Två söta systrar äter hö ihop på julaftonens förmiddag.
Sasjenka och Cizmet.
Som ni vet, eller kanske märkt, så har bloggen inte gått att öppna på ett tag. Nu, efter nästan en vecka är den igång igen, jag kan åter skriva, ni kan läsa. Men inte en reaktion från leverantören, Cybersite, inga svar på felanmälningar, inga utskick till kunderna eller förklaring på deras fb-sida. Högst troligt beror det på att de inte vill utgå med någon kompensation till sina betalande abonnenter, som de gjorde ifjol efter att servern kraschade i juletid. Då fick alla förlängt abonnemang som plåster på såren, men nu var det knäpp tyst. Själv tycker jag att just julen är ett synnerligen illa valt tillfälle för sådan ignorans och snålhet!
Nåja, felet är lagat, gott nog. Något annat som lagat sig är Cizmets sår. Jag kommer lägga upp en bild på hur skadan såg ut när jag fann den 13 oktober och vill varna känsliga läsare, för det är en otäck bild. Men vi hoppar fram två månader och visar hur skadan läkt ihop inför den allra sista bandageringen i söndags. Den var enbart för att skydda den sköra ytan på det sista som syns:
Innan sista omläggningen.
En dag utan bandage, mitt i ringen anar man skadan som en grå fläck, och den kommer försvinna snart.
Högst troligt har Cizmet blivit sparkad på insidan vänster bak. Högst troligt var skadan någon dag gammal när jag upptäckte den, det var inte helt tydligt på ett svart hästben med all svart lera som var i hagarna då. Cizmet har hela tiden varit väldigt snäll och medgörlig när jag skött om såret, och hon har bra läkkött. Såhär såg såret ut efter rengöring 13 oktober:
Cizmet är bokad som jag berättat, och skadan skedde endast någon dag efter hon fått besök och de bestämt sig för henne, för leverans i början på nästa år. Jag har hela tiden varit öppen och ärlig angående skadan, och har meddelat dem under resans gång hur hon läkt, hur hon betett sig, skickat bilder och så. Cizmet kommer inte ha några men efter skadan, det var ett köttsår och läkningen är perfekt. Nu väntar vi bara på att lillasyster Sasjenka ska bli gammal nog att separeras från mamma Cetzima, sedan reser systrarna ihop upp till Västerbotten i vinter.
Julesnön regnade bort häromdagen, så jag använder en härlig, snöig bild på Mistjev från i helgen för att önska er alla..
En riktigt God Jul, och gott slut på 2020
2020-12-24 14:20