kliva in. Det känns ju minst sagt väldigt skönt. Beroza gillade inte att det blåste stormbyar över gården och hade nog gärna stannat längre i Fautrasen, och väl tillbaka i hagen hos de andra tyckte hon att vi kunde träna mer. Trevligt med sådan fin inställning.

 

Det togs inga bilder vid dagens träning så det får bli andra kort idag:

 

E3196DE5-2CAA-4226-956E-AD2AC2F1FCA6

Från i fredags när Zeniya, Beroza och Elisjka vaccinerades.

 

Vår veterinär var hit för vaccinationer i fredags. Det var även Tuchkins fyramånadersdag, och för veterinären var det förstås roligt att se Tuchkin igen, då han var den som hjälpte mig dagen Tova dog. Han lyckades mjölka ur flera liter råmjölk ur stoet vilket troligtvis räddade livet på fölet, och dagen efter var veterinären här igen då Tuchkin drabbades av förstoppning och kolik men det var snabbt avhjälpt. Och nu är han ju en frisk, pigg och glad fölunge.

 

CF4041B5-FE05-46E1-9CFC-B2A98E53760F

 

7AFB6B91-392C-44D3-ABDD-80E5BBF6279C

Ett lite udda par, men Tuchkin och Elisjka är goda vänner och ses ofta ihop.

 


Stödutfodring

 

10CF0F33-377B-49E3-893A-DADD23FDB9FF

Mánadis' Deana

 

Aldrig trodde jag, när vi tvingades släppa Gaspers flock på bete redan i maj, att vi inte skulle behöva stödutfodra förrän vi passerat mitten av augusti! Sedan 20 juli går Gaspers flock på skogsbetet medan Mistjev och Pavel går på stora sommarbetet, och där är det uppenbarligen ännu bra med mat då bägge är fina i hullet. Eller.. Mistjev är fet, men han verkar -precis som hans mor gjorde, klara sig på minimalt med foder. I skogen har det sett avbetat ut ett tag, men uppenbarligen har de ändå haft gott om näring. Varje dag har jag noga känt genom Firma och Cetzima så de inte ska falla ur, och nu tycker jag det är dags att komplettera med hö för Cetzimas skull. Det tar på att producera mjölk.

 

CA4A9DC2-2266-45FF-905D-E241D6CE64E4

Hela flocken förmiddagsvilar.

 

Det finns ännu gräs på sina ställen, och de äter gärna löv, det känns bra att de rör sig runt i hagen och har en del att pyssla med, och nu får de alltså hö också, två gånger om dagen till att börja med. När jag lade ut de första högarna valde lilla familjen en egen hög att dela på:

 

C02A7477-B52F-4BA5-AB42-A08353C51875

 

Cetzima, Deana och Gasper

 

070FD79E-D5BA-4CA5-BB20-46B57B180D77

 

 


Träning för visning

 

Nu är det inte länge kvar till sommarpremieringen på Wången. Beroza tar det med ro, för hon vet ju inte vad som väntar, men jag kan ibland önska hon förstod allvaret 😉 Hon är väldigt trevlig att hålla på med, vi har ofta rätt roligt ihop och hon har blivit allt mer duktig på att stå still, och att ställa upp sig utan att vingla åt sidan och sätta benen i kors. Det är svårt att inte jämföra med Odessa för två år sedan, Berozas halvsyster var mer mogen både i kroppen och knoppen när hon skulle visas men det är ju inte jag som bestämmer reglerna. Basjkirstoet har en enda chans att ernå avelsdiplom, och det är vid en endaste visning det året hon fyller tre. Berozas chanser till diplom är kanske inte så stora, men själva bedömningen ser vi som viktig ändå.

