Veckans lektioner

Den här vintern är tjurig, och ger sig inte i första taget. Den gjorde ännu ett litet återtåg i tisdags och täckte mina blåsippor med ett lager nysnö. På kvällen blåste vinden frisk, snöig och kall, men i ridhuset var det mysigt.

Njuta-lektionerna handlar om kroppsmedvetenhet, vad som händer i min kropp när hästen rör sig, och i tisdags handlade det mycket om sittbenen. Det är ena vassa rackare, det blir mycket uppenbart när man sitter på sina händer medan hästen traskar runt. De där vassa benen petar alltså ned i hästens rygg för varje steg de tar. Vi tyckte nog allihop att det var tur för hästarna att det låg en sadel emellan.

Man förstår att det krävs jättelite för att starta sin häst, och öka. Vi sparkar ju inte hästarna i sidorna när vi startar, utan vi går liksom igång dem, med sittbenen. Så släppte vi stigbyglarna och genast drogs sittbenen upp och dess inverkan var inte alls lika hård. Jätteintressant att trampandet i stigbyglarna gör våra rumpor så vassa mot hästryggarna.

Onsdagsaftonen erbjöd härligt vårväder, så då red vi ute på ridplan. Jag hade Djuti Kahn, den högresta, ljust rödbrunblacka ynglingen med både eld och guld i manen. Åh vad roligt det var. Jag vet inte hur jag ska förklara lektionen, men vi korrigerade sitsen från den lite stolaktiga sitsen de flesta sadlar erbjuder till att ha benen längre bak, bättre omslutande hästen. Vi skulle hålla hästarna joggande (Basjkirer kan "jogga", det är nästan som trav fast långsamt och jättemjukt) och sitta ned i den korrigerade sitsen, sedan öka och rida lätt.

Säkert grekiska för många, och för andra kanske det låter fjantigt, men det var en mycket nyttig lektion. Det är skillnad på att driva upp och hålla en häst i jogg än att bromsa in den från trav, då blir det en kanska stötig upplevelse. Att bryta gamla mönster är absolut inte heller lätt. Själv är jag uppvxuen i en gammal hoppsadel, utformad för män, liksom de flesta andra sadlar är än idag. Ridning var förr för militärer och militära sportutövare och vi använder samma utrustning idag, trots att ridningen utvecklats och förgrenat sig i så många fler genrer. Jag får ständigt kämpa för att bryta gamla invanda dumheter.

Men Djuti var så duktig! Han joggade på för sig själv utan att bry sig om vad de andra hästarna gjorde, och travade så duktigt medan jag kämpade med lättridningen, som faktiskt gick riktigt bra emellanåt. Jag sitter helst ned i trav, oavsett situation, jag behöver lära mig av med det. Tiden rann iväg, och alldeles för snart var vi tvungna att sitta av.

Nu har jag suttit och kollat igenom fotoalbumen och blir så trött på att jag inte har några bra bilder på den vackra Djuti, men jag kan ju säga att igår kändes det som att bli buren av en så'n här:

Pegas1

Bild lånad från en tjeckisk sida med massor av bilder på Pegaser.


1 kommentarer

Namn: Ylva Hedin
Tidpunkt: 2012-04-19 10:29
Låter som en riktigt härlig kurs! Ja huu igår var det riktigt dåligt väder... hoppas på bättre idag!

 
 
:) ;) :D :( :O :P :| :S     

 
Besökare idag: 6
Denna månad: 716
Totalt: 255165
måndag
24
januari
Erika

2022
Vecka 4
«april 2012»
tiontofr
01
02030405060708
09101112131415
16171819202122
23242526272829
30

Senaste inlägg
Söndag
Vårvindar
Grimmor
🎉Gott Nytt År✨
Chippad och luggad
Julaftonsritt
Midvintertid
Födelsedagspresenten som blev en julklapp
Bästa brorsan
Advent och trettonårsjubileum

Senast kommenterade
Julaftonsritt
Höstplanering
Till salu
Midsommar
Lättare att lasta än att fota
Allin-bilder, utlottning!
Det är roligt när de är duktiga
Lösa hästar
Isigt, halkigt, knöligt och lerigt.
ZZ-Zizterz

Arkiv
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
2015
2014
2013
2012
  •    December
  •    November
  •    Oktober
  •    September
  •    Augusti
  •    Juli
  •    Juni
  •    Maj
  •    April
  •    Mars
  •    Februari
  •    Januari
  • 2011

    Lista över andra trevliga bloggar

     

    Stuteri Kry 

    Jemthagen

    Nillas Häst& Ridutbildning

    Yvonne Larsson

    Johanna Lassnack (inaktiv)

    Bondfia