Midsommar

 

Vi har i stort sett haft en bra midsommarhelg, med några få undantag. Bra väder, duktiga hästar, god mat och dryck men även ett akut veterinärbesök. Här är vår midsommar i sammandrag:

 

71898012-2502-4489-A981-38CEE5CD4870

 

På midsommaraftonens morgon tog vi in Zenits flock från Vinterhagen, det var första gången Tengri var in till stallet och det var inga problem alls. Han följde med så fint efter mamma. När de stod inne ledde vi över hela grabbgänget från Hemmahagen, via Vinterhagen till skogsbetet. Där ska de få gå några dagar åt gången, och däremellan i Vinterhagen då det inte växer nog mycket på skogen för de tre yngsta. Hemmahagen städades med traktor och Horse Hopper, och efter vi avnjutit sillunch fick de fyra gå ut till sin nya hage.

 

9E885483-2F73-42DA-93E5-A208BD972B8C

 

Det var så vackert väder här på midsommaraftonen, vi firade som vi brukar med jordgubbar, cava och god mat och allt var frid och fröjd fram till kvällsutfodringen. Adilliya var loj, och hon verkade gå igenom ett mildare kolikanfall, men efter jag promenerat henne och lille Tengri i skogen 40 minuter blev hon hastigt sämre så jag ringde efter distriktveterinär som var snabbt på plats.

Adilliya var så snäll och duktig, ställde upp på undersökningar och behandlingar utan att klaga, och fem dagar gamla Tengri var så trött när han återigen kom in i boxen, så han somnade vid husses fötter. Klockan tio kom vi in efter att Adilliya svarat bra på behandlingen, och på veterinärens inrådan var tillbaka i flocken (som varit orolig under tiden). Vi kollade på en film, åt ostbollar och drack örtté, vi var både utmattade och uppe i varv, så det blev ganska sent ändå innan vi somnade. Snopet avslut på firandet, men skönt att det gick så bra.

 

1B3CD404-A99A-4D50-B139-09BF1A2AC795

 

Midsommardagen började med att Rolly fick gå upp till stallet en sista gång innan flytten hem nästa helg. Jag kollade över alla fyra hovarna, bara en behövde filas lite. Så fick hon sin sommardos Axilur, som man ger föl, ett- och tvååringar mot spolmask. Rolly kan vara lite rädd om munnen, så då behöver hennes matte inte tänka på att hålla på med sådant redan i början, men Rolly var så duktig och tog sprutan utan att krångla ett dugg. Medan Rolly och Cetzima stod inne en stund gick vi och kollade till grabbarna och stängslet på skogsbetet, och jag passade förstås på att ta några bilder:

 

576D7B07-A9CE-4816-A5C3-AD9B78F67BD9

 

Tuchkin följer med som en hund, som med ett osynligt rep.

 

C4FD6679-C9D5-4E94-A1FA-0D43ABBB5C48

 

..även fast de andra slutade följa oss för länge sen följer han utan att tveka med oss, så efter ett tag började förstås de andra fundera över vad vi tog med Tuchkin på för roligheter.

 

47F1526B-B68E-427C-BC93-0BCAA713C619

 

Så vips kom de andra dundrades genom skogen.

 

A518C7E8-8E7A-4F5C-9E27-91D28CDBF7C1

 

Mistjev och Sandor först.

 

8236BAE0-E934-463E-8458-3F8E268D59F8

 

Den här bäcken rinner igenom hela hagen, det finns massor av plats längst bäcken för alla att dricka, men just idag skulle alla dricka på exakt samma ställe så det blev köbildning i midsommarrusningen.

 

BD70A506-37C3-402E-B2B3-CE7B89B58D91

 

Tuchkin har aldrig bråttom när han dricker, han brukar se till att tanka ordentligt när han väl dricker.

 

F328FB44-9D2A-40B5-A297-26AA412ABFF9

 

Till slut kom Pavel, Sandor och Ilieff på att det faktiskt gick stå och dricka på rad. 

 

På söndagen skulle vi lastträna Rolly för andra gången, förhoppningarna var goda då det gick så bra sist, men när vi lasttränar i hagen delar vi gärna upp flocken så det inte blir stökigt. Cetzima skulle aldrig få för sig att gå i närheten av transporten så hon fick vara kvar, och även Qarenina som är den som visar de andra hur kul det är att gå in i Fautrasen. Därför fick Zeniya och Zayats gå upp till stallet så länge. Zayats fick ha sadel på (för tillvänjning) när vi gick upp till gården.

