
Hinica vilar på maten
Ibland kan jag fråga mig varför just vissa personer skaffar sig en särskild sorts hund, eller barn till och med, men det skulle aldrig falla mig in att ifrågasätta deras val. Eller, jo, jag brukar ifrågasätta min makes val av hundar, eftersom de kräver en del och han sällan är hemma, men det är ju inom familjen. Han är gift med mig och då ingår det i paketet liksom.
Kommer man som ny till en liten ort, med en lösdriftsflock på fyra-fem hästar så förväntar man sig frågor. Självklart måste jag förklara begrepp såsom lösdrift, flockbeteende, urhästar från Uralbergen, avel etc. Det är ju bara bra att folk frågar, för frågar de inte mig så spekulerar de, och det är mindre bra. Men så kommer det till att jag ständigt måste motivera varför jag har flera hästar.
Trots att jag gärna förklarar begreppet lösdriftsflock om och om igen, samt att det är avelsdjur jag har så måste jag liksom nyttja hästarna till någonting.. jag vet inte vilka ord jag ska välja.. "produktivt", kanske? Att folk frågar mig om jag ämnar bedriva ridskola tycker jag inte är konstigt, och kanske är det så att de som har andra djur, får eller kor till exempel, också ständigt måste motivera sig, men här följer några argument till att jag inte har ridskola:
#1. Ridlärare brukar generellt ha gått flera kurser, helst upp till RIK3, jag har inte ens gått "stalldrängskursen" och anser mig således inte behörig att kalla mig ridlärare.
#2. Jag är inte ett dugg pedagogisk.
#3. Man kan kanske inte alltid tro det, men jag är inte ett dugg social.
#4. Jag har avelsdjur, inte utbildade lektionshästar.
#5. Det finns en alldeles utmärkt ridverksamhet 12 km härifrån med jättefina Basjkirhästar, och jag ämnar inte konkurrera med den.
#6. Jag har inget utrymme att bedriva ridskoleverksamhet, det jag kallar "ridplan" är inte ämnad för sådan verksamhet, samt att det knappt finns någonstans att rida sådant som kallas "turridning", då måste man iväg ganska långt.
#7. Jag saknar bra utrustning till hästarna.
#8. Här utövar vi Natural Horsemanship. som skiljer sig från vanlig, traditionell hantering och kräver vissa grundkunskaper innan man sätter sig upp på NH-skolade hästar. För säkerhetens skull.
#9. I övrigt borde ni slutat läsa vid punkt ett, alt. punkt två. Själv hade jag aldrig någonsin köpt en ridlektion av mig själv.
Inte heller låter jag bekantas bekanta komma och gratisrida. Med största sannolikhet är det en person med hyfsade kunskap i traditionell ridning som kommer, och då ska jag avsätta minst en timme för att göra i ording två hästar och ha en kurs i hantering från marken, genomgång av kroppen, utrustning, samverkan, ledarskap, hur man startar och stoppar etc. samt lite ridning i en inhägnad innan vi är redo för att rida ut.
...

Bevisligen rider jag själv ibland
Tova har jag inte ridit. Vi måste få tilliten att funka först, och dessutom är hon lite öm i tassarna just nu. Hinica råkade ut för en olycka i maj, där en veterinär via telefon, genom min beskrivning ordinerade nödslakt. Läs om det här. Henne har jag inte ridit sedan dess, för även om hon repade sig från skadan, som satt högt uppe i höger bak, så har hon tills nyligen haft ärrbilding precis där sadeln ska ligga. Nu är hon nyverkad och då blir hon alltid lite öm.
Bizra håller vi på att försöka rida till nu. Min man lyckas bättre än mig för han har full koll på "nödstoppen". Det är nackdelen med att ha ridit traditionellt så länge; man har för mycket i ryggraden. Medan jag åker av Bizra i full fart när hon fått för sig någonting så sitter maken kvar, för han lyckas på något vis släppa ena tygeln och med den andra vika henne dubbel tills hon står still. Maken började rida för drygt ett år sedan, men har enbart hållit på med NH.Gastroler har jag heller inte ridit på än, min plan var att vänta till i höst. Minna är alltså den enda jag skulle sätta någon okänd/ovan upp på.
Då kvarstår frågan; Vad har jag egentligen hästarna till?
En lösdriftsflock går ute dygnet runt, året om. En flock består av minst fyra hästar, och kan, under rätt förutsättningar med rätt sammansättning och tillräckliga ytor uppgå till tjugotalet individer. Även om hästarna har olika rang är alla lika viktiga för flockens fortlevnad. Innan jag träffade Basjkirer hade jag inte en tanke på avel, men nu tänker familjen satsa på att föda upp sunda individer i en sund miljö. Mina hästar är således avelsdjur, som jag bryr mig hemskt mycket om. Att rida runt på alla hästarna dagarna i ända är inte ett kvitto på att man ser till att de har ett drägligt liv.
Jag älskar att umgås med min flock, och här kommer några fler anledningar till att ha en härlig lösdriftsflock;

Att en morgon i advent kånka upp hösäckar till Vinterängen och se solen gå upp och sprida sitt bronsglimrande sken över flocken som mumsar på maten.
...

Att leda hem ston som gått på "förbete" under dagen, en varm afton i juni, för att sedan sitta i hagen och mysa med dem.
...

Att mitt skygga nyförvärv söker kontakt med mig. Jag tror inte det framgår hur lycklig jag är på den här bilden, men det är obeskrivligt.
...
Kom gärna med frågor ifall Ni har frågor kring mina tankar runt hästhållning. Just idag har hästarna haft semester i beteshagen och jag har två gånger varit dit och kramat dem allihop. Ja. Tova fick jag bara krama rumpan på, men det är inte så illa heller, haha. Jag fann i alla fall grimman med flyweil på hon tog av sig vid betesutsläppet.
...
2011-08-09 16:20 | 4 kommentarer