Tuchkin 3,5

 

Till veckans inlägg har jag fått hjälp med illustrationerna. Alla foton är tagna av Heiko Schindelmeiser, ett urval av de fina bilder som togs under lördagen när vi, basjkirerna och främst Tuchkin fick besök. 

 

54CA5D7C-E3E9-422A-9624-29864A870BF1

 

Nej, Tuchkin är inte uppdaterad, men han fyller tre och ett halvt år just idag, därav rubriken. Men det var dagen före som han stod i fokus, då han fick besök. Som jag skrivit om tidigare är Tuchkin lite speciell, och då han växte upp helt utan mamma och istället fick mjölk ur hink av oss har han dels en något eljest personlighet och andra förutsättningar än övriga basjkirer vi fött upp. Inte omöjlig på något vis, men även om vi alltid månar om att finna rätt (första) hem till våra uppfödningar är det extra viktigt nu. God vilja räcker inte, man behöver vara införstådd i vad som väntar, och ännu viktigare är att personkemin stämmer då Tuchkin ännu gör stor skillnad på folk och folk. 

Vi hade tagit in hela grabbhögen till stallet, för vi tänkte att det var bäst att bekanta sig i boxen först, utan att andra hästar lägger sig i. Tuchkin visade direkt intresse, och inga tecken på att han ville gå och gömma sig. Att godbitar uteblev var han först lite besviken över, men sen var han mest bara nyfiken på vad vi ville egentligen. Vi spenderade en god tid tillsammans med Tuchkin i boxen innan vi ledde ut flocken till lunchhöet som väntade i hagen. Medan de åt tog jag med paret på rundvandring för att träffa de andra basjkirerna.

 

71585A6B-F351-4E85-AE8B-BDF38B15BA73

 

Först gick vi upp på skogsbetet för att träffa Tuchkins pappa Zenit, halvsyster Adilliya (syns i bakgrunden. Tova är mamma både till Adilliya och Tuchkin), Tuchkins ”guvernant” (fostermamma är ett för starkt ord i sammanhanget) Fiona, och fölen Tengri och Rodina.

 

2CC30B63-E8EC-47F2-BCC3-F67F32E23A5C

 

Med så vackra färger blir det förstås vackra foton av lilla Rodina tillsammans med mamma Fiona. 

 

9A06E2F3-7476-4193-8A54-627E5B0C7E72

 

Fiona som tacksamt nog kunde ta hand om Tuchkins hans första tid. Jag tror att den erfarenheten varit väldigt nyttig för hur hon själv blev som mamma på riktigt två år senare.

 

BD23536F-2A9E-405A-BCF0-2AA3C903A94A

 

Vi fortsatte rundturen med att besöka Gaspers lilla familj, och sedan vidare till stona i beteshagen.

 

E77B6E81-DFBF-4D69-BEE3-F20E2E92DD64

 

Underbar bild på Stefan och Qarenina, hon ser ut att vilja pussas tillbaka.

 

5234AEEB-3B66-46FF-9718-058FA12AAFF7

 

Som bekant har Zeniya hela livet varit väldigt skygg mot folk. Det har mildrats med åren, men den här gången stod hon till och med kvar vid grinden medan vi gick in i hagen allihop, och var mycket kontaktsökande. Underbart att se, särskilt som hon verkade fatta tycke för fotografen, men den andra människan var ju också intressant. Hon lät sig villigt klappas, helt utan mutor dessutom. 

 Vi gick tillbaka till grabbarna i Hemmahagen som ätit klart och ställt sig på verandan till det ena vindskyddet. Tuchkin klev direkt fram till sin besökare, och verkade säga; ”Men där är ju du igen! Hej på dig.” Han betedde sig så naturligt, precis som han är med mig, och det var en stor lättnad. Visst har han visat nyfikenhet mot några här på slutet, sedan i somras, men ändå fundersam och ibland redo för flykt, men nu var han sig själv och helt avslappnad och ”med”. 

Så jag sa att Tuchkin uppenbarligen accepterade spekulanten, och eftersom det erbjuds rätt förutsättningar och miljö så var det upp till henne att ta beslutet. Ingen brådska föreligger, det är ett beslut man kan behöva prata genom ordentligt först, och skulle det trots allt inte bli en flytt så skulle det inte bero på Tuchkins personlighet utan snarare att man tvekar inför projektet. Vi lämnar det så. Här kommer några bilder till:

 

2622436B-9B89-43CE-8D8E-FCBF2564D7A6

 

Ettårige Ilieff som också är till salu.

