Uteboxar

 

2A51A179-2784-4F93-AC31-A8209D64C41D

Francesca trivs i sin box.

 

Stora vindskyddet i Ljunghagen, där Gasper och Francesca går, har byggts ut lite och fått två boxar. Väldigt bra med ett litet stall så långt från riktiga stallet, praktiskt på många sätt. Som när vi ska leda upp ston till gårdens stall, eftersom stona går i hagen mittemot och grindarna är nära varandra blir det lugnare för alla om Gasper inte står vid sin grind och håller koll, utan myser i sin box med gott hö och mjukt spån. Bra även vid veterinärbesök, hovvård och annat, och praktiskt när två hästar har olika näringsbehov. Då stallet är i hagen kan en av oss fixa allt själv med in- och utsläpp etc.

 

E318E417-37D8-4923-A2DB-707371E6A729

 

Eftersom vindskyddet ligger i lite utförslut så blev det nästan sutterängstuk på boxarnas placering, Francescas box ligger högre upp så när de är inne ser hon jättestor ut i jämförelse.

 

AF29CCEE-ED44-4485-9C8D-BB6A69CBD7F8

 

A85349AF-165B-4D0F-A8F5-B55022BA6ED7

Francescas box.

 

7620F9F5-EF86-4A57-BEC6-A05EBE44FE68

Skiljeväggen mellan boxarna är byggd av formplyfa.

 

7CD35323-6748-4AC5-84AC-477D76670DA3

Gaspers box (själv är han ute och sköljer munnen i uppvärmda vattentunnan).

Låsanordningen för boxdörren är högst temporär, vi fann inte nog långa boxlås så vi löste det med ett vred i trä så länge. Ingen av dem är rymningsbenägna utan trivs ypperligt i boxarna, men givetvis väntar en permanent lösning som är säkrare.

 

EAFC5ACB-F450-4F6D-9DF6-BE408356BD79

Gaspers box fick en snedvägg för att inte stjäla för mycket av ”verandan” utanför. Plattan på väggen är ett fäste för vattenhink.

 

984369B1-D915-44B9-A95F-F0A8804FDDD0

 

Ca tre timmar stod de inne på måndag, medan vi ledde upp Cizmet, Cetzima och Sasjenka till riktiga stallet. Det var dags att kolla Cizmets sårskada och lägga om igen. Precis som sist skötte sig ettåringen klanderfritt och mumsade hö medan jag gjorde rent och lade om. Kanske för näst sista gången? Såret är nästan läkt så vi hoppas hon slipper bandage helt inom kort. Efter omläggning fick de stå och ha det bra några timmar innan vi tog hem dem till hagen igen. 

 


Adventssöndag i stallet

 

557A069D-E9FF-4BF4-9047-E5CAEE249FE0

Fönstret på baksidan stallet. Den elektriska ljusstaken lyser verkligen upp, det ser himla mysigt ut på kvällen när man utfodrar i Vinterhagen.

 

Äntligen advent. Själv ser jag advent som en helt egen årstid som bryter av den tunga perioden efter tidsomställningen i slutet på oktober. Stackars november har inte gjort något ont, i bästa fall är det en vacker månad med glimrande frost, norrsken och snö, men den där jäkla tidsomställningen.. och i år blev det en blöt och mörk november, så advent är extra välkommen. 

 

08444EBC-7D77-4E23-8843-202AB84B3EAC

Adventsstjärna genom frostigt fönster på första advent.

 

00791B46-0B2B-433B-8C18-2EA079B1F3AC

Julröd grimma, dagen till ära.

 

6484A73B-B3E7-4C47-A528-3B925BE92272

Svårt att ta bra bilder av nyfiken och kelsjuk Sandor, men här ser man att den otroligt täta, fluffiga kombinerade föl/vinterpälsen gör att shetlandsgrimman nästan är för liten för fölhuvudet.

 

D8056CB7-C319-48B6-A615-C09B12E99F6D

Stiliga Ilieff är så tjusig i orange, fem månader fyllde han i fredags.

 

102D1622-0041-4732-9275-C2A66D7EF9C8

Stor kille nu, se bara när man jämför med mamma Adilliya.

 

Nu håller vi alla tummar för att vi får fluffig adventssnö så att det blir riktigt adventsmysigt och stämningsfullt i hagarna också. Vore särskilt roligt för de yngsta basjkirerna som får busa runt i full fart, och befriande för de vuxna basjkirerna, i synnerhet dräktiga ston, som slipper stenhård och knölig lera och is under hovarna när de tar sig fram. Mer adventsstämning vill vi ha, mer julesnö åt folk och fä. 

 

Vi önskar våra läsare en stämningsfull advent.

🕯

 


Isigt, halkigt, knöligt och lerigt.

 

 

7A813830-26E8-40D1-BD7A-8D639ED314E2

Mistjev i Undantagshagen 26 november.

 

Så glada vi blev över snön. Så efterlängtad den var, och vilken tur den låg kvar trots milt väder så att underlaget aldrig riktigt hårdnade. Istället blev underlaget i hagarna upptrampat, så efter ett väldigt onödigt regnväder och för många plusgrader på onsdagen blev det riktigt hemskt när det frös på efteråt. Väldigt hårt och knöligt, och is. Basjkirerna tar sig fram med största försiktighet, och då vi skulle flytta runt några hästar på torsdag förmiddag blev det till att halkbekämpa ordentligt på morgonen då det var isgata nästan precis överallt!