I veckan kom programmet för visningen, så nu satte jag fast nummerlapparna på Berozas huvudlag. Nio, alltid nummer nio.. Gasper hade nr nio bägge gångerna han visades på Wången, och för två år sedan hade antingen Odessa eller Francesca nr nio (den andra hade tio) så jag behövde inte ändra siffrorna nu heller. I dag tränade vi på att ställa upp oss inför domaren, och det gick bra men det gick inte så bra när jag backade iväg för att ta bilder på min tjusiga treåring. Det gör det sällan, det är en klar fördel om handlern står kvar och håller hästen medan någon annan fotar.

 

7FC29598-C041-4C60-B16C-D7AFC1C49F94

Jag följer med dig.

 

B1AFC6A2-D6E2-430A-A2A0-6A198444C688

Vart ska du? Jag är less på bett nu.

 

Jag har länge trott Beroza var mest lagd åt det klassiska hållet vad gäller hantering och framtida bravader, men ju mer vi tränat (tro det eller ej, vi började lägga grunderna för det här för ett år sedan), desto mer uppskattar hon Natural Horsemanship. Det blir sällan någon framåtbjudning, det blir sällan särskilt äkta när vi går vid sidan av henne. Tveksamt, snett och på dubbla spår, hellre ledas än puttas på så att säga, och det är förstås synd med tanke på visningen. Emellanåt briljerar hon och får massor av beröm, så jag vet att hon kan leverera. De  gångerna sker utanför hagen och i närheten av andra hästar, så hoppet finns.  

Idag avslutade jag visningsövningarna med att göra helt vanliga, enkla ledövningar i både skritt och trav fast på NH- vis med kedjan i grimman och mig framför. Hon var så himla duktig, skritten var vägvinnande och traven nästan fjädrande när jag sprang framför henne, jättefin. Och jag tycker sista bilden talar för sig själv. Jag tog ett kort av Beroza innan vi började all träning, där hon förvisso har huvudlaget på, men kedjan sitter i grimman och hon står ”parkerad”.

 

 

5F17511D-A9E0-48E0-8A15-CBD4442CA01C

 

Oavsett hur det går på Wången så är det samma fina treåring som kommer hem efteråt, och då ska hon få lite höstlov innan vi fortsätter förbereda henne för framtida äventyr. Inte för långt lov för hon kommer nog sakna uppmärksamheten, och det där med att gå omkring med schabrak och täckesgjord har hon inget emot. Det blir säkert (klassisk) sadel på innan året är slut. 

 

 


Stapelvara

 

9CED0D1C-2499-4EC4-943B-5E078F63A0D0

Denna 210 cm höga stapel innehåller 48 tomhinkar och dess lock.

 

Nu är perioden av stomjölksersättning över, och när sista tomhinken lagts till stapeln är det dags att summera den. Fem kg pulver per hink innebär att Tuchkin fått 240 kg mjölkersättning under 16 veckor, mängden vatten har varierat rätt mycket, så den mängden räknar jag inte. Vatten är ändå gratis ut kranen här. Något som däremot inte är gratis är mjölkpulvret, varje hink kostar 389 kr, vilket utgör en totalsumma på 18 672 kr. Inte för att man kan värdesätta ett digivande stos insatser, men i framtiden ska jag komma ihåg både mängd och summa.

 

A837903C-467F-439C-BCB7-57D230165F80

Helst ska man smyga och zooma för att kunna fota Tuchkin.

 

Sista veckan i augusti, efter Beroza gästat Wångens sommarpremiering, ska hela flocken flyttas till en stor hage som vilat sedan i maj, för höstbete. Tills dess får Tuchkin lite fölpellets varje dag som komplement till grovfodret som jag tycker är lite sådär i kvalité även om han och de andra äter bra. Flocken utfodras fem gånger/ dag. Rekommendationerna säger att man trappar ner och slutar med mjölken när fölet är runt 16 veckor om det är friskt och äter bra, och jag tror ärligt talat att inte bara jag utan även Tuchkin tycker det är skönt att matningarna nu är över.

 

Bilderna av Tuchkin är från idag:

 

E2EF5518-0067-4B3A-AABC-7D1AEFFD7896

 

E33765F8-1F6C-422B-9D4F-93EFFBE34D03

17 veckor precis!