 

9DC3488B-E830-4C69-9F87-E59E88B16606

 

Min egen basjkir, Mistjev.

 

4D681C6B-42F0-416D-AF91-75150AFE158C

 

Fullt naturlig och bekväm Tuchkin som vill leka lite försiktigt.

 

773BD7EC-25CE-41BD-BD33-BADE0C1E5FC4

 

Det verkar som om Tuchkin valt sig rätt folk i alla fall, fortsättning följer. Och det innan han levlar upp till Tuchkin 4.0

 


Flytta hästar

 

2027F67F-8BBC-46B2-9CAD-521EE14EF2B1

Långa skuggor nu när vi äntligen får njuta av solen.

 

Det råkade bli så att vi flyttade om en massa basjkirer, det mesta helt oplanerat men det var bra beslut visade det sig. Men vi började redan tidigt på fredag morgon med att flytta Zayats. Ja, hon flyttas inte permanent, men hon skulle köras till vår inridare som håller till utanför Bispgården, så just den flytten var välplanerad. Så nu får vi se om Zayats kan tänka sig bli ridhäst. Själv är jag inte helt säker på det, hon är rätt säregen och har mycket bestämda uppfattningar, men nu är det inte upp till mig längre, och vår inridare har stött på betydligt fler knepiga hästpersonligheter än jag, och lyckats bra med de flesta, och jag vet ju att Zayats kan om hon vill och vågar. 

Medan Stefan skjutsade Zayats gick jag och mockade hos de tre stona som var kvar, och tittade på allt grönt, men näringsfattigt gräs som vuxit upp på sommarbetet sedan stona gick där sist, i augusti. Det var tänkt att vi skulle betesputsa där så det blir fint till nästa år, men det drar ut på tiden, så jag tänkte att jag sätter ihop stängslet och sen får stona gå där i en vecka, inte längre. Samtidigt får Gasper, Francesca och Allin gå i stonas hage, så stona får sällskap nära sin beteshage, och den hemskt leriga Ljunghagen får vila. Det kommer tack och lov vara uppehåll kommande vecka, så det kändes som en bra lösning för alla.

 

33D9361F-987A-451D-BBB0-46B3431D3E68

 

Lördag morgon ledde vi ned stona på betet, och tog Gaspers flock över vägen till den större och torrare hagen som stona går i i vanliga fall, och där finns både rundbågehall och vindskydd. Medan jag mockade på förmiddagen tänkte jag att det nog vore himla lämpligt om Hemmahagen också fick vila en vecka, för även den har blivit hemskt lerig och upptrampad på sina ställen efter allt jäkla regnande. Och vi har ju en hage där grabbarna kan gå en vecka, en del är vår sjukhage, och i direkt anslutning har vi fått stängsla in en bit av en lägda som hör till grannfastigheten. Den hagen är förvisso nedbetad av Mistjev och Pavel som gick där medan vi gödde upp Tuchkin, Sandor och Ilieff, men jag utfodrar flocken som jag gjort i Hemmahagen, nya hagen är torr och oförstörd, och det finns en massa pysselgräs, träd, sly och pinnar att leka med. Fin utsikt över sjön också.

 

3B307E2F-66FC-485F-A830-FB283C418E85

Sjukhagen, min utsikt från köksfönstret.

 

Vi tog in grabbarna på söndagsförmiddagen, och vid lunch fick de gå ut till sin nya hage där de får gå en vecka medan Hemmahagen vilar.

Värst av alla hagarna är Vinterhagen, den är katastrofal nu. Den tål inte vatten, den var redan dålig innan senaste regnovädren, men den flocken går uppe på skogsbetet varje dag så lite vila får hagen, och Zenits flock slipper klafsa runt i leran under några timmar, vilket verkar uppskattas. Det får gärna vara uppehåll nu tills julesnön lägger sig och lyser upp tillvaron lagom till första advent. Vad tacksamt ändå, att vi kan flytta om lite, så både folket och hästarna blir lite gladare.

