I dag hade jag tillfälle att följa med på ett äventyr; En helt fantastisk ridtur som gav mersmak. Egentligen är det svårt att med ord återge upplevelsen rättvist, men jag gör ett försök, och ackompanjerar det med bilder från en härlig sandmo, långt, långt bort från buller och trafik.

Tatjaana
Jag fick chansen att följa med Carina, Gideå BasjkirHästar på en liten expedition i dag. Det var dags att uppfylla en mångårig dröm om en rundtur på häst, högt över några turkosfärgade sjöar, långt uppe på det vi kallar "mon, ett vidsträckt område av sand och skog. Vi bestämde oss för att komma iväg tidigt, och eftersom jag fick välja häst blev det eldröda Tatjaana.
Vi lastade utrustning och hästar, och gav oss av mot drömturen.


Så bar det iväg
Vi lastade av Galina och Tatjaana vid Stor-Bursjöns norra sida, sadlade, satt upp och red iväg mot Blackvattnen (Stora- och Lilla Blackvattnet) längst en härlig, lagom mjuk sandväg.

Vi red upp på stigen som går runt sjöarna. Vädret var helt underbart med sol och fågelkvitter, och långt där nedanför oss glittrade Blackvattnets blågröna vattenyta.

Ja, det är ju en del träd ivägen, men vattnets färg är helt otrolig. Kan det vara någon särskild mineral som ger vattnet dess färg? Eller mikroorganismer som trivs i grytans värme?

Resans höjdpunkt
På några ställen fanns spår kvar efter vinterns snöoväder med många nedfallna träd, och en del av stigen hade förvandlats till en crossbana. Där däcken skurit för djupa fåror i utförslutet fick vi sitta av och leda hästarna, men när vi kryssat oss förbi nätet av MC-spår och nedfallna träd satt vi upp igen, och resten av vägen var fantastiskt fin. På bilden ovanför har vi kommit upp på en höjd med härlig utsikt, och här vände stigen tillbaka på andra sidan av sjöarna.

Ja, det var faktiskt sjöar och tjärnar lite här och var runtom oss, det såg ut som fina fiskevatten. Vägen på andra sidan var mindre nedkörd och perfekt för härliga trav- och galoppass. Bilden ovan är den sista jag tog, sedan filmade jag drygt tio minuter, medan Tatjaana bar mig fram i alla gångarter genom det fridfulla landskapet.
Vi får se vad som händer med filmen, jag har inget bra program för att ta hand om den, men får jag bara föra över den på något vis (till USB, skiva eller annan dator) så kanske den kommer till användning.
Innan vi red tillbaka till transporten lät vi hästarna utforska några andra sandvägar och välja lite själva. De valde främst galopp, och det var jättehärligt att susa fram över "sanddynerna" vid Bursjöarnas norrsida. Det smakade gott med kaffe när vi kom tillbaka till bilen, sedan lastade vi hästarna och vände hemåt.
Det var ett härligt äventyr, och helst hade vi nog varit kvar där i flera dagar för att utforska fler vägar. Men vi får väl klura lite på den utmaningen. Inte ska väl det vara helt omöjligt att slå läger där uppe för några dagar? Det vore helt klart värt det.

2012-06-12 21:02 | 6 kommentarer