
Tittut
I väntan på vintern som äntligen är på ingående satt jag häromdagen och kollade på bilder tagna förra vintern. Då det är hästar på de flesta av mina bilder är det så roligt att jämföra fölen, hur de växer och byter färg, men nu kan jag även jämföra helsyskon. De skiljer sig ofta en hel del.

Mánadis' Pavel, bild tagen 6/1 2013
Härlig vinterbild, eller hur? Pavel är försiktig, håller sig utanför konflikter, hänger med på bus men är sällan orsaken, väldigt kelsjuk och vill så gärna pussas och byta luft. Det syns inte på vintern, men han är väldigt strimmig av vilttecken och främsta kännetecknet är förstås hjärtat på mulen. En mysig och blyg kille som ärvt sin mors kraftiga huvud.

Mánadis' Gagarin, bild tagen 6/1 2014
Ett år senare på samma plats, även om man inte kan tro det, fångade jag lillebror Gagarin på bild. Han är framfusig, orädd, kavat, tar först och frågar se'n, ständigt i händelsernas centrum, kelsjuk, orädd och följsam. Han är så röd en rödblack häst kan bli och har en raketuppskjutning som pryder det smäckra huvudet.
Rubriken syftar på en låt av Pontus & Amerikanerna, men det verkar otroligt att dessa två kramats av samma mamma.

2014-01-09 12:24 | 4 kommentarer