 

E1EE6967-F8F0-4644-9974-F474B590FE50

 

Zayats skulle verkas bak också. Som jag tidigare berättat har hon helt nyligt sluta bråka när man lyfter bakhovarna, och hon skötte sig riktigt bra! Stefan verkade henne grundligt på höger bak, och enda gången hon protesterade var när han raspade för det är konstigt enligt henne. Vibrerar, lever om och kittlas, men när hon förstod slappnade hon av allt mer. Imponerande med tanke på hur vansinnigt hon krånglat med hovarna. Men när hon överkommer sina fobier och känner sig duktig, då blir hon modig och gör det gärna istället. Det är så hon funkar, exempelvis är hon den enklaste vi har att ge vaccinationer. Sprutor är ju inte ett dugg farligt, också får man en morot! 

Efter höger hov var klar drog vi ned Fautrasen till betet, och idag behövde Qarenina -till sin enorma besvikelse- inte hjälpa till, för Rolly klev upp själv. Den här gången var frontrampen uppe också, sist var det öppet rakt igenom. Medan Rolly mumsade ur sin hink fällde jag ned frontrampen inifrån transporten där jag stod med henne, och hon brydde sig inte ett dugg över det. Sedan ledde jag ut henne via rampen, men sen blev Rolly besviken. Hon tyckte det var himla trevligt därinne, så efter vi packat ihop efter oss och delade ut resterna ur hinken till de två andra stod hon ensam kvar vid frontrampen och tittade längtansfullt.

 

48B8E4F2-CCC7-4780-9412-D30E22501E83

”Kan jag få gå in igen, snälla?”

 

Det känns som om det kommer att gå bra att lasta på lördagmorgon, när hon ska resa hem. Men man vet aldrig, ibland verkar de förstå att det är sista gången vi ses och då kan det ta tid, men det brukar lösa sig ändå till slut.

Zayats hade hunnit fundera lite i sin box, så vänster bakhov gick ännu bättre att verka, även om raspen fortfarande är en lite obehaglig upplevelse. När vi ledde hem systrarna fick de ha huvudlag med bett bägge två, för att vänja sig. Lillasyster Zayats som är mer van har nästan lärt sig äta med bettet i munnen, så det verkar kunna bli ridhäst av den lilla vilden också. Det är ju en väldigt bra egenskap att vilja vara duktig, bara man törs prova nya grejer. 

 


Lättare att lasta än att fota

 

Tanken var att treårige Tuchkin skulle få kika in i Fautrasen för första gången på onsdag förmiddag. Med honom vet man inte alltid hur han kommer reagera för han är en ganska märklig basjkir (föl uppvuxna på stomjölksersättning kan bli så ibland), men han är också uttrycksfull -enkel att tolka med andra ord-, ambitiös och väldigt tillitsfull. Allt det gjorde att han tämligen obrydd klev upp i transporten betydligt kvickare än jag fick till mobilen i kameraläge.

 

EE0E84F6-7102-47A9-8319-DDBB87809038

 

Själv var jag rätt nöjd med, och imponerad av att han direkt klev upp med framdelen, särskilt som han egentligen föredrar det goda gräset som växer högt och frodigt utanför, även om morot och müsli också är gott.

 

0C5432EF-D4C8-485E-9A70-6EE8EDCAA446

 

Det var visst lite jobbigt att stå med bakdelen kvarlämnad. Här hade jag inte riktigt möjlighet att ta några bra kort, men ändå ett bildbevis på att alla fyra hovar är uppe i Fautrasen (bakfötterna är vita och syns därmed inte lika bra, men hela Tuchkin står inne i transporten).

 

94824834-27FF-4C8B-89BF-2B358CA60EA7

 

Han såg sig omkring och åt lite innan jag backade ut honom.

 

Tuchkin hade inte bråttom tillbaka till hagen, där kompisarna allt mer högljutt undrade vad han gjorde för roligt egentligen? Högst motvilligt följde han med tillbaka, men jag sa att han inte skulle vara ledsen, vi kan lasta oss mer imorgon igen. 

 


Den eviga blå himlen

 

 

Vilken bra helg vi haft här på gården! Det har varit fullt ös, duktiga hästar och vi fick mycket gjort. En helt ny basjkir har vi fått också, mer om den senare för vi går igenom helgen i kronologisk ordning. På fredagen var vi tvugna att ta itu med människoärenden, så det blev inte så mycket med basjkirerna just då, förutom att Mistjev och Tuchkin fick stå installade medan vi åkte in till Örnsköldsvik. Sen behövde vi vara lediga för att ladda upp inför de riktiga jobben.