 

451DB828-5D4A-4DEC-850D-76248F1C1F01

Tuchkin trivs och rotar fram gammalt pysselgräs.

 

Killarna skulle vara i Undantagshagen ett tag, medan några ston skulle in i stallet. Det är bra för dem att gå på olika ställen, och Undantagshagen är trevlig nu när den varit obebodd sedan i somras. Den blir blöt, upptrampad och isig om den trampas upp höst och vår när det är så blött som det varit nu, men då ingen gått där är den helt ok för att vistas i några timmar. Det finns rinnande vatten, och under snön finns det gräs, pinnar och rötter att sysselsätta sig med.

 

D8C5588B-036E-4E23-8895-FA336583E2C8

Tuchkin igen. Dagens bästa bild tog jag av Pavel, men den råkade jag slänga.

 

Vi tog upp Cetzima, Sasjenka och Cizmet från stohagen till stallet. Cizmets sår läker ihop jättefint och nu var det dags för omläggning. Hon har sederats när veterinären behandlat henne, och när vi rengjort och bytt bandage i hagen (på inrådan), men eftersom hon stod i box nu så tänkte vi att vi fixar det utan. Och det gick jättebra, Cizmet tuggade hö och var väldigt nöjd med tillvaron, så det gick snabbt och lätt att ta bort gamla bandaget, tvätta rent och lägga på nytt. Så länge det finns en såryta behöver man skydda den, det är inte länge kvar förrän sårkanterna mötts och vuxit ihop.

 

62A49B09-2233-4E02-B39E-0459E19B8F96

 

Det blev inga bra bilder inomhus, och fotoobjektet var inte så sugen på att vara med på bild. De fick stå inne i lugn och ro tills efter lunchutfodringen innan vi tog tillbaka dem till de väntande stona som precis fått sina fyra Hägraboxar fyllda med lunch. Det blev inte så bra bilder då heller, men väldigt söta, när Cetzima och hennes två döttrar valde att dela på en box:

 

7C08F2F4-F78A-4EBE-8EC5-03AF8C776236

Med huvudet under mammas hals.

 

CA9D3AF9-7013-4133-9B44-FF672DEEF37C

Ännu lite mer, där är det tryggt och mysigt.

 

93AA3C09-CB9E-45FE-B3AB-56BA678A4A63 

Här fick lillasyster Sasjenka vara med på en sida också. Hon skötte sig jättefint hon med, även om hon djärvt gav sig iväg på lite egna upptåg längst vägen.

 


Tänka om

 

753AC8EB-1EE3-4229-B327-DF8F5700D13D

Tio månade gamla Rolly vilar i nyspånad rundbågehall bakom sin nya morsa Zeniya (enl. Zeniya, Rolly är rätt OK med det).

 

Föl och unghästar är verkligen ingen exakt vetenskap. Inför en session har man inte riktigt någon koll på hur det kommer att gå, särskilt som de yngsta har olika personligheter, och de inte vet vad som förväntas av dem. Det mesta är nytt, en del gör som man trodde medan andra går helt egna vägar.

Så blev det i tisdags. Då hade vi planerat rätt noga, om än inte tillräckligt visade det sig, för att leda upp Cetzima, Sasjenka, Rolly och Cizmet hela vägen från stonas vinterhage till stallet. Det som förberedelse för veterinärbesök till helgen när Cizmets sår skulle ses över av behandlande veterinär, och lillasyster Sasjenka skulle få första vaccination mot stelkramp. Att Rolly skulle med var bara välbehövlig träning.

De två yngsta bestämde sig för att stanna kvar med Zeniya, Qarenina och Zayats, och gick omöjligt att övertala för dagen, så vi ledde hem bara två ston; Cizmet och Cetzima. Första gången halvårsgamla Sasjenka var utan sin mamma, men varken hon eller mamman brydde sig nämnvärt. Inte alls faktiskt. Hur gör vi nu då? funderade vi när vi enkelt tagit mor och dotter från flocken. Äh, vi leder hem dem, vi ser väl hur det går.

 

30A89295-CDBA-406B-9F61-6744D0BDEBE9

Sasjenka, knappt 6,5 månader gammal. Bild från 10 november, den träningssessionen gick som jag tänkt.

 

Det gick helt ypperligt. De bägge uppförde sig mycket bra, och verkade uppskatta att få komma in från blåsvädret till torr box med egen mat. Den som var mest upprörd tror jag var Gasper i hagen mittemot, som tydligen kan räkna och saknade två ston i flocken. De två yngsta höll sig mest med de tre vuxna, men busade lite också. Det blev mest upprörda känslor när vi kom tillbaka med de två, då först var det som att de kom på vad som skett.

 

A88C3C59-4CB7-4533-BF65-EA678463670E

Cizmet trivdes bra i sin box och blev mest irriterad när vi skulle gå tillbaka sen. Ut i blåsten igen?

 

E9A70C81-0A47-44F3-915A-EAF7779B5CF5

Hon följde snällt med ändå, Cizmet är väldigt trevlig att hålla på med.

 

3411ACD4-4168-4E6C-A5D8-5C936C0D63AA

Det är viktigt att se sig omkring.

