Skottår

 

93F58386-9FFB-4079-B331-AB8C6D993D3E

Pavel tillsammans med Deana och Milyj.

 

Det är skottår i år, så det är ju bra att det äntligen kommer snö. All snö på en gång verkar det som, för det har snöat mer eller mindre ihållande sedan i söndags, och det ska fortsätta hela veckan ut med ganska stor mängd som slutresultat. Så då får man skotta lite emellanåt, maskiner i all ära, men ibland är ändå skyffeln eller snöstyraren det bättre valet.

 

1D702E1C-1A33-458E-A29C-A0E29E69C135

Deana och Pavel..

 

7B4A9F5B-5FD1-4501-AF0C-63EA891F0FE2

..och Milyj.

 

Det finns förstås en hel del annat att göra på gården, så jag skottar inte mer än jag vill och vad som är nödvändigt. Som korta vägen bakom stallet till Vinterhagen, runt höbalar som ska öppnas, och några plogvallar ibland, vid brevlådan exempelvis. Gårdsplan skottar jag inte för hand, om jag inte vill. Det är nämligen så att jag råkar gilla att skotta snö (i rimliga mängder), det är en underskattad motionsform, det blir fint efteråt och man får inte sällan bra idéer eller lösningar på problem. Men med undantag för någon liten stig, eller någon plogvall låter jag traktorn skotta gården. In- och utsläpp till hagarna skottar jag för hand, och en stig ned till de två nedersta hagarna.

 

DB93E4D5-14B1-498F-806D-0C0EBA6417BA

Stigen på höger sida kallas vattenvägen.

 

Här får traktorn inte köra. På vänster sida, som inte alls är skottad, där drar vi ut foder i hösläde (kubiksdunk), och det vill jag kunna göra så länge som bara möjligt (2018 drog jag ned foder i hösläden på snön ända in i maj), så den snön trycks ned och blir kompakt. Längst stigen på vänster sida drar vi vattendunkar till hästarnas värmetunnor, men det viktigaste är att vi måste kunna leda hästar där. Behöver vi leda upp hästar till stallet kan de förstås plumsa fram i djup snö, men det är inte säkert att vi som ska leda dem klarar det.

Tidigare år har där funnits ett skoterspår, och i sådana kan man förstås inte leda hästar som väger runt ett halvt ton. Snöslungan vägrar jag befatta mig i. Låt säga att jag hade en gasmask så jag inte storknade av stanken, så skulle jag efter den turen tvingas sjukskriva mig pga stöt- och vibrationsskador i armar, axlar och nacke, jag skulle alltså bli helt obrukbar i mitt jobb.

Skottar jag bara innan det kommit för mycket snö är det inte jobbigt, och det tar inte lång tid. Drygt en halvtimme tog det idag med små pauser för att prata med hästarna som följde med och tittade på. Dessutom vill jag helst inte att någon annan kör med slungan där heller, för det blir rent ut sagt jäkligt besvärligt att handskotta i dess spår 😉

 

463E8617-688A-4848-8F88-7A08B9341A63

Hjärtemulen ❤️

 

 


Supermamman och lillfrallan

 

Vi tog som vanligt in flocken från Vinterhagen på fredag morgon. Främst för att Cetzima ska få mycket mat, vilket inte de andra i flocken behöver, men även för att det är ett led i att vänja av Cizmet. Oftast vänjer vi av enligt plåstervarianten, dvs ett snabbt drag att fölet (ettåringen) lämnas kvar i trygga hagen med ett vuxet skyddsombud medan mamma och pappa flyttar till ny hage, och nya flockmedlemmar introduceras för fölet innan flytt till nya flocken, men här har vi chansen att vänja av successivt, lite tidigare än brukligt för stoföl. De behöver nämligen gå med mamma upp till nio månader har vi märkt, medan hingstfölen klarar av separation efter ett halvår.

Vi lämnade hästarna i var sin box, och åkte till stan för att proviantera. Kvart över elva var vi hemma igen, Stefan utfodrade de i stallet och tittade till Francesca extra då hon för några veckor sedan börjat fylla upp mjölk. Det brukar för förstföderskor betyda att födsel är minst en, snarare två månader bort. Det plingade till i min telefon när han skickade ett kort:

 

FCBB815A-770C-4151-B1C1-6844FAFA11AD

Vaxproppar!

