
Morgondimman vandrar ännu över älven nere i dalen
Söndag kväll, ensam igen och dags för sammanfattning. Maken var hemma en och en halv vecka denna gång, och det var mycket som skulle hinnas. Lite för mycket egentligen, men det blev bra till slut. De första bilderna togs under morgonen när jag nogsamt tog hand om alla tio hästar i ena hagen med rykt och kel.

Hinica med dottern Odessa
Vi har byggt och kånkat, bytt elaggregat, byggt ut hage och dessutom en massa "onödigt" människogöra som tagit tid. Tandläkare till exempel, och inhandlande av virke plus reparation av dum jobbarbil. En och annan hov har hunnits med också, verkning är ju ett ymnighetshorn på sysslo-kontot med så många hästar.

I hagen på andra sidan vägen låg Odessas storebror och sov i gräset. Kolla in flinet, undrar vad han drömmer om?
Fölträning har vi hunnit med, och så fick vi ju tillökning med en farbror i pojk-hagen i måndags. För skojs skull så provade maken att google-översätta "röd jätte" (vilket är ett astronomiskt begrepp, förstadiet till vit dvärg), efter att jag kallat farbrorn Big Red häromdagen, och jag höll på att sätta eftermiddagskaffet i halsen när datorn klämde ur sig ett "Biijgrreeeed" efter sökningen. På ryska verkar det inte finnas ett ord för röd jätte, så det blev big red med rysk brytning, haha.

Verandatak
Bygga ja, det har snickrats här under dagarna som gått. Gamla utestallet, gistet och snett men med två fina spiltor inomhus och plats för hela åtta hästar om de är på gott humör (jo, de klämde in sig åtta hästar där för några veckor sedan, En timme innan fick det plats en häst, då Firma barrikaderade sig där inne med rumpan mot öppningen. Känga till Länsstyrelsen ang. "hur-många-hästar-får-plats?").
Det nya utestallet ser numer ut så här:

Inte så tokigt enligt egen utsago
Liggande brädpanel på utsidan då den kommer bli ansatt av hård basjkirtänder i vinter. Jag "hjälpte" själv till att spika panelen i går. Är faktiskt inte helt oäven på att hantera en hammare, jag kan åtminstone hålla där man ska och vågar ta i. Tyvärr blev jag lite väl självsäker och gjorde en riktig klassiker när jag med full kraft drämde hammaren rätt över den egna tummen
men tummen höll, om än lite stel i leden.
Ja så är statusen här på gården, och nu blir jag nog själv med fyrbentingarna i åtminstone tio dagar. Dagar som kommer svischa iväg väldigt fort har jag en bestämd känsla av. Särskilt om det kan bli lite sämre väder, för jag har ett berg av jobb som ligger och glor på mig bredvid datorn,,
2013-09-08 20:06 | 1 kommentarer