 

543495F2-A21A-4045-BAC2-221BC7EF5755 

Vind i manen, och inte bara där kan jag lova.

 

På lördag morgon hade vi utvecklat vår plan och gjorde helt annorlunda, och vi fick med oss alla fyra upp på gården och in i stallet. Sasjenka och Rolly gick lösa för enkelhetens skull. De tre som lämnades kvar blev upprörda, även Gasper, men de vi helt planenligt fick med oss skötte sig, och det var ju viktigast. Veterinärbesöket gick också bra, i stallet var det lugnt och harmoniskt hela förmiddagen, och känslorna lugnade sig i hagen med. De orkade väl inte med tanke på att det var hemskt väder med hårda vindar och regn på tvären. Med det i åtanke får de yngsta extra guldstjärnor för gott uppförande både till stallet och även hela vägen tillbaka till hagen vid lunchtid. 

 

Avslutar med bilder på småkillarna som växer så det knakar:

 

227546BF-EF47-471B-9550-2D01E527DE37

Ilieff, född 27 juni.

 

8B562E6D-4C89-4DF7-AE54-7F2C1F1B4B6E

Sandor, född 22 juli.

 

 


Lugnet efter stormarna

 

 

5A991AC2-4ADC-4EEA-8F61-826C7D8751C2

Förmiddagsvila i stoflocken.

 

Lugnet före stormen kan inte mäta sig det minsta med lugnet efter stormen, lugnet efter är oslagbart. Eller stormarna, för det blåste riktigt hårt här både i måndags och torsdags, och jag kommer inte återge eländet i detalj. Sociala media har svämmat över lika mycket som våra vattendrag med bilder av väderrelaterat kaos, så jag känner mig mätt på det, men här kommer en kort sammanfattning av stormarna:

SMHI hade missat att informera fullt ut om måndagens katastrofväder med mycket hårda vindar och extremt mycket regn. Svårt att förbereda sig för något man inte vet om, men det gick ändå bra. Det flög takplåtar, och ramlade träd över stängslen. Kubiksdunkar som var stormsäkrade flög iväg ändå, en förstörde stängslet till sjukhagen, som ändå inte används nu. I Vinterhagen steg vattennivån på ett ställe så det täckte mittentråden, den är i höjd med min midja. 

På torsdagen var det enbart blåst tack och lov. SMHI hävdade envist att det rörde sig om högst 17 sekundmeter i byarna, men eftersom det yrde runt lika mycket takplåt och nästan lika många träd som i måndags hävdar jag att vindstyrkan var betydligt högre än så. Jag lyckades sånär förankra en lös takplåt i stormen, så att grabbarna lugnade ned sig, för de var på väg att rusa genom stängslet!  Och de är ändå rätt coola, den trojkan. 

Det fanns allså en hel del jobb som väntade Stefan när han kom hem från Kiruna till helgen. Dessutom var jag rätt så sönderstressad och utarbetad på grund av stormarna och allt extraarbete de medfört, och behövde åtminstone lite återhämtning, samtidigt som det skulle fixas matlådor för två personer i sju dagar, Cizmets sår skulle rengöras och läggas om på fredag och söndag, vilket kräver sedering, samt lite annat som låg på. Sammanfattningsvis blev helgen lika stressig som vardagen den här veckan, i synnerhet söndagen som genomfördes med andan i halsen. Fy sjutton.. 

Cizmet ja.. eller kismet som det uttalas (vilket betyder ödeslott, det var ju hennes öde att vara det av tvillingfölen som överlevde). Hon är så himla duktig och står ut med de obehag som kommer med sedering (Domosedan under tungan, samt spruta i halsen) och hanteringen av såret. Man hade ju kunnat tänka att hon skulle försöka smita undan. Visst kan hon protestera lite ibland, men är oftast supersnäll och enkel. Och såret läker fint, förhoppningsvis ännu bättre nu med svalare väder och mindre väta i hagarna.

 

DE91855B-0CE8-4756-8BA4-70395AC93518

 

Och det är omöjligt att stressa när man står med fina lilla Cizmet och väntar på att Domosedanet ska verka, vilket tar 30-50 minuter. Hon får inte äta då, så jag behöver stå med henne hela tiden, och leda henne från de andra. Bättre stund finns inte, särskilt när det är så jäktigt med allt annat. Man bara står där och njuter av utsikten, och borstar sakta Cizmets man samtidigt som jag berättar en massa saker för henne med lugn röst. Eller bara är tyst. Återhämtning medan man jobbar, lika oslagbart som lugnet efter stormen.

 

2C8644B9-C562-408F-BCC4-7D462CD2AFA9

 

Hade svårt att välja bild så det blev två. Älskar ju motljus och solkatter som ”förstör” bilderna och gör dem extra levande.

 


Milyj kommer hem

 

C7CB626E-5CF0-4F14-867F-6B54AD87AFD4

 

Milyj som föl, juni 2017.

 

088D0EA6-3FA2-4E19-82E3-7B19F2C448D0

 

 

091DEB2D-CE73-40D2-9054-50ED4A4575E2

 

Milyj i sitt nya hem, 1 november 2020.

