
Zeniya och Cetzima har gått från Hemmahagen till Vinterhagen
I helgen fortsatte vi projektet med att integrera Elisjka i stoflocken, och vi kör det parallellt med ett annat projekt, nämligen att Elisjka, Beroza och Zeniya snart ska träffa en trevlig veterinär. Vinterhagen, som egentligen är hemmaviste för Zenits flock, är i direkt anslutning till stallet, och eftersom där finns fyra boxar så vill vi få till en konstellation med de tre yngsta och en vettig vuxen. Så får de gå tills efter veterinärbesöket då vi fortsätter sätta ihop hela stoflocken. Vi trodde Tova skulle vara den bäst lämpade vuxna hästen, men Odessa -som alltid varit lillgammal, har visat upp fina ledaregenskaper och kommer bra överens med småttingarna samtidigt som hon verkligen sätter dem på plats.
Vi tog över Cetzima till Tova, Odessa och Elisjka i fredags, och det var odramatiskt och friktionsfritt. Så på lördag tog vi över Elisjka och Beroza, och då fick de tre vuxna lite jobb med att visa småttingarna att de måste uppföra sig! Men det fungerade som vi tänkt, så då tog vi tillbaka Cetzima till Hemmahagen. Då hade tvååringarna plötsligt ingen att gömma sig bakom utan tvingades skärpa sig och uppföra sig ordentligt. Odessa var moderator medan Tova helst ville bli lämnad ifred. Hon var inte lycklig över att återse sin dotter Zeniya, utan lägger öronen platt bakåt ifall hon råkar komma för nära.
En lustig sak var att Elisjka nu alltid hänger Odessa i hasorna, så hon har fått för sig att tvååringarna är jätterädda för henne, när det egentligen är Odessa de har stor respekt för. Så Elisjka studsar omkring i fjädrande trav och tror hon kan jaga bort tvååringarna, och ibland kommer hon från Odessa, och då passar givetvis Beroza och Zeniya på att fräsa ifrån. Det är förstås inte jättebra med tanke på Elisjkas medfödda hybris, men vi tänker att de får reparera det där själva sen när hela flocken är ihopsatt. Galina har rätt mycket integritet så hon får nog ned Elisjka på jorden igen.

Elisjka har blivit riktigt förtjust i Odessa

Beroza brukar i vanliga fall gärna gå med storasyster Odessa, men nu har hon hamnat på undantag när Odessa inte tycker Beroza kan uppföra sig.
Nu får de gå såhär tills på fredag när vi lyfter ur en av de vuxna från den nya flocken, och det lutar åt att det blir Odessa som får gå kvar medan Tova återförenas med Zenit och de andra. Det är verkligen jätteintressant när vi skapar nya konstellationer och ser hur hästarna integrerar, hur de pratar med varandra och så. En häst kan ju inte lära sig att tala människa, utan vi måste förmedla oss med hästar på deras villkor, med kroppspråk, och det vi vill förmedla kan vi lära oss genom att iaktta flockbeteendet.
En klok hästbekant skrev en gång att hästar lär sig hela tiden, och det måste vi tänka på när vi är nära dem. Alltså inte enbart när de har sadel och träns, utan i alla tillfällen. Iaktta någon som håller på med sin häst från marken och plötsligt börjar fippla med sin telefon istället, se hur hästen i samma sekund skiter i sin människa! Kolla på någon som går fram och stör sin häst efter att de nyligen kommit överens om att hålla avstånd, hur förvånad hästen först blir och sedan uppför sig lika oförskämt själv, kanske kliver fram och kliar hela huvudet mot människan som om hon vore ett träd.
Det är därför jag tycker det är en ynnest att ha dessa urhästar. Roligast är de yngsta och de äldsta som är importerade, där har tamhästen inte tagit sig in på samma sätt, utan de agerar och reagerar väldigt naturligt. När man gör som vi gör nu, sätter ihop en ny flock, så är det lite som att se ett parti schack, risk eller annat strategispel. För en normal person är det säkert lika spännande som att se färg torka, och det medan det är två minusgrader och en blötkall vind från havet, men för oss nördar som gärna vill lära oss prata häst är det spännande på riktigt.
I övrigt så har vi ju finbesök i sjukhagen nära gården, där Gasper och Firma går några veckor tills vi börjar flytta tillbaka flockarna till de hagar som det är tänkt de ska gå i under vintern. Deras vinterhage (som är stor och fin med jättebra vindskydd) ligger längst bort från gården, så nu är det väldigt trevligt att kunna se dem hela tiden. Och vi passar på att ta in dem i box också. Firma är inte alls förtjust i det, men hon finner sig, Gasper är van och tycker det är helt ok, särskilt som där väntar en hink med lite renfoder och en morot. I dag fick bägge två hovvård i boxarna, och Firma fick finna sig i att ta det chill i boxen utan att något alls hände under några timmar. Det är nyttigt för henne, hon är inte rädd eller så, men ogillar att hon inte har koll på vad som händer i övriga hagar.

Gasper in da house!

Det är också väldigt intressant att Gasper och Zenit nu går rätt nära varandra, och om de vill skulle de kunna stå och stirra ut varandra dagarna i ända, och jaga bort stona från stängslet, men det gör de inte. Fullt medvetna om varandra ignorerar de totalt, och när någon av oss leder Gasper över gården står Zenit och tittar lite, inget mer. Lugn och ro, så ska det helst vara.
2017-02-05 16:08 | 1 kommentarer