 

BD5CC40F-4F10-4A88-8D92-D8DED12C51D6

Mistjev och Ilieff, störst och minst.

 

26CE3900-2F7D-40F9-B431-E0ECF067B0C0

Tuchkin och Pavel, sjön Trehörningen i bakgrunden.

 

E5274C34-7C7E-47A1-9492-AA5F02725184

Min fina Tuchkin. Han får besök nästa helg, och jag håller tummarna för att tycke uppstår.

 

EFDB933D-90EC-4B70-AFB1-11B199AA0C57

Rodina har fyllt sex veckor och släpper fölpäls för fullt. En mörk skönhet väntar därunder. 

 

 


Snyggare och snyggare

 

FA9E7384-4BED-4CBB-BFFB-7A3CDBBE78E3

Ett år och tre månader gammal.

 

Ilieff blir bara snyggare och snyggare för varje dag. Man kan givetvis anse att jag är partisk, men jag ser faktiskt längre än mina känslor. Alla våra föl är fina, så när någon står ut som extra fin ser jag det, och blir förstås glad. Han ser ut att få ett huvud som blandar det bästa från både mor och far, ett ganska maskulint och uttrycksfullt huvud med snälla, mörka ögon. Han verkar få samma hårsvall som Tuchkin, för närvarande lockig, svart man och svans med rödbruna toppar. Vinterpälsen som Ilieff sätter nu är snarare kolsvart än svartbrun, och sammetslen. Det är förstås svårt att gissa hur han kommer se ut som vuxen, men han påminner i kroppen mycket om mamma Adilliya när hon växte upp. Och hon belönades som bekant med avelsdiplom som treåring, med 40 poäng. Pappa Zenit fick 42 poäng exteriört när han blev permanent godkänd för avel. 

 

479A9823-00AC-4577-9070-F2F78F14F300

Tillsammans med halvbrorsan Tuchkin. Samma pappa, och Tuchkins mamma är även mormor till Ilieff.

 

Ilieff är också en riktigt trevlig ettåring, snäll och förståndig i hanteringen, tillitsfull och kelsjuk. Snygg och mysig, inte illa. Dessutom är han till salu, antingen till den som söker ett hingstämne, men givetvis även som valack (och då ser prisbild och avtal annorlunda ut, om vilket man kan läsa om på Ilieffs egen sida, där man också ser bilder från första dagen i livet och framåt). Även treårige Tuchkin är till salu, men eftersom hans uppväxt skiljer sig stort från de andras då han tidigt blev moderlös krävs speciella förutsättningar för att det ska bli rätt. Han kommer vara till salu året ut, inte längre än så, för nästa år har jag andra planer för Tuchkin. Han har förstås också en egen sida med info och bilder. 

 

555D45D7-EE7A-4B1E-8CE6-99D2EB2CD8E9

 

En som ännu inte är till salu är Ilieffs lillebror Tengri, och eftersom de är helbröder finns i framtiden möjligheten att även han säljs som hingstämne. Han är bara lite drygt tre månader gammal än och har tiden för sig, så vi njuter av ett mysigt hingstföl så länge. Lite enkel fölträning stod på söndagens schema, och nu tar han på grimman hur enkelt som helst fast vi inte övat särskilt många gånger. Det var lättare att fölträna Tengri än att ta kort på honom, men det är väl ett rätt så behagligt bekymmer tänker jag. 

 

DFFE9D91-8A4D-41E1-84DD-8C7FF28F6EE4

 

Halvsyster Rodina är fem veckor gammal nu, och släpper fölpäls. Precis som vi anat är huvud och ben väldigt mörka, jag tror hon blir rätt lik Pavel i färgen, fast med helt svarta ben och huvud. Ett feminint, smäckert och vackert huvud tillägger jag, Rodina ser verkligen ädel ut, som en liten prinsessa. Och uppför sig om en bortskämd liten prinsessa ibland också, men det gör inget eftersom hon är så mysig när hon vill. Det är roligt med olika personligheter, och jag hoppas jag lyckas med att beskriva alla rättvist. 

 

91B42F7E-5613-49F0-B01A-D15BA973566C

Prickigkorv..

