Idag reser Deana till sitt nya hem, i en by som jag tror ligger lite närmare Luleå än Piteå, med det vackra namnet Sjulsmark. Vi har förberett henne så gott det går, och det känns verkligen som om rätt ägare fann henne. Minst bekymrad har vi varit över lastningen då hon aldrig tvekat när vi tränat utan lastats i och ur väldigt lugnt och fint. Men det var massor att hinna innan lastningen så det är tur vi går upp lika tidigt även på söndagar.

Sandor i stallet, glad att slippa regnet tror jag.

Förutom vanliga göromål skulle flocken på skogsbetet in i stallet där de skulle torka upp, vila och äta innan de släpptes ut vid ett-tiden till Vinterhagen där de ska gå under kommande vecka. Fiona är fortfarande mycket beskyddande över Sandor, men han har börjat få leka med Ilieff, och Ilieff är jag minsann kompis med, så vi kommer säkert få Sandor att vilja hänga med oss snart. 

Sen skulle Rolly få sin första spruta grundvaccin mot stelkramp, eller tetanus som man också säger. Hon skulle fått den i fredags av vår stuteriveterinär, men jagade upp sig och blev så pass stökig att vi lämnade henne ifred. Jag gav henne vaccinet idag istället och kom på en ny teknik som gjorde det enklare. Det är länge sedan jag gav spruta, särskilt som jag vägrar ge penicillin själv då risken för penicillinchock finns om man råkar sticka fel. Men det gick väldigt bra, och en bidragande orsak är nog att kanylerna är bättre nuförtiden och går in enklare. 

Vi skulle också hinna veckohandla. Eftersom Stefan tagit på sig att leverera Deana då han ändå åker norrut varje vecka så behövde han min bil då Navaran är bästa dragbilen med fyrhjulsdrift, och stor och stark motor. Så eftersom jag är bilfri i veckan behövdes det påfyllning i skåpen så jag klarar mig. Här är det i och för sig fullt i skåpen för det mesta, men färskvaror är det lite värre med, särskilt som det är rötmånad nu.

Men bara lite försenade i planeringen drogs Fautrasen in i hagen, och medan jag utfodrade övriga ston tog Stefan Deana i grimman, öppnade bakdörrarna och lastade henne. Jag lade upp bakbommen och stängde dörrarna,efter Stefan gått ut förstås. Jag hann ta några bilder både utifrån och från monitorn innan de begav sig norrut.

Mums med morötter och hö.

Hej då fina Deana, nu väntar nya äventyr.

Så skönt att ha kamera i transporten!

Ser sig omkring lite..

..och kikar ut.

I skrivande stund susar Deana i sin lyxvagn längst E4 i norrgående riktning, och jag har fått flera rapporter om att hon åker lika lugnt och fint som de brukar. Hon äter lite, men ser hellre ut genom fönstren. Vände sig lite i början, men har visst valt att åka framlänges, med huvudet i färdriktningen. 

Vi får tacka Deana för en härlig tid, och önska henne och hennes ägare lycka till i framtiden. Hon har redan fått en egen instagram så det ska bli roligt att följa henne. Och jag tycker det är roligt att Deana har släkt i närheten. Maronya, som vi också sålde som tvååring, fast för fem år sedan, finns också i Pite-trakten, och Maronyas pappa är även farfar till Deana. 

2020-08-02 15:29