 

Vaxproppar brukar innebära att födsel är 10- 48 timmar bort, ibland mer. Vi lunchfikade, jag hängde tvätt, och kl tolv gick jag ut i stallet. Då står Francesca och tvättar en alldeles ny liten parvel i boxen:

 

22C88EB8-E3C3-4218-921D-5AA76803F2CA

Pappa Gasper i bakgrunden iakttar allt med största intresse.

 

2146C83D-BB23-4171-A3DE-42E7A73EFD58

Inte så gammal, men snart på benen.

 

A858213A-6B1A-40CA-8E3A-56A2FDE8316E

Första gången uppe på alla fyra.

 

AE72E762-A089-4197-97B1-6FB4ADB97EF6

Familjefoto, typ..

 

Det är smått otroligt hur fort föl är uppe och kan gå, provar några hoppsasteg runt mamma, och lär sig dia. Halv tre kunde vi släppa ut hela flocken, nyblivna mamman och lillan först, sedan resten. Cetzima gav sig helhjärtat i ett allvarligt försök att stjäla fölet, men där hade hon inget att hämta. Francesca tyckte pappa Gasper hälsade lite väl framfusigt och gjorde en helt makalös roundkick och smällde till honom blixtsnabbt och stenhårt! Cizmet blev jätteivrig, hon gillar Francesca, och har ju aldrig sett ett föl förut. Hon var den enda som på nåder fick hålla sig nära, för den som ”äger” alla föl regerar flocken. Cizmet tyckte plötsligt att mamma inte var ett dugg intressant, hon ville vara med fölis.

Francesca imponerade som förstföderska. Fölningen gick snabbt, men var nog inte helt enkel för kroppen, men hon hämtade sig fort. Även om hon tydligt markerade ”Nej!” när vi kom för att hjälpa henne (knyta upp hinnorna som släpar baktill innan hela efterbörden kommit ut) och titta till dem, så lät hon oss ändå ta hand om både henne och lilla fölet. Hon förstod nog fort att hon i boxen inte hade mycket val, och vi var uppenbarligen inte ute efter fölet på något vis, utan bara hennes väl.

Efter vi släppt ut flocken var vi ute och iakttog dem noga, och allt föll sig fullt naturligt. Dock var Francesca uppenbarligen påverkad av förlossningen, och hade förlorat lite mer blod än vad som är normalt. Det syntes att det var aningens för mycket att hålla koll på föl och flock, så vi beslutade att låta de två vara inne i en stor och torr box över natten, med gott om mat.

Vi tog in dem på aftonen, och det var ett bra beslut. Inne slappnade hon av, och nöjde sig så gott med dotterns närvaro, god mat och lugnet. De fick en fin natt, vi kollade till dem sista gången vid halv elva, och allt var så fridfullt. På lördagsmorgonen fick de tidig frukost innan vi utfodrade, och på förmiddagen fick Francesca en hink med extra energi innan vi skulle släppa ut dem. Passade på att mysa lite med fölis medan mamma åt. 

 

FCDD7C85-238F-4890-83FA-B336F0822632

 

Mor och dotter släpptes ut när vi förmiddagsutfodrat och allt gick jättebra. Francesca är verkligen en supermamma, man kan inte ana att det är hennes första föl. Hon försvarar sin dotter, varnar pappa Gasper och Cetzima när fölet skuttar iväg för nära dem, och låter Cizmet vara med i lagom dos. Det sto som äger fölen äger flocken, som jag skrev, och flocken är ju ett matriarkat, oavsett om där finns hingst eller ej. Francesca äger bägge fölen och kan slappna av på sin ”mammaledighet” för de andra två håller sig på sin kant.

 

622516AC-3CA7-404B-9C01-F498151187FE

Mamma är bäst tycker lillan.

 

Vi har förstås längtat jättemycket efter Francescas föl, ända sedan hon så hjärtskärande förlorade sitt förra på annandagen 2018. Hos tidigare ägare har Francesca kallts för Frallan, så fölet har haft arbetsnamnet Rolly, eller lillfrallan. Rolly betyder nämligen småfranska på ryska. Själv tycker jag det passar på ett sto, så vi får väl se om det blir hennes namn.