 

Rodina kommer sätta vinterpäls, så det är först när den släppt helt fram emot sommaren som vi vet säkert hur hon kommer se ut, men vi har lärt oss att gissa ganska bra. Och varje vår är det så spännande att få se hur unghästarna ser ut under deras olika pälssättningar. Det finns alltid något att se fram emot med de små basjkirerna som blir ungdomar och sedan vuxna. Framtiden är alltid närvarande liksom. 

 


Sandor har flyttat hem

 

Det var regndimmig, grå gryning när Stefan körde in pickup och transport i Hemmahagen tidigt på fredagsmorgonen för att lasta Sandor som skulle åka hem till sin nya matte, och andra basjkirer i Tungelsta utanför Stockholm. Dagen innan hade det vräkt ned regn, och självklart hade alla grabbarna passat på att rulla sig, men det var inte läge att bada ettåringen då. Lite lera i vit päls torkar och går lätt att borsta bort sen. 

 

98253C3B-EF53-400E-BEA7-64845B0F06A2

 

Som vanligt var Sandor kvickt uppe i Fautrasen och ställde sig genast att äta. På väg från hagen till gården där han fick vänta en stund medan husse bytte om, hann han vända sig en gång, men där fanns ingen mat, så han vände igen och stod så hela vägen hem. Han åt lite, tittade ut genom fönstren, åt lite mer och tog det med ro. Även när det pausades för tankning utanför Söderhamn. 

Väl framme fick han gå in i stallet för att övernatta med sina nya hagkompisar i boxarna bredvid. Både Gagarin och Ruslan (även de uppfödda hos oss) är släkt med Sandor då de är halvbröder med Sandors mamma. Sandor var lugn och fin i boxen med, och ville gärna mysa med sin nya matte. Efter övernattning släpptes de ut alla tre, och det gick bra. Jag fick bilder från en grön hage under en blå himmel där de tre gick på lite avstånd och betade. 

Hemma tog resten av flocken det rätt lugnt under fredagen medan regnet återigen tilltog i mängd, onödigt nog. Ilieff undrade emellanåt var hans barndomskamrat tagit vägen, och så även ordningsmannen Pavel, men förutom några frågande gnäggningar i regnet var det lugnt.

 

8A17DF59-3951-4ED4-9AB1-07564CBFCB31

Grabbflocken; nu utan vit häst. De tre svart-/mörkbruna går ihop, Pavel går gärna själv.

 

Lördagen var inte bara solig i Tungelsta, utan även här. Det kan ha gått två och en halv vecka som det varit ihållande mulet, så det var en enorm kontrast att se blå himmel, och att solen lyser upp alla färger. Lägre och från annan vinkel än sist, men så vackert och upplyftande. 

Det var mest underhållsarbeten på lördagen, efter allt regn. Vi tog in Zenits flock från Vinterhagen -som ständigt lever upp till sitt namn, bara riktigt bra under vintern. Leriga hovar fick torka upp, och givetvis passar man på att mysa och socialisera med fölen när de är inne. Tyvärr var linsen smutsig på min telefon, troligen efter att jag tappade den, och den blev liggandes  i hagen ett tag efter vi lastat Sandor.. 

 

0F865A89-8EB2-4102-9012-73E7695F65FD

Tengri, tre månader gammal nu.

 

E16FBEB6-4565-46FA-AA29-D6C7B9EC9521

Rodina, en månad gammal på måndag.

 

Söndagen blev bättre för oss, och som vanligt rätt så häst-effektiv. Bland annat tog vi in hela grabbflocken, vilket vi inte kunde göra tidigare med fem hästar och bara fyra boxar. Det blev helt nya rutiner och förfaranden för Ilieff, men som väntat skötte sig ettåringen sig fint. Dels är det social träning, främst för Tuchkin och Ilieff som bägge är till salu, men de behöver också mycket mer mat än de två äldre valackerna så det är bra att låta dem stå inne ett tag för att tillgodose alla individers olika behov. 

Vi stallade in Gaspers flock också. De två boxar Stefan byggt i deras stora vindskydd är mycket praktiska och bra att ha, och nu var det mest för träning för lilla Allin. Hon fick fölträning med att lyfta fötterna bland annat, och det är bra för allihop att kunna stå i boxar lite ibland. Bara för att stuteriet heter Vildhäst betyder det inte att det är just sådana vi vill föda upp och sälja. 

