Världens gladaste basjkir

 

IMG_3955

Tvåårige Leonid vill ta hela världen i sin famn 

 

Fredagens främsta uppdrag var att för andra gången släppa ut Ruslan och Leonid från boxvilan efter Ruslans skada i juli. Förra gången gick såret upp, så nu har vi väntat längre och förberett bättre (hoppas vi). Vad är misstag värda om man inte lär sig något av dem? Först fick Fiona som ännu är lite stel och halt på höger bak flytta från sjukhagen till en annan hage, nämligen den hon hade först när hon kom till oss, sedan fick stona lämna Hemmahagen och gå tillbaka till sin vinterhage mitt emot Fiona. Efter det lade jag ett rejält stödbandage på Ruslan, vi mockade ur deras nattboxar och stängslade av den avlånga sjukhagen ungefär på mitten.

Genom åren med basjkirer har jag dragit på mig lite lustiga vanor. En av dem är att berätta för hästarna när någon förändring ska ske, och det har jag gjort sedan jag berättade för Tova för tre år sen att hon skulle kliva upp på en lastbil och åka till Jämtland med alla andra basjkirer. Det fungerar ofta väldigt bra, i de flesta fall lyssnar hästarna på mig😉 

Eftersom vi skulle splittra paren Mistjev/Pavel och Ruslan/Leonid kändes det enklast att ta in Mistjev och Pavel och sedan leda ut dem parvis till sina hagar. Alldeles innan gick jag in i stallet och upplyste de två internerna om att nu skulle Pavel och Mistjev komma in, och då vill jag att ni blir glada! 

Nog blev Leonid glad alltid. Han är otroligt uttrycksfull och smått unik ibland i sina förehavanden. Det var som om han inte trodde sina ögon, Leonid såg så otroligt lycklig ut med massor av glitter i blicken. Han visste inte riktigt vad han skulle göra av all energi så han började dansa i sin box, jag har inga andra ord för att beskriva det. Han hoppade runt i en cirkel, noga med att inte vidröra boxväggarna eller krubba och efter varje helvarv stod han bara och tittade på Pavel tvärs över gången med stora ögon och öronen framåt. Leonid var nu viss om att han skulle få komma ut.

Vi ledde ut Pavel och Leonid till Hemmahagen, och så fort Leonid kände blött grus under fötterna började han dansa igen! Men nu satt han ju fast i husse med ett ledrep, så det vart att hitta på nya danssteg på gården, han liknade någon som dansar ut från jobbet en fredagseftermiddag! I hagen sprang och bockade han, rusade in i vindskyddet, tvärnitade och full fart ut igen. Sprang ned mot stona som stod och åt. Kunde inte de också springa så han fick se? Det var som han ville att hela världen skulle springa med honom, det var genuin, oförfalskad lycka över livet. Härligt att se.

Så skulle de två andra till den förkrympta sjukhagen. Mistjev har en jäkla pondus och är den enda som Ruslan lyssnar på, därför hade jag sagt åt Mistjev att han skulle se till att Ruslan nu håller sig så lugn som det bara går för att läka klart. Direkt ute på gården slog all energi och alla intryck till på en gång och Ruslan skuttade rakt upp i luften och försökte sig på en fullständig rodeoshow. Så höll det på hela korta vägen till sjukhagen där han slet sig. Det är ju så otroligt mycket som måste ut efter all tid inne. 

Nu var han förstås lätt att fånga in, och han drog iväg ett par gånger till men vi kan liksom inte klandra honom. Vi förstod att det skulle bli stökigare från början den här gången, så tanken var att skritta runt Mistjev och Ruslan ett bra tag i lilla hagen innan vi släppte dem, och det visade sig vara rätt metod. I all oreda hann Mistjev bli rätt ängslig, men efter en kort stund rann oron av och han blev istället koncentrerad på höet och morötterna som fanns i lilla hagen. Ruslan skuttade som väntat runt desto längre, och inte hjälpte det att Leonid så öppet visade sin livsglädje i hagen mittemot men när vi efter en god stunds "skrittande" i olika former släppte dem var det ett kärt återseende efter en kort hälsningsceremoni.

Det bästa är att få se dem klia varandra. Visst har vi försökt klia dem med både klor och borstar i boxarna, men i längden är det en klen ersättning för en riktig hästkompis. Bägge paren har kliat varandra så internernas kvarblivna sommarpälsar ligger i sjok på backen. Mistjev sköter sitt uppdrag väl, Ruslan har förstås otroligt mycket spring i benen, och drar iväg i en kort galopp med skutt emellanåt, men han får aldrig igång Mistjev. Den äldre valacken lägger öronen bakåt och viftar med huvudet åt den lille hingsten som oftast hejdar sig direkt och sedan kliar de varandra istället. Håller tummarna för att det faller ut väl den här gången och att det fortsätter vara lugn och ro i sjukhagen. Vi har alternativ men de är inte lika bra.

 

IMG_3956

 

IMG_3954

 

IMG_3957

 

 

Besökare idag: 19
Denna månad: 959
Totalt: 252388
torsdag
28
oktober
Simon, Simone

2021
Vecka 43
«september 2017»
tiontofr
010203
04050607080910
11121314151617
18192021222324
252627282930

Senaste inlägg
Skötsamma och fina
Tuchkin 3,5
Flytta hästar
Snyggare och snyggare
Sandor har flyttat hem
Höstplanering
Inrapporterad
Veterinärvecka
September levererar
Rodina

Senast kommenterade
Höstplanering
Till salu
Midsommar
Lättare att lasta än att fota
Allin-bilder, utlottning!
Det är roligt när de är duktiga
Lösa hästar
Isigt, halkigt, knöligt och lerigt.
ZZ-Zizterz
Söt och snäll

Arkiv
2021
2020
2019
2018
2017
  •    December
  •    November
  •    Oktober
  •    September
  •    Augusti
  •    Juli
  •    Juni
  •    Maj
  •    April
  •    Mars
  •    Februari
  •    Januari
  • 2016
    2015
    2014
    2013
    2012
    2011

    Lista över andra trevliga bloggar

     

    Stuteri Kry 

    Jemthagen

    Nillas Häst& Ridutbildning

    Yvonne Larsson

    Johanna Lassnack (inaktiv)

    Bondfia