 

Ibland tar det tid innan rätt människa finner sin basjkir, men huvudsaken det blir rätt. I höst hörde en tjej från Karlskoga av sig angående Milyj, och lördag 31 oktober var det dags för ett första möte, och det var klokt att ta med transport ifall känslorna visade sig stämma. Och det gjorde de. Milyj har ju varit i Österåsen utanför Bispgården för lättare träning och förberedelser för inkörning, så Nisse som haft hand om Milyj fick ombesörja besöket och vinka av lilla Milyj som äntligen fick åka hem.

Resan gick bra, vilket vi förstod då Milyj är luttrad vad gäller långresor och reser väldigt bra. Hennes nya ägare är klok och lät Milyj spendera första natten i box för att vila och smälta nya intryck. I morse fick jag bilder från när hon fick bekanta sig både med nya marker och nya kompisar, och bilderna har jag fått tillåtelse att använda för det här inlägget.

 

0CB3D0DB-37A1-4B9E-825D-CE9216101E60

Hälsar på ny kompis.

 

29EDE5F4-8E04-4610-A7E6-E9A9B3FD6D6E

..och det verkar som att de kommer överens.

 

F6E5EC41-F61B-494C-9428-F79D5966B460

Hagen ser stor och fin ut, även om täckena avslöjar att det finns någon mysig lergrop att rulla sig i någonstans.

 

Lera ja.. Här kan man verkligen hålla sig för skratt när man går i hagarna och letar torra fläckar att lägga ut höet i. Särskilt Vinterhagen är bedrövlig, som vanligt när det är blött under höst och vår, men stonas hage är fortfarande rätt ok. Den kan också bli lerig, men de har inte gått där så länge, och det har funnits gott om pysselgräs att sysselsätta sig med, men det tar slut nu. Bilden nedan är från i torsdags, det har inte blivit bättre sedan dess, och nu väntas ännu mer regn. 

 

E4ABFEED-E6F0-4A23-80AB-90311DED2E70

 

Cizmets sår läker ihop, sakta men säkert. Det läker ganska olika, ibland ser det bättre ut när vi byter, ett par gånger har det inte sett fullt lika bra ut, men såret minskar i yta hela tiden i alla fall, och allmäntillståndet hos ettåringen är fortsatt bra. Hon är pigg och glad som vanligt, och rätt enkel att sköta om även om det krävs sedering för att byta bandage och göra rent såret. Hon är i alla fall enkel att sedera, och i lördags tvättade och bytte vi själva, utan veterinär.

 

På grund av vädret och hagarnas skick blev det bara inomhusbilder i helgen:

 

D17D7F66-6D06-4EE6-AB31-4AD3F399FA21

 

Ilieff växer så det knakar, och är numer luttrad vad gäller att ha på grimma.

 

1B175A9D-613E-4B84-8978-CB37D1D3862C

 

C81E8E09-844A-4554-8D50-369BF4F5C70C

 

Även Sandor har haft grimma, och tog det med ro. Premiären skedde ute i hagen, det råkade bara bli så.

 

FD85D53A-55F6-43C8-BB56-1741B9090D99

Så otroligt lik mamma Fiona, samma uppsyn. Väldigt lik både Gasper och Cizmet som föl också, släktdragen syns.

 

Flocken i Vinterhagen fick stå inne sex timmar fredag och lördag, och torka upp hovarna så de inte utvecklar simfötter. Helt klart uppskattat av alla.

 

3A879725-8D0E-4209-9CC6-E5B9D62CC3E3

Pavel-plutten.

 

På söndagen tog vi in grabbarna, också för att torka upp, och åttaåringarna fick framfötterna verkade. 

 

D7F37518-FCD0-4C95-AB36-D8A8C474F2AA

Tuchkin fick hårvård istället för hovvård, han är en jäkel på att fläta sin man just nu. Eller vem det nu är som gör det åt honom.. 

 

95E51260-C5C6-4375-A8D2-4B4430BF9FEE

Min egen prins är svårfotad men fin ändå.

 

0D6F5C29-1C3F-4999-88FE-B094658E8328

Mistjev vill gärna vara väldigt nära sin matte.

 

Det ovanligt milda och blöta vädret gör att jag längtar extra mycket efter vinter och snö, jag har nog svårt som det är med perioden mellan den ociviliserade tidsomställningen och advent med alla ljus. Men det är bara att härda ut, vädret går ej att rå på. Jag håller tummarna för bättre novemberväder, och vi önskar förstås stort lycka till, till Milyj i sitt nya hem.

 

 


Höstflytten

 

8ABFA851-1A89-496D-9D91-A9510D8E5760

Stängsling i vinterskrudad oktober, rätt ovanligt.

 

Idag, lördag, var det äntligen dags att flytta stona till sin nya hage, och ta hem grabbarna från beteshagen. Som vi längtat efter det, men vi ville sära Rolly från föräldrarna först vilket inte kunde ske tidigare av olika anledningar. Och allt har ju gått så fint och smidigt när det väl skett, så vi är tacksamma. 

Vi började med att ta in Zayats och Qarenina från Hemmahagen till stallet för att ha två färre att hantera under stonas flytt. Sedan var det äntligen dags att leda hem grabbarna, och vi har längtat jättemycket, både vi och dem. Som vanligt gick Tuchkin först, han blir ängslig, stressad och överilad när han ska gå bakom, och jag tycker det är fantastiskt duktigt av en tvååring att gå som ledare och helt lägga all tillit till den som håller i ledrepet. Han är underlagskänslig, men i övrigt följer han tryggt mig eller vem som nu leder honom, överallt, vart som helst. Och nu skulle vi hem! Det visste han.