 

A2CE947E-A931-441E-93AC-B0C6A8DE8124

 

Vi har anmält Zeniya (bild från tidigare tillfälle) till digital visning i höst. Resultatet är inofficiellt, men det är en behörig domare som ser filmerna och bedömer, och för oss som uppfödare, och som vill använda henne i avel är det en viktig visning för att få ett hum om ifall hon är ungefär som vi själva tycker. Mamma Tova (Dictorcha) är A-premierad för fina avkommor, och pappa Zenit var först att få 42 poäng exteriört vad gäller basjkirhingstar.

Det är viktigt för oss att få en fingervisning gällande avkommor av de individer vi valt att avla på (det är därför vi ber de som köper basjkirer av oss att visa, men det är givetvis enbart ett önskemål, inget krav vad gäller ston och valacker) och som jag berättat i tidigare inlägg är Zeniya enbart trygg med oss  ”gårdsfolk”, så en vanlig premiering med allt den innebär är inte aktuell. Då är det en fantastisk möjlighet att få henne bedömd ändå, om än inofficiellt.

Att visa hemma är inte enbart fördel, utan har sina utmaningar. Men  känner man hästen väl, och vet hur de basjkirer man åkt bort och visat på sommarpremiering eller hingstvisning har reagerat och betett sig kan man lösa det bra ändå trots hemmaplan. I bästa fall. 

Hemma är hästen bekväm och trygg. Det är ju bra och synnerligen bekvämt för ägaren, men är hästen så himla sugen på att visa upp vägvinnande skritt och spänstig trav på samma ställe där man övat och förberett nogsamt? En basjkir kan dessutom vara extra bekväm och energisparande, till skillnad från den basjkir man visar på en anläggning med helt andra förutsättningar och intryck som är totalt nya. 

Vi förbereder Zeniya med det i åtanke. Varierad träning och korta intervaller med inte allt för lång paus mellan passen är den metod som verkar passa henne bäst. I solig och lite för varm septemberförmiddag övade jag grunder i hagen, med enbart grimma, och det var förstås på tok för bekvämt. Jag adderade en pådrivare, och vips var förutsättningarna annorlunda. Först dubbla spår i trav, sen en hel del eftertanke och efter det var skritten magisk, och traven kort men rak. Det finns potential för förbättring. Har tidigare övat utanför hagen med huvudlag, bett och tyglar, och hon har varit mycket lydig, men inte riktigt ”där”.

 

F0EA742C-C2EB-4F3E-A287-2BC447666E05

 

När man ställer upp Zeniya visar hon sin osäkerhet på vad man vill genom att ta för stora kliv, ställa sig snett, söka tröst eller belöning hos mig. Allt det går lite bättre med huvudlaget på, då man kan reglera rörelserna via bettet kombinerat med små tryck både på huvudet och på bogen. Vi övade på att ställa upp från bägge håll också, och ett stort plus är att hon står kvar där man ställer henne när man är nöjd. Det beror på hennes konflikträdsla, men det är en annan sak. Trots enbart grimma ställde hon upp rätt fint på slutet åt bägge håll direkt från trav, och där fick hon jättemycket beröm, och sen blev hon fri.

Det första hon gjorde var att gå iväg en bit därifrån och verkade öva att ställa upp sig på egen hand (bilden ovan). Nu gäller det bara att fortsätta öva på olika sätt, och fundra på vilken helt ny och inte så bekväm yta vi ska genomföra själva visningen på. 

 

 


Höstplanering

 

Zenit

Favoritbild av fina Zenit, från en annan höst.

 

Sommaren är definitivt över, och även om den meteorologiska hösten inte anlänt riktigt än så är det verkligen höst, och då slutet på veckan varit molnig är det fint med alla varma färger som lyser upp tillvaron. Som vanligt hoppas jag på en fin höst följt av en bra vinter. Helst en vinter helt befriad från is och hårda vindar, önska går ju alltid. Vi närmar oss också ett par brytpunkter, och när de passerat väntar nya projekt som vi nu kan börja struktuera.

 

CCA6A106-A9FF-4E9E-8048-5EDEFC0CD609

Onsdag förmiddag var dock molnfri.