 

A5641D53-8ED7-40AA-910B-789AFD73AB72

 

På lördag förmiddag fick Rolly och Cetzima gå upp till stallet. Dels för social träning för ettåriga Rolly som snart ska flytta hem till Hälsingland, också skulle hennes hovar ses över igen inför flytten. Som vanligt bråkar hon en del med fötterna, särskilt när vi är två, hon är mycket enklare att göra sånt med när man är helt själv men det är en mognadsfråga. Eftersom hon verkar så vuxen när men leder henne till stallet glömmer vi lite hur ung hon är, man får inte ha för höga krav på en ettåring som inte vet vad som förväntas av henne.

Medan de stod inne mockade Stefan marken vi lånat över vintern till stona med traktor och Horse Hopper, jag hade plockat ned allt stängsel och burit hem det under veckan. Jag vardagsmockade under tiden och gjorde daglig brunstkoll på Strelka, vilket innebär att jag leder henne utanför Gaspers stängsel. De brukar bägge vara ytterst ointresserade, men nu sprang Gasper för första gången fram och presenterade sig, och vädrade noga i luften. Eftersom han vände rätt fort är det inte dags än, men på gång kanske? 

För att tömma Horse Hoppern var Stefan tvungen att passera genom stora beteshagen, så jag fick varva mitt mockande med att vara grindvakt, det blev många steg innan vi tog ledigt på eftermiddagen efter Rolly och Cetzima letts hem.

Söndagen började väldigt trevligt, för under natten hade Adilliya levererat ett helt nytt litet hingstföl i vindskyddet. Vi har misstänkt att hon endast kommer få svarta, svartbruna eller mörkbruna föl, eventuellt någon musblack, men den här lilla killen var ju röd! Med stor stjärn och fyra vita fötter också, det är högst troligt morfar Gastrolers gener som visar sig. Vilken överraskning! 

 

E280A412-FE7F-41F0-9786-6F039ED2FB90

 

Han fick genast ett namn för jag har ända sedan Gagarin föddes 2013 väntat på en röd kille som ska heta Tengri. Det kanske är lite orättvist att ge ett namn som kanske förpliktigar, för Tengri har en hel religion uppkallad efter sig; tengrinism, med ursprung i Mongoliet. Tengri är den högste guden, men samtidigt mer ett väsen, en företeelse än en gud. Tengri är den eviga blå himlen under vilken människolivet pågår. Varför jag vill att just en röding ska få namnet vet jag inte riktigt, och det fanns goda anledningar till att Gagarin fick sitt namn och Ruslan sitt. Vi har inte fått några röda sedan dess, men nu är han här! 

 

5F7959F7-22C5-460B-BD6A-51FDF7F34A5B

Inte bästa bilden, men väldigt rolig med Adilliyas mule som gör att Tengri ser ut som ett litet modellbygge.

 

CE004937-7B4C-42B9-86A1-51B6A57EE863

 

Under dagen började jag tvivla på om Tengri verkligen är röd. Kanske han är gulbrun ändå? Men på bilderna är han röd, manen är definitivt röd, och det är den inte på gulbruna, och de fyra vita fötterna hör lite till just de röda. Tiden lär utvisa, jag tror ändå han är röd och namnet har han fått redan. 

 

CA6829C9-AC1F-4820-A201-C494A68CB0C1

Definitivt röd.

 

På förmiddagen hämtades återigen två ston upp till stallet från betet, den här gången helsystrarna Zeniya och Zayats. Zeniya skulle verkas runtom, och medan de stod inne skulle vi prova att lastträna Rolly för första gången. Det är enklast att göra i hagen de går i, och ännu enklare om det bara är tre hästar. Cetzima ger sig inte in i någon lastträning, och Qarenina är den som ivrigt visar vad det går ut på; man går upp i transporten och där får man karameller! 

Rolly var väldigt nyfiken, och tittade intresserat när Qarenina gick upp både framlänges och baklänges, halvvägs och helvägs. Hon undersökte noga Fautrasen utvändigt och inuti så långt hon kunde sträcka halsen. Sen hoppade hon bara upp. Ja, hon hoppade upp, såg sig omkring, ville inte ha karameller utan gick lugnt ut via rampen (vilket är imponerande, med stöd från en ledare kan de med god vilja gå försiktigt, med de flesta hoppar ut över rampen. Jag släppte Rollys grimskaft och husse tog emot henne ute på rampen).

