
Vi har haft en produktiv och bra vecka här i Tröning. Stefan har varit hemma hela veckan, så vi har hunnit jobba undan en del som legat på, som vi inte hunnit under helgerna då det oftast är hästarna som står i fokus då. Men under veckan har vi även hunnit med hästjobb, och något som underlättat och gjort allt roligt är skötsamma och fina basjkirer.
Veterinären var hit, och Allin fick sin andra stelkrampsspruta. Hon skötte sig klanderfritt, precis som när hon chipmärktes, och när hon fick första sprutan för sex veckor sedan. När vi tog in hela familjen i boxar var det faktiskt Allin som skötte sig bäst så det regnade guldstjärnor över lillan.

Närbild på Tuchkin i Fautrasen
Samtidigt som Allin med familj stod inne i boxarna i Ljunghagens vindskydd var grabbarna inne i stallet. Pavel verkades bak, och Tuchkin som flyttar kommande fredag blev verkad runtom. Han skötte sig fint förstås, det har han alltid gjort, och han har dessutom haft fina hovar hela livet. Vi tänker som så när vi säljer unghästar att hur snälla de än är så ska man inte behöva bekymra sig om hovvård den första tiden när man fått hem sin nya häst och ska lära känna den, så vi vill att de reser med fyra fina hovar.
Sen så har jag och Tuchkin repeterat lastning både på lördag och söndag, och det blir några gånger till under veckan. Det var ett tag sen, för vi har mest koncentrerat oss på att förbereda och träna Sandor under hösten, och då var Tuchkin faktiskt mest ivägen, så medan ettåringen tränade fick Tuchkin gå och äta gräs i en liten hage bredvid, men han mindes hur man gjorde och klev ivrigt upp i lådan för att njuta av sin favoriträtt; Granngårdens Proteinmüsli (det finns andra sorter, men våra basjkirer verkar föredra just Granngårdens müsliblandningar). Inte så lätt att ta kort i transporten, det blir bara närbilder på snälla ögon under en massa pannlugg.

En annan som fick chans att sköta sig fint var Zeniya. Det kom till vår kännedom att den här digitala visningen som genomförs under oktober månad tillåter att man använder bettlösa huvudlag (bett är annars obligatoriskt när man åker ut och visar basjkir på exempelvis sommarpremiering, från två års ålder. Andra regler gäller vid hingstpremiering). Jag trodde inte det skulle ha så stor betydelse för Zeniya, men när vanliga huvudlaget med snällt bett byttes ut mot mamma Tovas huvudlag med ett så kallat indianhackamore blev det tydlig positiv skillnad!
Det blev mycket lättare att få upp Zeniya i fina gångarter med god energi, även att få henne att faktiskt gå bredvid mig istället för att hålla sig bakom, som vi vill att de gör när vi bara leder dem. Det var som att hon förstått hela tiden vad jag ville av henne egentligen, och nu genomförde hon uppgiften med iver och glädje, så det var uppenbart att bettet stört henne mer än jag trodde. Hon blev stolt också, då hon fick visa sig duktig, glad över beröm. Hon frustade och skrittade väldigt avslappnat tillbaka upp till stallet efter vi tränat klart.

Det är från den vänstra sidan vi kommer ta Zeniyas uppställda bild vid visningstillfället, då det är den mest manfria sidan på henne. Svårt att få till bra bild just den här dagen med många skuggor. Vi ska vara på en annan plats när vi genomför och filmar själva visningen, och jag hoppas det är mulet då, men ingen nederbörd. Sol är fint, men bidrar med mer än man önskar sådana gånger. Snön kommer vara borta då också.

Även lille Tengri sköter sig snyggt. Han visar tydligt numer att han gärna vill att vi tar på honom grimman. Oklart varför, men vi ser hur han iakttar mamma, pappa och Fiona när vi tar in dem, att de får grimmor på sig, så jag får för mig att han helt enkelt vill visa sig vuxen och duktig. Och han växer mycket nu, grimman han kan ha ena veckan verkar trång veckan efter, men Tengri är så duktig och tålmodig även om man behöver krångla lite.

Det blir så dåliga bilder i stallet, kameran hänger inte med så det blir suddigt och ofta skumma färger, men här fick jag till en bild med pappa Zenit i bakgrunden.

Lilla Rodina är också skötsam och fin. Hon fyllde åtta veckor på fredagen och vi gör inte mer än myser med henne. Det är nyttigt för henne att följa mamma Fiona in i stallet emellanåt, precis som storebror Sandor är hon lite blyg som liten, men det går över i och med att de blir hanterade och föltränade utan att vi tränger oss på i onödan så det blir konstigt varje gång människan är nära. Med de blyga jobbar vi på att väcka nyfikenheten, och det brukar bli bra i slutänden. Funkar bättre än att vara onödigt påträngande.

Rodina kommer bli en riktig skönhet, det kan man se redan nu. Väldigt feminina drag och ett ädelt huvud med mycket vackra ögon. Jag kommer bli ledsen om den som köper henne i framtiden inte vill visa henne.

Det blev inga bilder av Allin när hon var inne för vaccination. Hon är åtta månader nu, snart nio, och det är uppenbart att hon tycker det blir trångt i stora boxen tillsammans med mamma Francesca, så på söndagen fick hon gå in helt själv. Det tyckte hon var toppen! Det tyckte inte riktigt hennes föräldrar, som verkade missunnsamma därute i vindskyddet, men Allin skötte sig fint igen. Också är jag nöjd över att jag lyckades matcha den nygamla grimman med hennes övriga färger. Även Allin växer så det knakar, och snart är det dags för avvänjning, då kommer hon vara till salu!
2021-10-24 15:30 | 0 kommentarer