 


Ruslan är till salu

 

Nu är Ruslan ute på annons! Han befinner sig än så länge utanför Bispgården för inridning, men jag förmedlar kontakten om någon spekulant vill åka och träffa honom. Förutom att han rids så verkar han ha fallenhet för tömkörning så det kan kanske vara värt för en köpare att investera i inkörning, och han har löshoppat med fin inställning (film finns).

 

A46D80C0-59F1-4161-8A58-02FBDC6E2C3C

Bild från förra sommaren med Leonid, men Ruslan är sig lik.

 

Ruslan verkar förbli C-ponny  (även om jag inte mätte honom innan han åkte) och skulle nog passa fint som familjehäst då han bär upp vuxna ryttare. Jag är ca 168 cm och tycker inte Ruslan känns för liten när jag suttit på honom. Och när jag suttit upp har jag tänkt på att han verkar ha bra balans för att vara unghäst, ett hjul i varje hörn så att säga. Han verkar vara all round och användbar om man vill prova på olika saker, och tränaren säger Ruslan har väldigt fin trav. Hon har hunnit träffa flera basjkirer nu så jag litar på den informationen. 

 

Länk till Ruslans egen sida

 

 


Blåsväder

 

Lördagen bjöd på resterna av sommarstormen som svept över delar landet. Inte på långt när lika hårda vindar som vår egen sommarstorm för två år sedan då ett rätt nytt vindskydd blev kaffeved, men en kubiksdunk blåste iväg mitt på dagen ändå. Men treåringarna tvekade inte att var för sig lämna flocken och gå in i stallet, duktiga och trygga tjejer bägge två.

 

2B7B488A-10C0-41BC-9403-EE881B559B54

 

Beroza fick hovvård runt om, och den lyckliga människan som köper henne kommer inte bara få en väldigt lättlastad unghäst, utan även en som är supersnäll att verka! Man blir så lycklig sådana gånger, när stormbyarna sliter i hela ladugården och unghästen står snällt och tuggar sitt hö medan hon håller upp ben efter ben. Ren och skär lycka för uppfödaren. 

 

F8BBCB05-869B-4871-BDEC-F03333DB3941

 

Den andra treåringen fick lite hovvård fram. Zeniya är inte lika enkel att fota, för hon vill ha 100% koll på en hela tiden i boxen. Det beror säkert på att hon väldigt ofta får belöningar i form av morötter till skillnad från Beroza. De är helt olika personligheter och medan Beroza blir ganska blockerad vid mutor så funkar de som en signal för Zeniya att hon varit duktig och är på rätt väg. Zeniya är betydligt mer blyg och kan behöva övertydlig positiv förstärkning ibland, och det är det värt för hennes självförtroende stärks när hon ofta får göra rätt. 

 

505E2FD9-4798-46E0-A76A-B3D1EBEF0436

 

Jag tycker Zeniya är så lik sin mamma Tova, inte färgen då men annars tycker jag hon är en avbild, och att hon ärvt en stor del av personligheten hjälper förstås till.

 

75E712D0-48A4-47AF-9EC9-DD16F3717734

 

❤️

 


Ett år har gått

 

3411028A-5E3B-4DE6-8C3F-BD7CAC19F83C

Hinica tillsammans med Zenit

 

Så har ett helt år passerat sedan Hinica så tragiskt lämnade oss efter en fölning som gick fel. Givetvis saknar jag henne mycket och tänker ofta på henne och hur det borde varit, men då det var Hinicas uppgift att trösta mig i svåra stunder och hon inte kan göra det idag så minns jag henne idag med glädje och tacksamhet över det hon gav. Inte minst tre fina avkommor:

 

Mistjev

Mistjev, maj 2012

 

Skruttan1

Odessa, maj 2013

 

 

ben5

Beroza, juni 2015

 

Och jag ler faktiskt när jag lägger upp de bilderna, för de är fina ungar alla tre. Visst är det synd att det inte fick bli fler, men det inget att göra något åt. Tacksam kan jag också vara att jag inte behöver uppleva den dagens alla vedermödor igen, utan kan ägna just denna dag åt ljusa minnen av ett enastående ledarsto som var en fin mamma till modiga föl. 