Sen gjorde hon likadant en gång till. Funderade lite och gick sedan upp en tredje gång och den här gången ville hon ha hinken. Vilket även det är lite imponerande då Rolly inte är överdrivet intresserad vare sig av morötter, pellets, müsli, och i ”misstänkta” eller konstiga situationer äter hon inget överhuvudtaget utan tänker bara. Där stod hon i Fautrasen och mumsade müsli och morötter i lugn och ro medan Qarenina stod ute vid avlastningsrampen och var extremt frustrerad och missunnsam. Hon stod nästan och hoppade jämfota för att inte hon fick hinken. 

 

B6B7CD57-6CBE-46DB-B867-D1A91117D5FE

 

 Vi var nöjda så, stängde transporten och körde hem medan de tre stona fick dela på det som var kvar i hinken (Cetzima hade ju också skött sig fint som inte la sig i). Vi verkade Zeniya, och jag lyfte fötterna på Zayats. Om Rolly bråkar lite med hovarna så är det en fis i rymden jämfört med Zayats enorma misstänksamhet. För ett tag sen gick det över vad gäller framhovarna, för hon lärde sig att lyfta dem själv, och väl där kan man nu utan problem ta hoven och göra vad som helst, kratsa eller verka. Det är inte lika enkelt bak, men hon testade även där att lyfta själv. Men där måste man faktiskt ta i hoven för att få den bak i rätt läge, och den biten har hon verkligen kämpat med. Hon vill men sen kommer reflexen och tar över.

Inte idag! Zayats är fyra år, och idag var första gången hon helt utan krångel lyfte bakhovarna hur fint och snällt som helst. Jag blev så lycklig att jag nästan föll i gråt över en sån småsak, nu kan jag äntligen skicka henne på inridning! Det är den lilla, lilla puzzelbiten som fattats, och även om Zayats inte kommer förstå det på en gång kommer det att göra henne mycket gott att bli inriden och få arbeta, för det vet jag att hon älskar. Hon är en häst som verkligen behöver, och kan, vara nyttig. Gäller bara att hon fattar det själv.

 

33B8C089-C69C-4372-87F5-DBC2C1833A9C

Zayats rumpa på väg hem till betet.

 

245D2E89-0C04-4BE3-BB0E-394568F16B5B

Storasyster Zeniya med nya, fina hovar.

 

2A72FBCA-72FD-45BA-9A46-C1A0FD9BB38E

Måste hinna plocka blommor, vi är ju inne i midsommaren nu.

 

8437318B-72ED-44AA-95DF-86B63DA39B1E

Vackra Zeniya. Hon har ärvt mamma Tovas snälla ögon, och även hennes grimma.

 


Strelka

 

I mars fick vi en förfrågan om Gasper kunde ta emot ett sto i vår. Då stoet bor i Västmanland fick jag börja med att berätta att det man tänker sig ”vår” där snarare är försommar här, och den infaller i början på juni, och frågade ifall det ändå var intressant, och det var det. Jag berättade att vi behövde att all snö att försvinner, marken torkar upp så den håller för den påfrestning det innebär med att släppa ihop sto och hingst, och helst att vi kunnat få iväg stona till sommarbeteshagen. När det sker är alltid ett lotteri, och med tanke på den stora snömängd vi hade kvar och en vår som helt stannade upp trodde jag det kunde bli sent. Men det har visat sig att oavsett hur årstiderna ser ut sker betessläppet nästan samtidigt varje år ändå, och i år skedde det på fredag 11 juni, dagen innan Strelka skulle komma hit.

 

E36E6D60-DD11-42CF-BCE7-3CDA41C9234D

Stona vilar i sin hage medan Gasper håller koll från sin hage bredvid.

 

Vi hade kommit överens om att Stefan skulle hämta stoet, så han lämnade gården 04:45 på lördagsmorgonen, och vid sjutiden på kvällen kunde vi lasta ut en trött, söt liten basjkir som efter lite småstökig lastning i åskväder ändå reste väldigt lugnt och bra. Hon var inte ens svettig, och inte mer tagen efter resan än att hon genast undersökte sin hage och frågade ifall det fanns andra hästar i närheten. Hennes förvåning över att alla som svarade var basjkirer var rolig att se.

 

215414DC-15E9-4DD4-B3FF-9520A8E2D250

Bakom Strelka går Gasper med familj, och bakom dem står stona nyfiket på rad vid sitt stängsel.

