Grönt är skönt!

Nu var det dags för mig att byta omslaget själv på Ruslans skada. Veterinärerna har sederat honom varje gång och det har jag förstås inte möjlighet till även om jag velat så jag hoppades på en för dagen snäll liten häst som lät sig mutas med en påse gräs. Det funkade väldigt bra, han flyttade sig endast en gång och det var för att ställa sig mot väggen så jag kunde röra mig ut och in genom den vidöppna boxdörren enklare.

Klok och snäll.

Lite läskigt var det när jag började dra bort det självhäftande bandaget men sen brydde han sig föga, rörde inte en min när såret sprutades rent med natriumklorid. Det enda som var lite knepigt var den sterila honungssalvan som ska på för den doftade visst väldigt gott! Godare än gräs, men han lät mig fortsätta och vips var nytt omslag på plats. Mina bandage är inte lika kraftiga som de veterinärerna har (men jag köpte sådana på Apoteket när jag hämtade ut antiinflammatoriskt) men jag hoppas det gröna sitter kvar tills nästa byte ändå.

Såret på tisdag morgon, det gula är rester av honungssalva.

Skadan verkar läkt ihop bra, inga öppna kanter alls nu, ingen svullnad, ingen värme. Rötmånaden pågår, det har jag förstås i bakhuvudet men det ska säkert gå bra ändå. När jag byter tar jag kort som skickas till Distriktarna, så kommer de säga till när Ruslan och hans sällskap Leonid kan slippa stallet. Men de är fortsatt väldigt duktiga även om jag önskar att jag kunde komma ihåg spärren till Ruslans boxdörr varenda gång jag stänger dörren. Tre gånger har han varit ut nu pga slarv, men han har aldrig ställt till någon skada och har alltid gått tillbaka själv på en gång han blir påkommen med mulen i någon annans höpåse i stallgången. 

2017-07-25 18:12