 

Utflykt5

Hinica av Basta

 


16 veckor

 

8B508E99-0F72-4FE0-B044-E8A433B9F94C

 

Tiden går, och idag är det 16 veckor sedan Tuchkin föddes, och lika länge sedan hans mamma Tova dog. Tiden har gått så fort, det här är sista veckan i livet han får stomjölksersättning, och även om han kommer sakna mjölken först så klarar sig fint på grovfoder. Mjölken är mest symbolisk, det är två givor med bara ett par liter vatten och allt mindre mjölkpulver. Allt enligt rekommendationerna givetvis, och allmäntillståndet är bra och hullet fint.

Det är fortfarande Fiona han tyr sig till, men han går bra ihop med de andra och går lika gärna själv rätt ofta. Jag ser honom ofta med Elisjka, och hon tvekar inte att sätta gränser. Det kan de andra vara lite mesiga med, särskilt Zayats som han helst leker med för de är jämnast i ålder. Plus att hon är dålig på att säga ifrån, men går det för långt brukar Elisjka styra upp det.

 

BD7F0464-CF0C-4AF1-AC69-D65D8DC31646

 

16 veckor innebär andra dosen Axilur, och det gick lika bra som för åtta veckor sedan. Jämför jag Tuchkin med de andra fölen är han mer närgången och bråkig för sin ringa ålder, men även väldigt kvicktänkt, tillitsfull och respekterar regler och gränsdragningar. I vanliga fall låter vi mammorna fostra fölen, och då tar det längre tid innan vi börjar hantera dem, i Tuchkins fall var människan tvungen att kliva in och ta hand om och fostra innan Fiona helt kunde ta över den rollen, vilket inte skedde förrän vi hade en bra hage åt dem och kunde börja slussa över nya ston. 

Han testar gränserna lite emellanåt men säger man ifrån lyssnar han så nästa gång är det oftast inget problem. Vi har i alla fall inte lärt honom några dumheter och det är inte så att han anfaller, biter eller så. Han är bara mycket mer framåt än de andra varit i samma ålder, och med tanke på hur tufft det kan vara när fölen -särskilt hingstfölen leker får man vara glad att han förstått att det är viss skillnad på häst och människa ändå. Och att människan bestämmer över honom har han aldrig ifrågasatt. 

 

3F410F15-D03A-46F1-A97D-7032422FCA79

Här har Tuchkin precis fått avmaskningsmedlet och undrar om det möjligtvis går att få mer.

 

***

 

Jag låter Beroza vara med på ett hörn i inlägget också. Idag testade jag att få henne att gå runt mig, alltså en introduktion till longering. Inom NH finns övningar där man ”skickar fram” hästen istället för att man går framför och leder den, och jag gjorde en blandning mellan skicka och longera som jag tänkte skulle passa just henne. När hon började gå framåt (egentligen mot mig) såg jag till att alltid befinna mig ungefär i nivå med mitten på hennes kropp samtidigt som jag drev på lätt bakifrån, och se det funkade riktigt fint efter en stunds fundering. Från höger sida gick det plötsligt kanonbra, så då slutade vi där med att stå parkerad för fotografering:

 

B4B84309-C4DD-4798-A173-D010FCE8E96A

Att stå helt still utan påverkan är också en mycket viktig övning, bra för alla hästar.

 

 


Höstkänsla

 

Äntligen svalare väder. Helgen bjöd på mulet och mer normala temperaturer, söndagen kom till och med med lite regn, och det var väldigt skönt då veckans alla andra regnprognoser snopet raderats. Mycket är gult, det mesta har blommat ut så det känns lite som höst som kontrast till sol och hetta. Hästarna är nöjda över att slippa värme och fluginvasion.