 

Hammarby Strelka är fyra år, och föddes på en stor basjkirverksamhet. Som ettåring såldes hon tillsammans med en annan ettårig basjkir till nuvarande hem, så det var länge sedan hon hörde så mycket ryska gnäggningar. Eftersom våra basjkirer inte gnäggar åt andra hästar än just basjkirer är jag övertygad om att de har ett helt särskilt språk.

 

729BDC6A-7A64-4128-94C6-786C04E57D63

”Var har jag hamnat egentligen..?”

 

Nu ska Strelka gå här tills hon uppvisar brunst, då släpper vi in Gasper till henne. Då är hon väl bekant med sin hage, och det bästa för alla är om hon klarar av att gå själv tills hon är redo att ta emot besök. Släpper vi in ett annat sto kan det bli knepigt med att sedan släppa in hingsten om brunsterna inte synkar, även om Gasper är snäll även med icke brunstande ston är det inte säkert att stoet uppskattar besökaren, så det finns risk för stök och skada -främst på hingsten. Därför är det glädjande att Strelka accepterar att gå ifred, hon pratar mycket med de andra men visar ingen oro alls.

 

58A3D71C-64CB-4B14-B926-E0DE722722C3

Söndag morgon, solen står inte högt ännu utan ger långa och fina skuggor.

 

Enligt stoägaren uppvisar inte Strelka tydliga tecken på brunst, men med en duktig hingst behöver vi inte leta så hårt efter tecken hos ett sto vi inte känner ännu. Hingsten vet och visar. När vi släppte Strelka i Ljunghagen höll hon sig först vid stängslet mot Gasper och kollade in vilka som gick där. Gasper var väldigt tydlig; han gick fram och vädrade mycket noga i vinden, som turligt nog låg på från rätt håll också. Sedan vände han på klacken och gick därifrån, uppenbart ointresserad av nykomlingen. Om inte annat kommer han säga till när det är på gång, han är duktig på det. Strelka visade inte alls de tydligaste tecknen, ibland kan ston låtsas brunsta när de kommer på ny plats, men inte ens det. Hon såg sig omkring och gick till maten sen.

 

4CCBADAD-FB33-43D6-9C9C-87ABF99D87BA

Söndag vid lunch.

 

Basjkirer behöver generellt lång tid på sig att landa på ett nytt ställe, så jag tycker det är bra att Strelka inte brunstar ännu. Istället kan vi bekanta oss i lugn och ro och bygga upp förtroende först. Hon är snäll, nyfiken och kommer gärna fram, men är ännu lätt skeptisk och frågande, egenskaper som gjort att basjkirer överlevt så det är helt ok. Vi är bekanta nu, och blir vänner snart, precis som det ska vara.

 

C0DF36BF-B639-4391-A4A4-FF3B2148528D

 

Det är glädjande att man väljer Gasper till sitt sto, även om utbudet av basjkirhingstar är minst sagt smalt så blir vi stolta. Nu hoppas vi att allt går som tänkt, och att Strelka reser hem senare i sommar med ett nytt litet liv i sig. 

 

8B11AD91-3B80-4286-8B75-56867C0489AA

 

Och med tanke på Strelkas vackra, bruna färg kan det mycket väl bli det första fölet efter Gasper som inte har någon slags variant av musblack, även om det förstås är jättefint. Det är det som finns innanför pälsen som är viktigast ändå. Välkommen Strelka.

 


Rolly är bokad

 

84268D09-3FA3-4084-B8B9-21075BD5C8CF

 

En händelserik lördag fick vi hästfarmare i lilla Tröning. 04:45 lämnade Stefan gården med pick up och Fautras, samtidigt som jag gick upp. Regn ute hela förmiddagen och även mitt på dagen var välbehövligt, men lite trist kanske för de gäster som dök upp precis som jag höll på att lunchutfodra grabbarna. Det var Rolly som skulle få besök av mor, dotter och en kusin till den senare, men trots lite väta och friska vindar var det ett givande och väldigt trevligt besök. Jag jobbar som bekant oftast själv, så när jag äntligen får tillfälle att prata om mina fina basjkirer finns det liksom ingen hejd. Som vanligt lär jag ha träningsvärk i stämbanden imorgon, och besökarna ha skavsår på stigbygel, hammare och städ (hörselorganen med andra ord).

Eftersom närmaste vägen till betet går genom hagen där Gasper går blev det först ett besök hos Rollys familj; mamma, pappa och en väldigt yster lillasyster. Rolly var exakt likadan som Allin är nu för ett år sedan, så det var bra att ha som jämförelse för det händer förstås en hel del på ett år för en liten basjkir. 