Det här är andra gången vi får ett föl i januari. När Adilliya föddes var det en hård vinter med mycket snö, sträng kyla och friska vindar, den här vintern är mild. Det som överensstämmer är att både Adilliya och Rolly föddes med präktiga vinteroveraller på, och en stor fördel med vinterföl är att det är så rent när det är kallt. Mindre risk för infektioner

 

87FE297A-00B3-42A2-B9E0-7EAC061832A8

Hoppas det syns hur fluffig pälsen är, främst syns det på de vilttecknade benen.

 

AE45BDD5-71EE-413C-B870-9F5A2CAB8CF0

Älskar hennes uppsyn här.

 

06113159-86E1-4C34-9BFA-CE4AD76F4D08

Gulbrunblack med ljusa ögon, lite Hinica över henne trots brist på släktskap.

 

Det är alltså ingen fara för Rolly att det råkar vara vinter. Hon diar två gånger i timmen, och Francesca verkar producera jättemycket mjölk för fölet behöver sannerligen inte anstränga sig. Det kommer så mycket fet och söt stomjölk så hon brukar ha hela huvudet kladdigt när hon är klar. Hon äter träck som de ska, och sover gott. Antingen i den isolerande snön, men helst i vindskyddet.

 

1AE5A93E-A15D-4ACD-A2FC-8576DDC76FD6

..där supermamman får lite egen mat vid utfodring.

 

74A3B327-7D9D-4BC8-85E3-DEC7E33B7186

Den enda som släpps in är Cizmet som inte bara plötsligt ser jättestor ut, hon har valt att tillhöra en supergrupp med en häftig mamma och rart litet föl att leka med.

 


Kyleffekt

 

Det är mer än temperaturen som påverkar hur varmt eller kallt det är ute. När det blåser påverkar det hur temperaturen upplevs, vinden har en avkylande effekt, kyleffekten. Man kan se det på hästarnas vattentunnor, att vattnet fryser lättare av blåst än kyla. Även när värmen är ikopplad alltså, i perioder av sträng kyla så blir det ändå is på vattnet i tunnorna om det är friska vindar, men är det vindstilla och riktigt kallt är det isfritt. SMHI har en förenklad tabell över vindens kyleffekt på temperaturen (läs mer om kyleffekt här).

 

468F49D5-F74F-47AD-9DBC-220DD1D2E0C7

 

Det är såklart värt att ta vindstyrkor i beaktning när det gäller hästarna. Både när man planerar utfodringar (att de kan behöva mer grovfoder när det blåser) och att man själv klär sig rätt när man är ute med dem. Basjkirerna har inget problem med det senare då de har väldigt täta och effektiva pälsar av rysk kvalité. Däremot hade några av dem kanske velat ha skridskor, för den friska/hårda vinden har nu - genom kyleffekt, slipat snön till is. Trots en massa plusgrader, drygt åtta igår kväll, tre idag.

 

0A8D41FC-816A-4C51-8CE1-5DC4B0B492E7

 

En annan mindre rolig effekt av blåsten är att hästarnas foder på sina ställen blåser iväg över isen och ut ur hagen. Något jag haft problem med tidigare vintrar, men nu har vi ju Hägraboxarna. Värst idag med både is och blåst var det i grabbarnas hage. Frukost och lunch fick de som vanligt serverat på marken, men förmiddags- och eftermiddagshöet fick de ur sin box, vilket de verkade tycka var tacksamt. De är så goda vänner de två och delar lika utan tjafs, och de kommer få åtminstone sina middagar serverad i boxen på tisdag och onsdag. På torsdag är det utlovat snö och mildare väder så då ska hagarna bli bra igen.

 

***

Det blev några bilder på treåringarna denna blåsiga dag.

 

7C3D1B3C-A3E1-4685-B990-513DDB5A8FC0

 

Milyj med de andra i bakgrunden, Deana, Pavel, Zayats och bakom henne Zeniya.

 

934E9074-580C-4F54-BA38-738C2715F33E

 

Milyj är till salu till rätt hem (Milyjs sida).

 

5EF5FA20-732B-4935-9EBE-B031CCBE11C3

 

Zayats med Pavel i bakgrunden.