 

96D1EFF6-2FB4-4A33-8C38-1C10B383ED56

 

349F4EB6-5662-4A09-884C-0ECB0E3C052C

 

Killarna fick gå i Undantagshagen medan vi tog itu med att ta stona i Hemmahagen till sitt vinterviste. Vi skulle leda tant Cetzima först, och femåriga Zeniya sist, med de tre ungarna emellan, så var tanken. Men så tänkte förstås inte lilla Sasjenka, som i vanlig ordning lät sig lämnas efter alla andra, så jag fick gå och putta på henne, men sen gick det bra.

 

6E695103-D231-4A35-8280-AF825C92E51B

Stona i ena delen av ny hage! 

 

Ganska lång väg att gå, över otrampad mark men alla skötte sig jättefint. När de fem var på plats hämtade vi Zayats och Qarenina till flocken. Den senare hade ingen lust att gå till nytt bete (hon förstod nog inte varför vi plötsligt skulle gå på promenad), medan Zayats var först nyfiken och undrande, sedan väldigt förväntansfull och höll sig nära mig, långt framför Qarenina och Stefan. Stona hade fått hö på snön, men grävde ivrigt efter allt gott gräs under lagret med skare.

Med stona på plats tog vi in grabbarna i stallet, där de skulle stå medan jag stängslade av Hemmahagen ned mot Ljunghagen, där Gasper och Francesca går. Det är inte bra om de går allt för nära varandra, men däremot bra att ha visuell kontakt. Under snön har det inte tjälat än, så det gick bra att stängsla medan Stefan gjorde iordning den andra delen av stonas hage, där vindskydden är. Rundbågehallen skulle ströas, och vattentunnan skulle kopplas i.

 

97FC639A-3B7E-46CA-8F55-2BC78AD4D105

 

Vid lunchtid var allt klart, och vi släppte in stona på resten av hagen. Givetvis (vem är förvånad?) blev Sasjenka, och hennes nya kompis Rolly kvar på gamla delen medan alla andra gick över. Plötsligt stod de på varsina sidor stängsel och tittade på varandra, men jag drev de två unga och Stefan guidade dem in på andra lägdan och sen var de en flock igen. Bra att de små har respekt för stängsel, men ibland är de bara lite väl coola och hamnar på efterkälken. 

På eftermiddagen fick killarna flytta in till Hemmahagen, vilket de var mycket nöjda över. Det blev inga bra bilder av dem, det får bli bilder på killarna en annan dag, och nu när de är så nära erbjuds det förstås fler tillfällen. Skönt att ha alla hästar på plats, och det verkar råda lugn och harmoni överallt. Peppar, peppar.. 

 


Riktigt bra dag på jobbet

 

8DD574E2-B277-40B8-9137-6911B7DCDED4

Rundbågehallen på ny plats.

 

Det har varit ett par mycket intensiva veckor här, och förra helgen var nog så arbetsam och höll sånär på ta knäcken på mig. Någon dag med andrum blev det i början på veckan innan det började om inför den här helgen. Men någonstans verkade universum ha det ordnat så vi fick kompensation för förra helgens vedermödor, för jäsiken vad allt har rullat på bra idag. Över all förväntan, inte ett moln på himlen, bokstavligt talat.

Två saker hade vi vikt fredagen åt; flytta rundbågehallen från sommarbetet till stonas nya vinterviste, samt att sära på Francesca som skulle tillbaka till Gasper från Rolly som nu ingår i stoflocken. Mamman har allt mer tröttnat på att vara med stona, och Rolly har allt mer närmat sig de två yngsta, och har varit rätt mycket med Zeniya när Francesca lite rastlöst gått och väntat. Men rundbågehallen först, den skulle flyttas och grabbarna får tillbringa sin sista dag på betet utan sin hall, men det går ingen nöd på dem. Och vädret är ytterst gynnsamt.

 

C60488A0-314F-441C-A63E-789756B3E51D

På väg mot ny placering.

 

Det var lite meckigt att komma igång med själva flytten eftersom det var första gången vi skulle göra det. Erfarenhet är ju sånt man begåvas med precis efter man behövde den, men när vi väl fick till det så gick det som en dans! Det vi visste var att man kör in med framhjulen i hallen och lyfter den i en anordning i mitten, och sedan helst backar den (för att se något). Dock blev den lösningen för svajig, trots att hallen förankrades i alla väderstreck med spännband, så Stefan fick dirigeras av mig ut ur beteshagen, och sedan helt enkelt följa sina egna spår i nysnön för att köra hallen till sin nya plats. När han väl kom iväg gick det i ett nafs, och nu vet han hur han ska göra nästa gång. 

 

1BED5F35-08AB-43ED-9892-4359E568F6DA

På plats. Ber om ursäkt för suddig bild, men det var fasligt ljust så jag såg inte skärmen.

 

När hallen var på plats var det dags för förmiddagsutfodring och förberedelser för att separera mor och dotter. Såpass fort gick det att flytta konstruktionen.

 

D79F3997-EFB1-4151-81D5-51ACE40473DE

Imorgon ska det läggas sand i hörnen, och vi kommer lägga in balar med torvmix som strö så det inte blir lerigt när värmen återkommer till veckan.