På söndagen hann vi verka Zenit och Mistjev, efter att vi lastat Beroza igen. Ännu enklare än i går, rakt in bara och inte har hon bråttom därifrån heller. Vi har fyllt upp två kubiksdunkar med vatten, mockat och en del annat. Gasper har haft ett sår vi sett över, och vilken skillnad när det inte är flugväder! Ser fint ut. Passade på att ta några bilder på mysiga, gosiga och gulliga Deana efter att vi tränat henne med grimman.

 

9CC6B9BD-B9AB-4353-A966-CB153CB33A8C

 

319EB699-208F-42B9-BA76-0E348368F8CB

Tur man är vig när det kliar på svansen.

 

F920064E-32E4-410A-B72B-5355B2783708

Öronen är så fina, det syns sällan på bild eftersom hon oftast har öronen framåt.

 

4955F969-4C70-4ACC-915A-3F5168336AE0

Francesca i bakgrunden.

 

Vi hann mycket, som vanligt är på söndagar. Åkte och slängde skräp och veckohandlade åt mig också eftersom jag är utan bil på veckan. Nu är jag ensam på farmen igen och planerar veckans schema. Med någon dags undantag verkar det höstliga vädret bestå, och jag hoppas det stämmer för jag längtar efter svamp.

 

 

🍄🍄🍄🍄🍄

 


Tänk om allt gick så enkelt

 

5D0C19F1-78B9-4EAC-90A1-C48152C6BFA7

 

Eftersom Beroza ska ut och åka om tre veckor tyckte vi det var hög tid att låta henne stifta närmare bekantskap med transporten. Hon brydde sig inte jättemycket om den, mer undrade hon var flocken i skogen var just då. Hon vet att Gaspers flock går där, men de syns så sällan till. Sedan koncentrerade hon sig på hinken med morötter som matte höll i.

Vips klev hon in med framhovarna, åt lite morot, spejade åter efter Gasper och lyssnade efter om någon ropade efter henne från Hemmahagen. Sen klev hon in hela vägen och åt lugnt och stilla ur sin hink. Ljuden hon och vi åstadkom i Fautrasen brydde hon sig inte alls om, när jag gick ur kollade hon lite bara och fortsatte äta.

 

DC045B25-73AC-4EB2-A5B7-64D943191CFF

Närbild på en väldigt duktig treåring.

 

DAC9EA08-9E28-4144-A0BB-5E94D94732ED

Ganska oskarp bild, men Beroza är så söt med sin ljusa svans.

 

0B3BC54D-3FE9-4FB4-89FB-77F18166F5B6

 

Tänk om det alltid var så enkelt! Så behändigt om alla hästar vore lika lätta att lasta, vad det skulle bespara tid och bekymmer. Men bara för att det var enkelt idag behöver det inte nödvändigtvis betyda att det blir lika lätt fortsättningsvis. Till exempel kommer hon vara rätt trött när hon ska hon hem från Wången så det är inte säkert hon orkar vara så medgörlig, så jag har sagt till husse att be om hjälp när hon ska lastas då.

Och tänk om Beroza vore lika enkel att visa för hand som att lastas? Som de unghästar vi tränat och visat tidigare vill hon ha sin ledare framför, inte bredvid. Vissa gånger går det rätt bra med pådrivare, men vanligast är att allt går på halvfart och med allt för mycket eftertänksamhet med föraren rätt placerad bredvid. Det känns lite bekymmersamt, för domaren kan ju bara bedöma det hon ser, inte vad Beroza kan vara kapabel till under andra förutsättningar. Men vi fortsätter träna på och försöker vara kreativa. 

 

1A275CCC-68A7-4D8D-AA63-09851E9DA750

Ute ur transporten igen passade Beroza på att äta gräs innan hon skulle tillbaka till de andra.