 

33281331-52FF-4938-9CF7-D356BB65195F

 

Hennes personlighet märks i utstrålningen, orädd, tuff och självsäker.

 

***

 


Snögubbar

 

5CE35AA4-76B5-4202-89D4-458368A412DD

Fnö-mule 😊

 

Det var länge sedan vi hade en så mild vinter. Eller, det är ju för tidigt att säga, februari brukar vara kallaste månaden (det är då det egentligen är riktig midvinter) tätt följt av mars, även om solen då står så pass högt så man kan njuta av flera plusgrader, flugors surr, fågelkvitter och snödropp även om det blir ända ned mot -20˚nattetid. Men ihållande blidväder och en massa plusgrader i januari, det var länge sedan (bortsett från någon enstaka värmebölja i januari, det är inte ovanligt, och resulterar till 100% i en försenad vår och sommar), och jag är djupt tacksamt över att vi ändå har dagar med flera minusgrader och snöfall. Som i helgen alltså.

Lördagen bjöd på rätt mycket snö till och med, så på söndag såg alla hästarna ut som snögubbar i sina ytterrockar av snö och is, och med klirrande ispärlor i täta basjkirmanar. Under snölagret är de förstås varma, det är ju det som är grejen med vinterpäls, att den ska isolera så det kalla stannar utanpå.

 

337FE0D5-E520-4B79-B98C-71D9734C487A

Min Mistjev. 

 

Min egen basjkir, Mistjev blir väldigt håröm när han är täckt av snö och is. Jag får gärna hålla på med hans långa man, men hårremmen vill han helst att jag lämnar ifred. Jag skulle lägga på sadeln idag, och visst stod han snällt ut med allt och försökte inte smita undan, men jag såg tydligt att det var obehagligt när jag försökte skrapa hans päls fri från is, så det blev markövningar och en liten promenad istället. Synd, nu när det äntligen är snö istället för is, men det kommer fler tillfällen.

 

 

9EBB0FC0-0165-4A9C-9139-7260C63F0E17

Snö på mulen och isdraperad man.

 

 

11384C5A-14B1-4725-9485-3697D12D2A36

Här kommer nästa snögubbe, tvåårige hingsten Tuchkin.

 

4CDBB2E1-E92E-4CAC-B996-978F9F146D58

Tuchkin gillar att bädda ned sig i snön, mer än att sova inomhus, så han hade fått ett ordentligt snötäcke.

 

0400D061-C90C-405D-9681-B5C841ED9BF6

Så ser en fungerande vinterpäls ut. Snö och is ligger som ett skal, under är det varmt och gott.

 

I veckan blir det nästan dubbelsiffriga plusgrader och friska vindar, så all snö mellan värmeböljorna är varmt välkommet. Vore det inte för snön skulle alternativet vara blankis, lera, mörker och elände. Även om jag skulle föredra riktig vinter i ett par månader så kan jag kanske snart hoppas på en tidigt vår istället? Det är vi minsann inte bortskämda med, och även om den ångermanländska våren är en ganska så brun, stinkande och rent förskräcklig företeelse som lämnar en hel del att önska så hade det varit välkommet, för efter den hemska våren -som ändå bara brukar vara några långa veckor, blir det härlig försommar, och då ska Zeniya släppas ihop med Gasper. Ju förr, desto bättre!

 

 


🎄Julgransplundring🌲

 

Det är alltid med ett visst mått av ångest jag börjar klä av julens gran, särskilt som just den här barrat otroligt lite, druckit väldigt duktigt och börjat skjuta ljusgröna skott. Hos oss får julen bo tills Kyndelsmäss (2 februari), men nu när vi återgår till den vanliga vardagslunken med allt det innebär var det mest praktiskt att ta ut granen nu på söndagen innan Stefan reser. Men när de första kulorna hittat rätt kartong så går allt fort och känns bra, och strax låg vårt tidigare julträd helt traditionsenligt i Hemmahagen. 

 

0C0E3389-E0C9-4230-8643-89F7E5E312AE

Zeniya, Milyj, Deana och Pavel.

 

Äntligen fick jag några bilder av Deana och Pavel ihop. Ingen av dem har någon släkt i den flocken förutom varandra, då Pavel är halvbror till Deanas pappa Gasper. De står ibland och vilar ihop, men när jag kommit för att ta kort så brukar Pavel sjasa bort Deana, men här delade de rättvist på granen så jag fick några släktfoton.