 

Inte hade jag vågat tro det skulle gå så smidigt att flytta hallen, men tacksamt var det. Nu hade vi lite utrymme för att nästa projekt skulle krångla lite, eller ta mer tid än vi trott, men vår tur höll i sig. Vi tog lite paus efter utfodringen för att hämta andan, men sen gick jag bara och hämtade Francesca medan Rolly stod kvar och mumsade hö i solen. Ut ur hagen och bort längst vägen.

Vi hann ganska långt innan lillan förstod att det inte var som det skulle, vart skulle mamma nu? Francesca var helcool, likaså övriga flocken. Vi gick en omväg, ganska långt från Hemmahagen där Rolly ängsligt sprang längst stängslet och gnäggade. Det kan vara smart att undvika ta närmaste vägen då det kan finnas risk för att fölet går genom stängslen tillbaka till mamma, särskilt som mamma går med pappa, och fölet nu går i en hage med en massa ston. Det kan bli hur tokigt och rörigt som helst.

Vi tog som sagt en omväg och gick in till Ljunghagen där Gasper väntade via en grind längre bort. De två blev glada att återse varandra, men Rolly var förtvivlad. Hon var på tråden ett par gånger, men sedan gick det rätt fort över! Kunde vi ha sådan sagolik tur? 

Rolly har stundvis stått själv med utsikt mot Ljunghagen, men mamma och pappa har inte brytt sig, och inte stona heller, så Rolly har allt mer sökt kontakt med de andra i sin flock och de har välkomnat henne, hon är fredad. Det är tre grindar mellan henne och föräldrarna, men vi kände inget behov av att vakta ”hennes” grind i mer än en halvtimme. När ingen heller stod där längre blev grinden ännu mindre intressant, det var som om hon gjorde bort de största känslorna på en gång.

 

141DEE01-01AA-412F-8D03-02958C8B250A

 

Sasjenka kom och ville dela höhög med Rolly på eftermiddagen. Medan Francesca gått i flocken har hon avvisat Rollys inviter, men nu när mamman försvann är hon den som vill söka kontakt..

 

D502D294-EB93-41D4-B24C-D1019402F55E

 

..men Rolly vill sörja lite ifred först. Hon valde en hög längst bort från stona, och därmed längst från mamma och pappa också.

 

Eftersom allt gick så otroligt bra idag (peppar, peppar, dagen är inte över än), hann jag faktiskt med allt jobb jag behövde, även sånt jag varit beredd att istället göra imorgon och då inskränka på egen ledighet och återhämtning. Jag hann återställa stängsel och förbereda det mesta för flytt imorgon; stona ska till sin nya hage, och grabbarna kommer äntligen hem. Som jag längtat! Allt hö är packat, maten är redan klar (förbereddes förra helgen), så nu ska vi bara vara lediga och fortsätta vara glada över en helt fantastiskt bra dag på jobbet! 

 

#bradagpåjobbet

 


Första snön

 

0BF808C9-E189-4AF2-B009-868FCAC7FC14

Sandor upplever sitt livs första snö!

 

Väderprognoser är verkligen något jag brukar ha stenkoll på, men efter en ovanligt lång och arbetsam jobbarlördag så bakade vi pizza efter kvällsutfodringen istället för att se nyheter och väder. Så lite överraskad blev jag när jag kikade ut strax efter fem på söndagsmorgonen och upptäckte att det snöat. Inte bara hade det snöat under natten, det snöade lätt och yrande hela söndagen! Det var jag inte alls förberedd på.

Men ärligt talat tycker jag det är jättemysigt med den här torra, fina snön. Det gör tillvaron ljusare för mig så att säga, jag föredrar snö framför lera även om årets snö kommer lika tidigt som inför extremvintern 2017-2018. Det enda som bekymrar mig är att jag har stängsling kvar att göra, under fredag eller lördag först, men även om det ser svalt ut i veckan kommer det inte tjäla än i alla fall.

 

58DF2A74-35B5-4828-A0BE-024A30132F1A

Hemmahagen med åtta ston i olika åldrar.

 

Avvänjningen av Rolly har inte gått som önskat, utan snarare som befarat, det vill säga inte alls, men vi har i alla fall en bra halvvägslösning. Rolly är inte lika självständig som sina halvsystrar, och även om hon är nyfiken på de andra visar hon tydligt att hon inte är redo än för att lämnas utan mamma med de andra stona, trots två lekkamrater i nära ålder. Francesca är inte särskilt överbeskyddande, men det spelar ingen roll när den lilla vill ha mer tid. Vi har mer tid, typ fem dagar mer tid, så då får Francesca gå kvar i stoflocken i Hemmahagen tillsammans med sin dotter kommande vecka, så testar vi att flytta hem mamma på fredag. Gasper blir själv i sin hage några dagar, men det kunde varit värre.

Det var lite stökigt bitvis under lördagen när vi flyttade upp Francesca, Rolly, Cetzima, Cizmet och Sasjenka från Ljunghagen till Hemmahagen, och skulle introducera Zeniya, Qarenina och Zayats. Det gick bra med Zeniya, men de andra två hade svårt att uppföra sig, så vi fick ta in dem i box flera gånger, för att sen försöka igen. Det gick bättre och bättre, särskilt när de förstod att utvisningsbåset väntade, men vi vågade inte lämna flocken med så osäker sammanhållning, så Zayats och Qarenina fick övernatta i stallet, och på söndag funkade allt utmärkt! Alternativet hade varit att ta tillbaka både Francesca och Rolly till Gasper på söndag för nytt försök på fredag, så det blev ändå ett mycket bättre alternativ. För alla utom Gasper, men han är cool och trygg med att gå själv och titta på stoflocken i hagen bredvid.