 

Zayats ska på utbildning, och förhoppningen är att hon blir såld som ridhäst vad det lider. Tanken är att hon reser till Brännan i Ragunda under v40, och det ska bli spännande att se hur det går för det här lite speciella stoet. Vår inridare har träffat Zayats förut, och då gjorde hon inget vidare intryck, så vi hoppas väl det bara blir bättre, för Zayats kan vara överraskande duktig och samarbetsvillig emellanåt. Sedan har hon lite jobbigt med brunst, då hon beter sig.. rätt eljest får jag säga, men då låter jag henne vara ifred för både hennes och min skull. Det är några få dagar emellanåt, och däremellan sköter hon sig så fint att det väger upp med råge. Och några dagars vila är ju bara nyttigt för hästar, särskilt unghästar på utbildning.

Det är några som visat intresse för Zayats för att jag aviserat att hon kommer vara till salu framöver. Jag har sagt samma sak till allihop, att hon inte är till salu på riktigt förrän hon är ridbar, och att det inte finns något färdigt recept på hur lång tid det kan ta. Inte minst beror det förstås på hästen, men det finns yttre omständigheter att ta hänsyn till också. En bra vinter utan is och hårda vindar kan kanske göra att det går lättare, vem vet? På bilden provar jag att tömköra henne första gången utan ledare. Det gick sådär, men det blev ändå några steg rakt framåt och hon uppförde sig aldrig illa eller kämpade emot. När jag selade på hukade hon sig och sträckte fram huvudet så jag enklare kunde trä på selen, det var fint av henne, och när jag gick bredvid och skulle stoppa henne enbart med rösten stannade hon varje gång ögonblickligen vid ”ptroo”, och stod blick still tills jag bad om annat. 

En annan som fått extra mycket uppmärksamhet är Sandor, då han länge varit bokad för försäljning. De små som ska flytta hem får alltid mer tid och skolning, ofta på bekostnad av andra. Senast var det Cizmet och Sasjenka som bokades förra hösten och skulle flytta på vintern, då var det Rolly som fick stå tillbaka en del. Nu är det Ilieff och Allin som ska få mer träning och skolning efter att Sandor åkt, och inträffar inget oväntat så flyttar Sandor hem på fredag. Han har läkt bra och varit en duktig konvalescent som varit riktigt enkel att motionera.

 

ACBE883E-D554-46A7-A016-5FD779BC1545

 

Sandor och jag har promenerat i hagen, men det gäller att variera sig för att det ska vara roligt, och för att komma upp i andra gångarter än skritt. Ibland har jag engagerat hela flocken och löslongerat hela gruppen samtidigt (vilket råkade ske av misstag första gången, men jag såg direkt fördelarna) eller haft pilatesövningar. Något som inte alls är så stillsamt som det låter, det är snarare fotboll fast med en pilatesboll, vilket varit mycket uppskattat. De har rört sig bra när jag sparkat runt bollen, men jag vill förstås inte skrämma dem, eller att det ska bli något konstigt när jag kommer med bollen, så jag varvar det med att låta bollen ligga, eller bära den så att alla får bekanta sig med den. Tuchkin på bilden vill helst ha bollen för sig själv när den ligger lös, jag funderar på om jag borde ha en eller två till så de andra får chansen också.

När först Sandor och senare Zayats lämnat oss kommer det nog infinna sig viss tomhet och antiklimax, men det saknas som sagt inte projekt att lägga energin på. Förutom att det ska bli roligt att ge mer till Allin, Ilieff och Tuchkin behöver vi förstås förbereda för vintern med att dra ut ström till vattentunnorna och belysning, stora sommarbetet ska putsas i veckan, och plogkäpparna ska upp så vi har reflexerna att leda oss om det är dimma eller mörkt. Ved måste vi ha också, och minst ett elverk står högt upp på prioriteringslistan. Ström borde inte bli bristvara här, men vem vet? Med hur saker och ting utvecklas ser det inte direkt ljust ut, om man ska vara lite vitsig.

 

5C550EE2-8B95-400F-A936-FADFC83E4728

Första frosten.

 

Bilden är tagen torsdag morgon, ungefär en halvtimme innan solen går upp. Skymnings- och gryningsljuset är generöst ännu, och med dimman över sjön blir gryningen sagolik.