Besökarna har sedan några år en basjkir, en helsyster till Qarenina, så givetvis jätteroligt för dem att få träffa henne också, och tydligen fanns det uppenbara släktdrag. Rolly tyckte det var skoj med besök, extra uppmärksamhet är förstås roligt för en social ettåring, och tycke uppstod så nu är lilla fröken bokad för hemresa så snart vi lasttränat och det stämmer i tid. Det är inte mer än 35 mil, så då levereras Rolly till dörren, det är en lösning som känns trygg och bra för en så ung häst som har hela livet framför sig. Och jag är övertygad om att hon kommer få en jättebra uppväxt som borgar för en trygg och nyttig vuxenhäst så småningom.

 

44B67AF4-C092-483C-B2A8-0CF6B7CA7CAF

Med mamma Francesca förra vintern

 

879344F2-F48C-44B9-A360-05EAF1664A93

Ungefär ett år sedan. Grimman har numer ärvts av lillasyster Allin.

 

6C682434-21AB-4A00-B634-651C8D3C1AB6

Nyligen chipmärkt, tidig höst 2020.

 

729DF86A-05F8-4374-9F75-EAEAFAD7A9C2

Favritbild från vårvintern, ett inlägg där jag och Rolly demonstrerar hur vi tar på grimmorna här. Snabbspännen används aldrig.

 

446D6A58-6EB4-44B0-A924-2C5FE535DA5F

Snön drog in en vårkväll vid utfodring, här syns Rollys fina, röda toppar i manen.

 

62069CBA-3396-4A4E-9239-E2F2CEC2E032

På väg hem till flocken från stallet, utan vinterpäls ser man plötsligt vuxen ut.

 

Nu ser jag fram emot att vinka av Rolly och önska lycka till i livet. Francescas första föl har skänkt oss mycket glädje, och vilken förstagångare Francesca varit förresten. En riktig supermorsa med stort tillit till oss, att vi tar hand om både henne och det nya livet, och bägge systrarna har visat stort självförtroende och lekfullhet. Att pappa både fostrar och vakar gör nog sitt till tror jag. 

Medan jag skriver inlägget tuffar Stefan på hemåt med värdefull last i Fautrasen; ett sött litet sto (Stefans ord) som ska hälsa på Gasper under sommaren. Mer om det i kommande inlägg.

 


Intensiv arbetshelg

 

Här har vi nästan alltid mer och mindre intensiva arbetshelger, men nu var det extra intensivt. Vi fick alla hästjobb gjorda, och jag ska nu försöka samla tankarna och räkna upp sådant vi gjort, men trots allt är jag besviken över sådant vi inte hann. Jag redogör för de sysslorna senare i inlägget. Men precis innan helgen startade (vilket den  vanligtvis gör på torsdag afton här) fick jag extrajobb i högsommarvärmen när jag upptäckte att stona haft besök någon gång under morgonen.

 

5859B611-2137-4DE0-89C4-1255A9D08BFA

 

Min tanke var att runda av vardagsveckan med att dra ny tråd på ett ställe i sommarbeteshagen, dit stona ska flytta på fredag. Stona går i precis angränsande hage, och något väldigt praktiskt med vita plaststängsel är att man lätt ser på håll om det ”saknas” en bit, och det gjorde det i hörnet. Säkert älg, tänkte jag, och älgen liksom bara viker ned stängslet så det går att ställa upp det igen, men väl framme såg jag att gästen var av en helt annan sort.

Nu är det tur att de flesta av våra basjkirer har stor respekt för stängslet, även liggande tråd bara strömmen är på, och jag förstår ju att de struntat i att vistas just där i hagen under dagen, för den som varit in på hastig basjkirsafari var inte en älg, utan en björn! Det kan man nämligen se på stängslet; ligger det ner är det älg, är det pulver av resterna är det björn. Nu har jag aldrig sett en björn konfrontera ett stängsel, men jag får för mig att den går in i det, trasslar in sig och blir förbannad, utför kung fu på stängslet och går sedan därifrån från samma håll den kom ifrån.

Det var onödigt spännande (hahaha) att försöka få upp några trådar med strömmen på, men jag hade bra handskar så jag kunde fixa ihop ett par trådar provisoriskt så jag kunde gå och stänga strömmen för att reparera kaoset. När jag kunde slå på strömmen igen var jag rätt så less på hela arbetsveckan, maken kom hem så småningom och vi gjorde helg.