 

Men huvudsaken är förstås att hon finns där på Wången 26 augusti och visas, och efter första besöket i transporten känns det som om själva resandet kommer gå bra. Hinica gav oss orädda och nyfikna ungar, det var himla synd det inte fick bli fler. Beroza har ju faktiskt rest sträckan en gång tidigare, men det är tre år sedan och den gången följde hon bara efter mamma Hinica upp i stora lastbilen. Troligtvis en händelse hon inte lagt på minnet.

 

2EFD984B-972F-4D3F-8C1D-5EB48B190769

 

🌟Duktiga och fina Beroza, idag regnar det verkligen guldstjärnor över henne🌟

 

 


Bildinlägg

 

18B8D48D-956D-4B56-8D99-4E6178FA372A

Deana med pappa och mamma bakom sig.

 

Det händer rätt ofta att jag lägger upp bilder på Instagram under hashtaggen (#) manadisvildhast. En del av de fotona hamnar även på Mánadis' Vildhästs facebooksida, men inte i bloggen då det är krångligare, mer tidsödande (instagrammandet gör man ju direkt ute i hagen!) och dessutom ska väl blogginlägg ha någon text och gärna budskap också. Tyvärr förbiser jag mina bloggföljare som inte är så aktiva på sociala medier, så det här bildinlägget är för er, så ni också får se.

 

A63F83C0-EC4B-4B14-AAF7-28A90B65E19D

Vecka 31 började varm, dimmig och fuktig, bilden på skogsflocken förmedlar känslan.

 

1630A74F-B72D-4A7B-8468-67D4E0BB1C3E

Jag gillar att ta kort på vilande småhästar. Kanske för att de annars gärna blir som inläggets första bild.. Här vilar och äter Tuchkin samtidigt.

 

6B042715-A52F-4AF3-88F5-E5838EB3A181

Zayats vilar medan storasyster Zeniya håller koll i bakgrunden.

 

D2771371-F577-4E6C-87C1-A9979D25A6D5

Tidigare bild på Zayats. Hon är så söt och har massvis av vilttecken, hon blir nog en riktig skönhet som vuxen (och jag är partisk!).

 

C0353BC5-9323-4749-8D7D-AAA080DFC2F3

Elisjka från sin bästa sida. Den vita alltså.

 

174B71E8-AFB2-4688-BCC4-9860103565A4

Deana i skogen. Det blir alltid lite trolskt när de rör sig bland granarna.

 

502ECF66-C657-4B6F-A12D-ADFFB4CB431E

Pappa Gasper. Jag har med mig Miko (hund), som han spanar in.

 

4F79173C-7E5B-460C-867A-B41D4757E219

Tar med en helt ohästig bild då jag är väldigt förtjust i hur solens strålar letar sig fram kring cumulusmolnet. Även kallat ”vackert väder-moln”, men vilket väder som är vackert råder förstås skilda åsikter kring. 

 

 

 

 


Hemska värme

 

Tyvärr är det inte mycket annat än vädret och dess följder att skriva om. Det går inte göra mycket med hästarna förutom att borsta och klia dem, särskilt som mattes kropp och hjärna inte kan fungera i denna hemska och blöta värme. Det är bara att kämpa på medan luftfuktigheten pendlar mellan 100 och 70%.

Som jag skrev i tidigare inlägg påverkar värmen även hästarnas grovfoder. För närvarande matar jag åtta hästar i två hagar, så en bal räcker länge. Om den är bra och får vara frisk alltså. Öppnade en förvånansvärt fin norrbottensbal på tisdag morgon, förutom en tråkig ros på ena sidan doftade resten örter och kvalitén var finare än i de andra. Då var det förstås mycket tråkigt att jag kände värme långt in på den sämre sidan på onsdagsmorgonen. 

Efter morgonens jobb med utfodring, vatten och packande bestämde jag mig för att rensa ut hela balen efter frukost och slänga allt som var minsta fel på, varmt och/eller dåligt på annat sätt. Rädda det som räddas kan! Packa och slänga det dåliga och försöka sprida ut det bra så länge.