 

 


Inrapporterad

 

 

C8EC1CF3-D795-4968-9F4E-566B7D8B6350

 

Nu har vi rapporterat in lilla Rodina. Egentligen är det resultatet av betäckningen man rapporterar in, det gör man även när resultatet inte blev ett nytt liv, men det roligaste är givetvis att kunna rapportera in att det blev ett levande föl. Stoföl, datum, brunblack, inga tecken, ingen tvilling. Rapporten skrivs ut och skickas in till rasens avelsorganisation, Svenska Hästavelsförbundet i basjkirernas fall, när fölet registreras och man ansöker om pass. Vi har på oss till och med 27 februari att söka om pass för Rodina, sedan kostar det mer och hästen kan inte någonsin användas till livsmedelsproduktion. Det där sista kan man välja till när man söker om pass, men då hästkött är ett bra och gott livsmedel tycker jag personligen att möjligheten ska finnas. 

 

96D8643C-2232-4D50-908C-8A861AD7AAD9

 

Rodina med mamma Fiona i bakgrunden. Stefan tog några fina bilder av bägge halvsyskonen på lördagen från skogsbetet, där de ännu får gå ett tag under dagtid.

 

B3F5ADD6-3106-4E7E-A12F-2E8451FD9D40

 

Tengri får mörkare huvud när han skiftar päls, men ännu är han onekligen röd. Lite regnvåt också på bilden.

 

78CACEC8-5231-4F58-AE42-90EA503BB5BA

 

På söndagen fick flocken stå inne för att slippa regnvädret och all svidknott. Tengri fick prova grimma för första gången i livet.

 

AEC8A4F8-E739-4AD8-A863-BD196930CE06

 

Han måste ha tjuvtränat, för det föll sig helt naturligt att jag tog på honom grimman. Skönt när det är enkelt.

 

7C2B6AF8-B91D-414C-8F95-BF3A208ED7C0

 

Rodina är bara två veckor, så hon får vänta lite med att ha grimma på. Hon vill helst bara bli kliad på rumpan eller ligga och sova när hon är inne.

 

Allt är bra med Sandor, som blev valack i torsdags. Han läker fint, han är pigg och rör sig ofta och bra. Ännu har jag inte behövt promenera honom jättemycket, för kamraterna i hagen ser tacksamt till att han motionerar regelbundet, men när jag ändå leder runt Sandor är han både duktig och ambitiös. Det kommer bli mer promenerande gissar jag, när han slutar få smärtstillande, och han är turligt nog snäll att ge medicin också. Han får en spruta i munnen varje dag, och än har det inte varit några problem, särskilt som medicinen är söt och god. Prognosen ser god ut såhär långt! 

 


Veterinärvecka

 

Nej, vi har som tur är inte veterinärer på gården hela veckan, men nu när vi är hemma bägge två varannan vecka är det praktiskt att planera in saker som exempelvis veterinärbesök just de veckorna. Många veterinärbesök är oplanerade (och ofta akuta), men nu hade vi bokat in tid för vaccinationer på måndag morgon. Bland annat skulle Allin få sin första spruta mot tetanus (stelkrampsvaccin). Hon uppförde sig klanderfritt, precis som när hon chipmärktes och efteråt ville hon gå in i boxen igen, så då var det nog inte så läskigt.

 

F4CD1D63-B536-41B3-8B55-36D05F316DA4

 

0FCE9C5E-1545-4D3B-8C4D-5E64B3C5A5F7

Inte bästa bilden kvalitetsmässigt, men jag älskar den för att pappa Gasper kom med i bakgrunden, och linsen har gjort honom väldigt orangeröd!

 

Ingen veterinär på tisdag. Då hade jag bokat ärenden i stan och under tiden fick Zenits flock stå inne. Det var andra gången i stallet för lilla Rodina, det är lagom träning för ett litet föl att gå in och stå i box ett tag. Den stora behållningen för flocken var att slippa all svidknott för några timmar. Ingen veterinär på onsdag heller, men på torsdag var det dags att låta Sandor bli valack så han kan flytta hem till Stockholmstrakten (och till Ruslan, Gagarin och Elisjka som också är födda hos oss) snart. 

