När jag klev ut i arilmorgonen klockan sex i morse hälsade jag av det vårligaste ljud jag vet; Koltrastens sång! Medan solen färgade bergen och skogen i rosa drillade trasten så ljuvligt.
En annan sorts koltrast
I brist på egna trastbilder får en annan svart sötnos pryda dagens inlägg, nämligen Adilliya. Hon väntar förresten än på sitt syskon. Det sades om Tova när hon kom kom i vår ägo för drygt två år sedan att hon alltid fölar tre veckor tidigt. Då var hon ju redan betäckt och Adilliya föddes sista januari 2012. För att undvika ännu ett så tidigt vinterföl väntade vi ända till första april tills vi släppte ihop Tova med Gastroler igen.
Mánadis' Adilliya äter frukost
Exakt ett år sedan Tova betäcktes första gången. Det har inneburit att jag varit på helspänn sedan mitten på februari! Men inget föl än så Tova är nog precis som vilket dräktigt baskirsto som helst. De bär sitt föl så länge de känner för det och struntar högaktningsfullt i att räkna de veckor som går.
2013-04-01 08:40 | 1 kommentarer