 

2405FD47-C07A-40B7-94EC-7E71B76B1977

 

Rolly, med mamma Francesca i bakgrunden till höger, Sasjenka och Zayats till vänster.

 

C756C3E4-3AB5-40AD-9187-3CF45A06D3A3

 

Cizmets sår läker väldigt bra. Jag har gett henne penicillin i två dagar, och snällare ettåring att ge sprutor får man leta efter. Makalöst lugn och obrydd, visar att hon reagerar, men inget mer, och alltid lika glad när man kommer med grimman. Veterinären ger sedering direkt i hagen, sedan leder vi ut henne för rengöring och omläggning, och samma sak där. Inga problem att stoppa i kanylen, och sen följer hon veterinären ut ur hagen medan jag är grindvakt.

 

C68C0FA8-20C5-410F-A9C9-54BB485DE308

 

Veterinären var hit en tredje gång på söndagen, och såret ser bra ut. Det läker himla bra, och vätskeansamlingen är nu helt borta. Bra läkkött och snäll häst, att det är kallt väder hjälper också till. Hon fick en sista injektion penicillin, och nästa omläggning blir på torsdag. 

 

617A5B6C-7BA7-412D-945F-12CFC2D2C179

 

Först när vi flyttat stona till sin nya vinterhage, och även med traktorn flyttat dit rundbågehallen, kan grabbarna komma hem från beteshagen. Vi ska flytta rundbågehallen på fredag, och har vikt en hel dag till projektet då vi aldrig gjort det förut, och det kommer krävas att stängsel tas ned och sätts upp igen. Snön kom som sagt som en överraskning, och det ser ut som att nederbörd i veckan kommer både som snö och regn, men som tur är har mängden nederbörd i prognosen minskat drastiskt från 60 mm (vilket är 6 dm snö) till ca 25-30 mm.  Så nu kan vi räkna ned till att grabbarna kommer hem på lördag, och tills dess får de grovfoder i två Hägraboxar.

 

0CC23162-3D3F-44EE-A563-61B9ECEA3F7A

Vid tretiden, söndag eftermiddag.

 

Det går ingen nöd på killarna, de är i mycket gott hull, och har en hel del ”pysselgräs” kvar i stora beteshagen, fri tillgång på vatten ur sjön och sin rundbågehall att ta skydd i. Men vi saknar varandra, och igår fick jag laga stängslet efter något som gått in på ett ställe och ut på ett annat. Troligtvis älg, stängslen är inte i så fint skick om en björn ramlat in och ut igen.

 

CA64BEB0-F156-41B6-8C23-3104454811C8

Pavel med hjärtemulen, Tuchkin och Mistjev i bakgrunden.

 

Men när alla basjkirer är på plats, och även stängsel och vindskydd, ja då får det gärna bli vinter för min del. Det har varit en särdeles lerig och tungjobbad höst, inte sådär klar och fin som jag önskar, för då är hösten absolut min bästa årstid. Alla löv ramlade ned direkt, och massor med lera som sagt, så det har ändå mer liknat november än oktober, så även om det är väl tidigt skulle det underlätta för mig om köldjättarna lade ett fint lager vit och härlig snö över omgivningarna kring Stallet i Tröning.

 

 


Jäktig vecka

 

F9DC748A-E3AD-4BB4-BE2C-68F5EC0ACB85

Visst ser det fridfullt ut? 

 

Fy tusan vilken jäktig vecka det här blev! I och för sig var jag helt inställd på det, då jag förutom vanligt jobb med hö, mockning, träning av unghästar, etc skulle färdigställa hagen där stoflocken ska tillbringa vintern. Men med god planering skulle allt gå i lås, även om en och annan oförutsedd grej dök upp. Vilket det gjorde. Precis när jag på tisdagen slagit ned alla stolpar och därefter eftermiddagsutfodrat såg jag att Cizmet hade en svullnad på vänstra bakbenet.

 

7367402A-FCA8-4B1D-877A-41CCBAF8D653

 

Det var uppenbart att sårskadan efter en spark skett någon dag innan, men jag hade inte sett det, enkom för att jag inte letat efter det. Cizmet var lika glad och sprallig som alltid, god aptit och definitivt inte halt! När jag upptäckte såret var det för att det blivit en vätskeansamling vid ena sårkanten efter att det grunda såret fläkt ut sig. Jag utfodrar flocken fem gånger om dagen, och på måndagen mockade jag där två gånger, ändå hade jag inte sett det. Efter att ha sköljt såret med koksaltlösning insåg jag att vi behövde hjälp, och min veterinär kom hit.

 

283A7FF1-0656-4982-B3A0-C07D92809FF8

Litet och nätt bandage, bild från onsdag förmiddag.