 

84268D09-3FA3-4084-B8B9-21075BD5C8CF

 

Fredag förmiddag fick ettåriga Rolly och tant Cetzima gå den längre, vackrare vägen från stohagen och upp till svala stallet. Rolly får besök nästa helg och skulle få fina och snabba framhovar tänkte vi. Hon är supersnäll att fixa med bakhovarna på, men fram är det ännu lite trixigt, och hon är lite speciell för det går nästan alltid hundra gånger bättre om man är ensam med henne i boxen än att man är två och en håller i. Stefan verkade henne ensam i boxen, Rolly var helt lös under tiden. Bara man hittar en metod som funkar tycker jag man kör på den, hon är väldigt ung ännu, och med tanke på att hon sköter sig när förutsättningarna är goda så kommer hon mogna med uppgifterna när hon blir äldre. Alla hästar är personligheter, respekterar man det blir hanteringen enklare.

 

74DB4E6D-759C-4A95-AACA-E71E2878D51C

 

Förutom alla rutiner och vanliga jobb orkade vi inte så mycket mer den fredagen, för vi behöver vara lite lediga på riktigt också, efter vardagsveckan på varsina håll, och innan alla jobb under helgen, för schemat var fullspäckat och vädret alltför varmt.

Lördagen inleddes med att Zenit, Fiona och Adilliya togs in för frukost redan halv sex på morgonen, och de var glada att slippa alla miljarder svidknott som invaderat deras hage i värmen. Efter det vanliga morgonpasset ute tog vi förstås frukost själva, och Adilliya fick fina bakhovar innan vi tog ut dem till Undantagshagen där de skulle spendera dagen medan vi koncentrerade oss bland annat på grabbarna. 

 

248721F1-F7A6-4B8B-9B14-B554EF925598

Sandor i boxen.

 

Det hade varit trevligt att kunna ta in hela grabbflocken, men de är fem till antalet och vi har bara fyra boxar. Dessutom är det bra att kunna dela upp flocken, det kan bli enklare med träning etc. Mistjev och Tuchkin fick gå i sjukhagen och beta ned den, medan Pavel, Ilieff och Sandor togs in i stallet. Vi gjorde så första gången förra helgen, och det blev lite halvstökigt, men den här gången skedde allt under ordnade former. Stefan ledde Pavel, Ilieff gick lös, och jag ledde Sandor. Småkillarna fick lyfta hovarna bland annat.

Det blev en hel del småpyssel med andra basjkirer under dagen också, och Fautrasen fick en ordentlig genomgång då den skulle användas för lastträning under söndagen, och nästa helg ska den till Västmanland för att hänta hem en sommargäst som ska gå med Gasper. Högsommarvärme och en faslig massa stora broms underlättade inte direkt under alla göromål.

 

E71C01B9-475D-4A09-998F-428FD915EAF1

 

Söndag morgon ringde väckaren 04:50 som vanligt. Efter morgonpass och frukost fick Zayats och Qarenina gå upp till stallet, innan vi återigen delade upp grabbarnas flock, så Mistjev och Tuchkin gick i sjukhagen. Sedan tog vi in Gaspers lilla familj i de två boxarna i Ljunghagens vindskydd, för Francesca skulle verkas bak, och det var dags för Allin både att byta upp sig från föl- till shetlandsgrimma och få lyfta fint på alla fyra fötter och känna lite på hovtången.

 

C7C9FD6B-2119-495B-9C2F-FE19426D370B

 

När de var färdiga och utsläppta igen var det äntligen läge för Ilieff och Sandor kolla in Fautrasen för första gången, så Stefan körde in den till dem i Hemmahagen. Pavel är väldigt lättlastad, så han skulle vara gott föredöme för de två, ystra killarna och allt gick väl lite som vi trodde.

De två som snart fyller ett visste inte riktigt var de skulle ta vägen, eller vad som hände, och kutade runt mer och mindre okontrollerat, medan Pavel tålmodigt klev halvvägs upp i transporten (vi kunde inte ta in honom helt direkt, för då skulle de två yngsta inte fatta var han tog vägen och tro de var lämnade helt själva). Ysterheten avtog snart och ersattes av nyfikenhet, särskilt när de förstod att det fanns en hink med både god müsli och härliga morötter att vinna om man skötte sig.

 

FD878772-7ABF-428C-A94C-B9DE5CC4D301

 

Att Sandor är nästintill fanatisk på godbitar var till hans fördel idag. Egentligen är Ilieff den modigare av de två, men Sandors känsla för belöning gjorde att han raskt överkom de flesta misstankar och gick all in på morötterna istället.

