
Byter luft. "Hej, hur mår du?" på hästiska
NH är kort för Natural Horsemanship, och brukar översättas till hästmannaskap på svenska vilket jag inte är riktigt överens med. Inte efter de här åren med basjkirer, jag skulle hellre kalla det för naturlig hästkommunikation. Jag vet inte riktigt vad en endagars-clinic i kommunikation skulle kosta, men säg 650-1400 kronor inklusive lunch och fika, lägg till resa och eventuellt inhyst hjälp hemma under tiden (vilket är aktuellt i mitt fall). Gratis påstår jag inte att det är, men att låta en tio månaders basjkirhingst ta emot en blivande flockmedlem i form av en fyraårig valack är verkligen en sann lektion i naturlig hästkommunikation. Varje sådant möte, och även andra händelser i flocklivet hjälper mig i mitt sätt att prata med basjkirerna.

Pavel och Leonid
Det är dags för Leonid att lämna sin familj och möta den stora världen. Mamma väntar ett nytt föl, och vi har fått möta en helt ny situation här i och med Leonids separation. Vi har aldrig separerat ett föl från en så minimal flock. I vanliga fall flyttar vi mamman och låter fölet gå kvar i den övriga flocken för att sedan antingen flytta eller att nya medlemmar introduceras i flocken för vidareslussning. Här vart det annorlunda, för att ta bort mamman skulle innebära att endast hingsten Zenit skulle vara kvar att ta emot nya "kompisar", och det är högst olämpligt att släppa in en flock valacker till ett sådant par.

Ringdans
Vi ställde in föräldrarna i stallet och introducerade Pavel för Leonid. Första dagen var Leonid så kaxig, så istället för att hålla sig på sin kant sprang han fram mot Pavel, räckte ut tungan och sprang sedan iväg för att undvika vidare samtal. Så gör man inte, så Pavel jagade runt Leonid till han ställde sig i sitt lilla hörn. Där fick Leonid vara ifred tills han lärde sig hyfs. Jag är ändå imponerad över att Pavel angav en plats som innefattade en liten hög med hö, det är långt ifrån alla som är så generösa vid sådan fräckhet.
Timmarna gick, vi kom inte längre än så. Leonid höll sig på sin spelhalva (snarare tjugondel) och Pavel på sin, så vi lät Pavel gå hem till sig och släppte ut Tindra och Zenit igen.

Dagen efter var det helt annorlunda. Leonid visade hyfs och fick genast äta tillsammans med Pavel. Det fanns fem högar, och när de bekantat sig började de dela på en av dem. Så gick Leonid iväg till en annan hög, men då sa Pavel: "-Din hög är vår hög och då är det min hög."
OK, de började äta, men strax försökte Leonid ställa sig mitt i höet. Pavel flyttade sig inte utan började intensivt klia sig mot Leonid, vilket är allt annat än artigt. En fräckhet bemöts med en annan. När Leonid ignorerade det faktum att han reducerats till ett träd man kliar sig på tog Pavel hela sin kropp och flyttade resolut Leonid åt sidan. Sedan åt de en stund, sedan gick Leonid till en ny hög och samma procedur inleddes. Fascinerande för en kommunikationsnörd som jag.
Föl har ett tydligt sätt att säga att de är små. De gapar och smackar väldigt tydligt, och det betyder "jag är liten". Det kan också betyda "jag är liten så jag tänjer gränserna. Jag biter dig lite för jag vet inte bättre". Men det gick inte Pavel med på, "-Så liten är du inte!!" och efter det var de vänner igen. Tydliga gränsdragningar är viktiga, men det gäller ju att man ifrågasätter dem för att befästa dem. Fullt naturligt.

Det jag väntar på är en riktig konflikt, för en sådan kom aldrig på andra dagen utan de lattjade mest. Leonid fick ganska stort utrymme för Pavel har stort tålamod trots mycket integritet. Tiden gick och vi hamnade åter i ett status quo, så vi återbördade Pavel och lät Tindra och Zenit komma tillbaka. Nu får de gå så i veckan som kommer så separerar vi dem på riktigt kommande helg. Känns som om Leonid är redo.
Så brukar vi inte göra, utan separationen är som att dra av ett plåster. Snabb, (i viss mån) smärtsam och oåterkallelig. Nu blev det annorlunda för vi fick tänka om under resan. Det är väldigt utbildande när sådant sker, det är en utmaning att tänka om och lösa problemet, vilket hästarna och vi gjorde. Vad finns kvar att lära om man vet allt? För oss är det A och O att ta fram trygga individer, så det får hellre ta tid, bara det blir rätt.

Kompisar
2016-02-06 17:35 | 2 kommentarer