
Lampett med text
Under min "semester" har jag gjort mitt bästa för att lata mig, och en del av det har varit att gå igenom en massa inredningstidningar och bestämma mig för om några är värda att behålla. I dagens mode finns det många trender som gäller, ofta för att trender byts så snabbt så alla hinner inte med. Då är det lättare för de som säljer trenderna att göra det OK med flera, och det kan också vara OK att blanda dem.
Här följer tre inredningstrender som jag riktigt retar mig på, som jag aldrig skulle lägga pengar på, och för enkelhetens skull lånade jag bilder ur Ellos:
Text på allt

Sov sött? Knappast..
Varför i hela friden ska det vara texter överallt? På skålar står det vad som ska vara i dem, man ska måla texter på golv och väggar (gärna Carpe Diem, eller Minns gårdagen Dröm om morgondagen Lev idag, etc. det är verkligen unikt), tatuera in långa låttexter över revbenen och försöka få en god natts sömn på ett örngott med med 17 meddelanden. Men till och med ett enda meddelande på kudden kan ju vara förbryllande:

"Ho"? Slampans kudde och min kudde?
Texter, bokstäver och tecken överallt, på gardiner, handdukar, sängkläder, väggar, ljusstakar, tröjor, tak och golv. Innebörden i texterna verkar heller inte spela någon större roll alla gånger. Över till nästa irriterande trend, i mitt tycke alltså:
Gamla foton på allt

Vem är du?
Tryck av gamla foton har blivit populärt, märkligt nog i detta uthängningsfientliga bredbandssamhälle. Vilka är dessa människor som pryder gardiner, grytlappar och sängkläder? Är det deras önskan att vara upptryckt på en kudde och bli dreglad på varje natt? Själv har jag svårt för att dekorera mitt hem med ansikten över huvud taget, och inte känns det bättre när det är totala främlingar.
Till sist, möbelförsäljarnas mest tacksamma trend, som konstigt nog hängt sig kvar i många år:
Hur man säljer hål

"..Med färgskiftningar, spikar, sprickor och håligheter som en unik del av möbelns uttryck.."
Jajjemän, här säljer man sprickor och håligheter för 5 499 SEK, men då får man montera ihop det själv. Det lär ju knappast bli klagomål för leveransskador, så för säljaren är det väl en smart trend. Det jag tycker är tråkigt med den skabbiga trenden (som tack och lov inte ska vara vit längre) är alla gamla möbler som fått sätta själen till, då de målats med dubbla lager färg och sedan fått utstå slippapper, slag av kedjor, och annan misshandel, utan att förövaren bemödat sig om att ta reda på pjäsens ursprung. Då är det nog bättre att köpa nyproducerade sprickor och hål ändå.
Min egen smak skiftar, oftast beroende på var jag bor. Norrländsk lantromantisk kanske? Inga porslinshoar och självstängande lådor i mitt kök, det kan jag lova. Har ingenting mot det nötta, tvärt om, men jag förstör inte möbler med berått mod, inte heller betalar jag för industriförstörda grejer. Tidens tand nöter ändå, och jag tycker det är charmigt med en uppsättning av 5-6 gamla pastellfärgade stolar där två är extra nötta. Samma med en uppsättning gulnat, blommigt porslin där mönstret nästan är osynligt på en eller två tallrikar.
När jag läser om ännu ett hem med industrilampor, rostiga detaljer, skrynkliga jutegardiner (med text förstås), upphängda nyproducerade mamelucker och "förstörda" möbler, där texten i reportaget säger; "Vi älskar det gamla och nötta, och det mesta har vi fyndat på loppis och auktioner", trots att man känner igen detaljer från IKEA, Åhléns, Indiska etc, då blir jag så trött på lämmelmentaliteten. Härmaporna.
De flesta tidningarna hamnade i återvinningen, men jag behöll alla Gård & Torp. De flesta reportage där handlar om gamla trädgårdar, unika hem och byggnadsvård, trevlig inspiration för framtiden.

2012-07-26 16:18 | 4 kommentarer