Han blev bokad för försäljning redan ifjol, men som valack. Istället för att kastrera så tidigt som möjligt ville jag att han och Ilieff skulle få leka och busa med varandra under sommaren som avvanda ettåringar. Två jämngamla hingstföl och unghingstar har stort utbyte av varandra, och det bygger både kropp och karaktär inför framtiden. Resten av livet är (förhoppningsvis) så långt, ”barndomen” är försvinnande kort, men så viktig. Köparen gick med på upplägget, veterinärerna kastrera ogärna i juli/augusti på grund av rötmånad och förhöjd risk för infektioner, men så snart hösten nalkas skulle det bli dags, och det var nu.

 

19C92F95-3EB5-4A94-9CBF-C0A8278F36BB

Nästan fem timmar efter ingreppet var han så pigg och vaken att han fick börja äta.

 

Vi tog in alla tre, Ilieff, Sandor och Tuchkin på förmiddagen. Strax efter ett åkte veterinärerna och Sandor började vakna till rätt så direkt. Han hade en nål i halsen under hela tiden så han fick lugnande, avslappnande och smärtstillande i mindre doser allt eftersom, och det är förstås bättre än att ge allt på en gång inledningsvis. Hästar är individer precis som vi, och har olika behov och reagerar olika. De andra två, ”publiken” skötte sig lugnt och fint i sina boxar under tiden, och sedan fick alla stå kvar inne tills på fredagsmorgonen.

När de tre var tillbaka i hagen sprang Sandor givetvis till gropen med torkad lera och rullade sig ordentligt. Han är ju vit (isabell), och det verkar vara vita hästars kall i livet, att försöka maskera sig. Under tiden släppte vi in Pavel och Mistjev till dem, de ska gå så i fortsättningen. Tuchkin som tagit hand om ettåringarna i två veckor blev inte alls förtjust i att Pavel skulle ta över uppfostran igen, och följden av att de två utmanade varandra (mest på skoj som synes) är att Sandor får mycket motion!

 

895912F5-46CF-40C2-B924-0D6B33FD0056

 

Nyrullad och fin!

 

D89C71A7-A44C-4E66-A595-D6854F0D8837

 

Nykastrerade valacker behöver röra på sig, och de ska röra sig mycket, så det var bra gissat av mig att den nygamla sammansättningen skulle ordna en del av det. Det är inte så att någon jagar Sandor, men de turas om att valla runt bägge ettåringarna i intervaller. Helt perfekt! De får äta och dricka ifred, sen blir det en stunds maktkamp igen. En kamp treåringen alltid förlorar då han egentligen är en ranglåg snorunge i de äldres ögon, men efter Pavel vunnit låter han ändå de tre gå ihop. Det är väl lugnast så verkar han tänka medan han och Mistjev står i ena vindskyddet och kliar varandra.

 

20CD2D36-BFFE-48F5-BEEA-0552E513BF26

 

..och bakom det vindskyddet går två andra jämnåriga halvbröder och plockar grässtrån ihop.

 

 

 



RSS
Besökare idag: 36
Denna månad: 885
Totalt: 253471
lördag
27
november
Astrid, Asta

2021
Vecka 47
«juni 2021»
tiontofr
010203040506
07080910111213
14151617181920
21222324252627
282930

Senaste inlägg
Avvand och bokad
Avvänjning på gång
Vi har ett resultat
Dumma Döden!
Digital visning
Tuchkin är hemma
Skötsamma och fina
Tuchkin 3,5
Flytta hästar
Snyggare och snyggare

Senast kommenterade
Höstplanering
Till salu
Midsommar
Lättare att lasta än att fota
Allin-bilder, utlottning!
Det är roligt när de är duktiga
Lösa hästar
Isigt, halkigt, knöligt och lerigt.
ZZ-Zizterz
Söt och snäll

Arkiv
2021
  •    November
  •    Oktober
  •    September
  •    Augusti
  •    Juli
  •    Juni
  •    Maj
  •    April
  •    Mars
  •    Februari
  •    Januari
  • 2020
    2019
    2018
    2017
    2016
    2015
    2014
    2013
    2012
    2011

    Lista över andra trevliga bloggar

     

    Stuteri Kry 

    Jemthagen

    Nillas Häst& Ridutbildning

    Yvonne Larsson

    Johanna Lassnack (inaktiv)

    Bondfia