 

3D68876C-1F12-452A-A1E3-CE605E010FBC

 

Stefan håller fast Pavel, den enda som har grimma och ledrep på för dagen. Introduktionen var menad som en lek, att väcka nyfikenheten hos de små. Ilieff i bakgrunden undrar om han kan försnilla sig någon belöning från husse, medan Sandor insett att godbitarna finns där inne med matte.

 

3C0830AD-7749-40BE-9437-053D106BD450

 

Snart började Sandor ”känna” på golvet med bägge framhovarna i tur och ordning. Han hade sett att Pavel gjorde likadant nyss. Ilieff är fortfaroande mer koncentrerad på Stefan och Pavel.

 

E8723962-C93C-41DE-8555-7F847EEF8686

 

Vips var Sandor uppe med bägge framhovar och blev belönad. Ilieff valde i det läget att gå därifrån, för min och Sandors del var det lika bra.

 

Eftersom målet inte var att få på de yngsta, utan bara att göra en positiv övning som väcker nyfikenheten för framtiden så ville jag inte ha in hela Sandor, för urlastningen kan vara knepig nog ändå, och då ska det ske under kontrollerade former med grimma på. Sandor var upp flera gånger med frambenen, och även för Ilieff tog nyfikenheten över så han kom fram för att leta morötter hos mig. Där avslutade vi. Nu vet vi att de tyckte transporten var en intressant grej, så nästa gång går vi vidare från det.

 

877B2D11-0BD1-4AF8-B769-9CA27ED7DF7B

Står med framdelen uppe på Fautrasen och ser sig omkring lite.

 

Transporten ställdes upp utanför stallet efteråt för att lasta de två i stallet senare. Vi provade att lyfta bakhovarna på Zayats, som har problem med det. Det går bättre och bättre, och precis som när hon började gå med på att lyfta framhovarna lyfter hon helst själv först, så vi är på rätt väg. Rätt frustrerande bara med en så tuff häst med massor av potential som får för sig sådana struntsaker som att kämpa emot med benen. Andra saker som kan vara rejäla utmaningar för andra unghästar fixar hon hur galant och modigt som helst, men sen får hon för sig något och blir blockerad, och då får man öva ofta och smått tills hon vågar själv. Hon får inte åka på utbildning innan hon lyfter alla fyra utan krångel, men efter den här helgen känner vi att blockeringen är på väg att lösas upp. Lastträningen gick rätt bra också, så med Zayats är jag grymt nöjd för den här helgen.

Vad var det då som jag fick för mig att vi skulle hinna utöver alla hästjobb? Jo, någonstans hade jag fått för mig att vi skulle hinna byta ut trasigt stängsel ut i sjön på sommarbetet, färdigställa ett totalhavererat hörn på skogsbetet,  få ut våra tre bromsfällor och köra Horse Hoppern i Hemmahagen över en yta jag inte kan mocka för hand innan maskinen gått där och städat upp och jämnat till. Men sommarbetet hinner jag med i veckan, och fortsätter det eftermiddagsskura som det gjort lördag och söndag kommer det också växa gräs så det räcker åt de fem ston som ska gå där under några sommarveckor. 

Sammanfattningsvis var det är bra arbetshelg ändå.

 

Besökare idag: 16
Denna månad: 956
Totalt: 252385
torsdag
28
oktober
Simon, Simone

2021
Vecka 43
«juli 2021»
tiontofr
01020304
05060708091011
12131415161718
19202122232425
262728293031

Senaste inlägg
Skötsamma och fina
Tuchkin 3,5
Flytta hästar
Snyggare och snyggare
Sandor har flyttat hem
Höstplanering
Inrapporterad
Veterinärvecka
September levererar
Rodina

Senast kommenterade
Höstplanering
Till salu
Midsommar
Lättare att lasta än att fota
Allin-bilder, utlottning!
Det är roligt när de är duktiga
Lösa hästar
Isigt, halkigt, knöligt och lerigt.
ZZ-Zizterz
Söt och snäll

Arkiv
2021
  •    Oktober
  •    September
  •    Augusti
  •    Juli
  •    Juni
  •    Maj
  •    April
  •    Mars
  •    Februari
  •    Januari
  • 2020
    2019
    2018
    2017
    2016
    2015
    2014
    2013
    2012
    2011

    Lista över andra trevliga bloggar

     

    Stuteri Kry 

    Jemthagen

    Nillas Häst& Ridutbildning

    Yvonne Larsson

    Johanna Lassnack (inaktiv)

    Bondfia