 

A7E7101E-DA0B-45FA-9700-0E117061CECE

Innan utrensning.

 

Jag knöt om balen innan jag gick in för frukost, så den inte skulle falla isär. Knepigt det där hur balar vill falla isär när de blir dåliga. Hösläden gjord av en avkapad kubiksdunk får fungera som jämförelse av storlek. 

Efter att ha avlägsnat det dåliga, burit bort det och försiktigt lagt ut det bra fodret, varv för varv visade det sig att längre in var det endast upptill den var varm.  När allt dåligt var borta hade jag mycket mer foder kvar än jag trodde skulle gå att rädda, allt väldoftande och svalt. Eftersom jag går igenom all hästmat när jag packar den, och även känner och luktar i säckarna jag packat i förväg innan jag utfodrar (även de kan ta värme om de lämnas ute i solen och det finns grogrund, därför förvarar jag allt jag packat i svala och mörka stallet) är jag inte orolig. Blir det trots min insats fel på resten av balen kasseras den.

 

3E30A76B-258A-47BD-B878-E189594AE189

Efter utrensning.

 

På bilderna verkar det som om det är mer hästmat kvar efter jag burit bort än före. Då förstår man att det packas hårt och tätt vid balning, en rundbal väger ju flera hundra kilo. Nu på eftermiddagen ser och luktar allt ännu bra så jag får hoppas en tidig insats räddade det mesta. 

Så kan man ju fråga sig varför jag anstränger mig så, för en bal det är fel på slänger man väl? Jag tänker verkligen inte ge några foderråd, själv jag har genom åren lärt mig lita på mina sinnen när jag packar grovfoder för oj vad det skiljer sig! Det finns de som kasserar hela balar för minsta fel och är man osäker (eller säker på sin sak) säger jag inte att det är fel att göra så. 

Som de flesta är medvetna om råder det foderbrist, och vi drabbades redan i våras efter en extrem vinter och total avsaknad av halm. Det var enbart därför jag beställde lasset från Norrbotten. Jag väljer att ta skitjobbet med att försöka sortera och rensa ut, för det är också så att även allt kasserat hö måste tas omhand på något sätt.

 

ED4A8601-2028-4167-9B47-8B55DFF36025

 

Det här är en del av allt vi tvingats kassera sen i april. Det här har visat sig för dåligt att duga som foder, och det är knappast hälsosamt att handskas med heller. Själva fodret var det säkert inget fel på från början, när det låg på lägdorna utanför Råneå, men det största misstaget man gjort är att snåla på plast. 

 

94EEBE28-EBAC-4492-9E28-A1BF9BB85520

 

 Tills jag fått hem årets skörd fortsätter jag rensa ur. Med tanke på nuvarande priser, som stiger varje dag, är det inte mycket att välja på. Men svalare väder vore väldigt tacksamt, för mig, för hästarna och för deras mat. 

 

Besökare idag: 17
Denna månad: 615
Totalt: 123913
måndag
17
december
Stig

2018
Vecka 51
«augusti 2018»
tiontofr
0102030405
06070809101112
13141516171819
20212223242526
2728293031

Senaste inlägg
Man behöver ju inte ha bråttom
Francesca
Luciadagen
Snö
Vad hästar kostar egentligen
Tråkväder
Förmiddagsmys
Som en tavla
Lördagsträning
Spånat!

Senast kommenterade
Francesca
Vad hästar kostar egentligen
Vinterfluff
Tömkörning
Lördagsgodis
Brittadagen
Hur uttalas det egentligen?
Milyj är tillbaka
Höstvindar
Att börja träna lite skadar ju inte

Arkiv
2018
  •    December
  •    November
  •    Oktober
  •    September
  •    Augusti
  •    Juli
  •    Juni
  •    Maj
  •    April
  •    Mars
  •    Februari
  •    Januari
  • 2017
    2016
    2015
    2014
    2013
    2012
    2011