 

Cizmet sederades och såret blev grundligt rengjort, och min veterinär pressade ut sårvätska så svullnaden minskade. Men såret var som sagt uppfläkt, sårytan öppen och ganska stor, så givetvis krävs ett omslag. Cizmet fick mycket beröm för gott uppförande, att hon var snäll att spruta, och väldigt lugn och fin även när hon inte var sederad. Hon hade ingen feber, var i övrigt inte svullen i benet, utan pigg och glad. Vi bestämde att åter se över såret på torsdag, och det läker fint märkte vi. Cizmet var lika duktig och fick ännu mer beröm för att vara så trygg, självständig och ha gott självförtroende, och inte tappa tilltron till människan. Det är egenskaper hon och hennes två helsystrar har gemensamt, Deana var likadan och på fredagen blev det uppenbart att även lilla Sasjenka -hon som är så lättlastad- också är väldigt trygg och självständig.

 

9D0C42CB-DAED-44FD-91DD-CE9CA33F6641

Rolly med mamma Francesca i bakgrunden.

 

Att hagen skulle vara klar berodde inte på att stona ska dit genast, för först behöver Rolly vänjas av, och vi började förbereda för det på fredag morgon. Cetzima, Cizmet och Sasjenka skulle gå till Francesca och Rolly medan pappa Gasper fick gå på höstbete i hagen jag färdigställde under torsdagen. Alla utom lilla Sasjenka känner varandra väl sedan tidigare, och även om det ännu är vi och dem funkade det bra, och Gasper i sin hage verkade nöjd över gräset, och att vara själv. Han ser grabbarna i hagen nedanför, stona med sina föl i sin hage, och i och med att han är själv har han ingen annan att bekymra sig över. Han trivs med det emellanåt, särskilt i sådana här situationer.

 

1E1F08A6-26D9-48B5-B349-D4951E77D88B

Zeniya i förgrunden.

 

Efter några timmar släppte vi även in Zeniya till stona med föl, så då gick alla våra musblacka ihop. Skönt att det ändå är lätt att se skillnad på dem då alla är helt olika i färgen. Allt gick bra tills maten var slut. Precis som när vi trodde att Zeniya brunstade i somras och släppte in henne till Gasper försökte Francesca jaga ut henne, och vi insåg rätt fort att det var ohållbart, särskilt som Zeniya tyckte hon var större del av flocken än Francesca och Rolly, så hon får gå med Qarenina och Zayats så länge. Planen är att stegvis sammanföra alla ston i Hemmahagen under lördagen, och att Francesca och Gasper åter går ihop, men vi får se hur det går. Hästar är stora, och så kan även deras känslor vara, det är vi medvetna om. 

Men förutom att Francesca inte accepterade Zeniya i sin hage har allt annat gått bra! Så vi får vara nöjda ändå, och jag fick ju ihop schemat trots sårskadan. Och Cizmet är imponerande vad gäller tillit och lugn. Som jag nämnde är Sasjenka också trygg och självständig. När det var dags för flytt i morse tog vi in Qarenina, Zayats och Zeniya, innan vi ledde över de tre som var kvar. Ursäkta, ledde över de två.. nä, bara Cizmet, som tog allt med ro.

Sasjenka brydde sig nämligen inte alls om att alla andra försvann och hade inte en tanke på att följa med. Det slutade med att jag fick ta in ettåriga Cizmet till Francesca och Rolly, och medan Stefan höll en glatt betandes Cetzima mellan hagarna gick jag och hämtade en rätt motsträvig Sasjenka, som ändå till slut följde med in i Ljunghagen. Lika cool som sina helsystrar. På eftermiddagen var det min uppgift att ge Cizmet en spruta penicillin i halsen, och jag hade inget att oroa mig för. Stadig hand efter viss tvekan, och snäll häst som inte brydde sig ett dugg. Jag är faktiskt lite avundsjuk på familjen som vill köpa henne, för Cizmet är helt fantastisk på alla sätt. Pappa upp i dagen som jag brukar säga.

 

E1987703-3832-4BB5-9ADA-83C8352434B5

 

Pappa Gasper har det bra på sitt höstbete med insyn över två hagar, otroligt trygg och fin på alla sätt, precis som hans underbara döttrar. Visst är jag partisk, men vi har ändå fått medhåll från de som upplevt dem, att de har något speciellt. Gaspers pappa gav snälla avkommor, bra att det går i arv. 

 



RSS
Besökare idag: 16
Denna månad: 687
Totalt: 154613
fredag
22
januari
Vincent, Viktor

2021
Vecka 3
«januari 2021»
tiontofr
010203
04050607080910
11121314151617
18192021222324
25262728293031

Senaste inlägg
Snöröjning och julgransplundring
Spåna vindskydd
Vaccination
Uttrycksfull
Lösa hästar
Passansökan
Genrep
Nu funkar bloggen igen!
Lucia
Tråkväder!

Senast kommenterade
Lösa hästar
Isigt, halkigt, knöligt och lerigt.
ZZ-Zizterz
Söt och snäll
Storasyster som förebild
Förberedelser, förberedelser, förberedelser..
Karenina, fast med Q
Roadtrip och överraskning
Midsommarhelgen
Öknamn

Arkiv
2021
  •    Januari
  • 2020
    2019
    2018
    2017
    2016
    2015
    2014
    2013
    2012
    2011

    Lista över andra trevliga bloggar

     

    Stuteri Kry 

    Jemthagen

    Nillas Häst& Ridutbildning

    Yvonne Larsson

    Johanna Lassnack (inaktiv)

    Bondfia