 

76692139-16BC-4B30-8456-A988E5FA3CC5

Kanske inte jättebra kort, men som från en vanlig julgransplundring med släkten ändå..? Helsystrarna Zeniya och Zayats i bakgrunden.

 

AF9F83DD-0A99-47EE-8DEB-B9ED0FDDF455

 

EA5AA404-E395-4DBB-88D9-40EA0B821C93 

 

Den här bilden gillar jag mest:

 

B8CCC25D-08BB-4C2F-BAE9-04B0BF3B0D3E

Farbror Pavel ser i alla fall halvglad ut.

 

Det är ingen lag på att julen måste bort på tjugondagen, det är helt ok att låta allt vara månaden ut . Med tanke på hur få timmar dagsljus vi ännu har här tycker jag bara det är onödigt och dystert att ta bort alla belysningar och varma färger redan nu. Dessutom tycker jag både det är fint och mysigt, och det kommer ändå aldrig hit nån som kan störa sig på att jag fortsätter att jula på ett tag till.

 


Serverkrasch!

 

Under lördagen råkade leverantören av hemsidan ut för en serverkrasch, och på grund av helgerna tog det tid att få tag på de delar som behövdes, men nu funkar det igen! Med anledning av kraschen blev det således ingen söndagsblogg, men än är det inte för sent att berätta vad vi gjorde på Trettondagen.

 

1ED744C9-3D3E-4715-98C6-ADF01DD7F07F

 

 
Stjärngossar hade tidigare sin plats i Trettondagsspelet, och inte i Luciatåget där de numer delar plats med en massa andra företeelser som egentligen inte heller hör hemma där. Som tomtar, pepparkakor, Jesusbarnet och Staffansvisor, men vi har förstås vant oss vid det. Förr gick stjärngossarna runt på trettondagen och sjöng bland annat ”Goder morgon, goder morgon, båd' herre och fru. Vi önskar eder alla en fröjdefull jul.”
 
 
9D2282DE-E55A-4BDF-AE66-9F8386EC0477
 
 
Vi utsåg Tuchkin till stjärngosse på Trettondagen, och efter lite intensivträning skred han lydigt fram och tillbaka med stjärnestruten på huvudet. Även om han varken sjöng eller läste verser verkade faktiskt ungstona i hagen mitt emot rätt så imponerade av vår  fina Stjärngosse. Som varken fick kaffe eller brännvin som belöning, men lite pellets medan vi tränade, som tur var nöjde han sig väl på det.
 
 
59836CC7-8554-4096-A7A4-098ADFD1AE7A
 
 
Han var faktiskt riktigt duktig. Struten som var så konstig först kunde snart trädas på huvudet, och strax förstod han vem av oss han skulle följa (jag och Stefan turades om) så han gick precis som att han blev ledd, fast helt lös. Mistjev lade sig inte alls i våra tokigheter så snart han förstod att pelletsen inte var ämnad för honom.
 
God fortsättning!
❤️
 
Besökare idag: 15
Denna månad: 475
Totalt: 269504
onsdag
27
september
Dagmar, Rigmor

2023
Vecka 39
«januari 2020»
tiontofr
0102030405
06070809101112
13141516171819
20212223242526
2728293031

Senaste inlägg
Reflextider
Vem var Tsubotai?
Lastträning
Vi hade i alla fall tur med vädret
Nytt liv
Arbetsam semestervecka
Regntunga skyar
Första fölet efter två egna uppfödningar
Vaccinationer och bildbombning
Dela stoflocken

Senast kommenterade
Vem var Tsubotai?
Lastträning
Vi hade i alla fall tur med vädret
Nytt liv
#minhästsbästa
Ilieff är bokad
Fiona
Höstregn och hästflytt
Öppna landskap
Javelin

Arkiv
2023
2022
2021
2020
  •    December
  •    November
  •    Oktober
  •    September
  •    Augusti
  •    Juli
  •    Juni
  •    Maj
  •    April
  •    Mars
  •    Februari
  •    Januari
  • 2019
    2018
    2017
    2016
    2015
    2014
    2013
    2012
    2011