Vinterhagen

Qarenina, Odessa, Rodina, också Tjasmins rumpa.

Det tål att nämnas igen; Vinterhagen är bara bra på vintern. Tanken var hela tiden att stora stoflocken skulle husera där även den här vintern, men vi har väntat in att den ska bli bra och hålla både för dem och för traktorn som kommer in med en höbal i veckan åt dem (några dagar får de mat som de andra, fem ggr/dag, för att inte de känsligaste ska övergödas) och efter en tid med kyla och nu äntligen snö, var det dags!

Tills nu har Gasper, Francesca och Tsubotai först klafsat, sedan stapplat runt i den hagen, och dagtid har de fått gå i den bättre Undantagshagen för att vila hovar och ben. Eller sträcka ut i full galopp, som Tsubotai passat på att göra. Den lilla familjen fick stå i stallet under förmiddagen medan vi förberedde för hagbyte. Vilket även innebar att återställa ett stängsel som stona lyckats riva omkull.. alltid är det nåt men det är tur det inte är någon tjäle ännu.

En bal kördes in till Vinterhagen, och sedan ledde vi över hela flocken i ett svep. Jag först med Adilliya och Odessa, Stefan sist med Qarenina och Cizmet, och resten gick lösa från Hemmahagen, över vägen in till Vinterhagen. Det gick väldigt smidigt och bra.

Helsystrarna Javelin och Chervona är tillbaka i hagen där bägge två är födda.

En sällsynt bild av Cizmet och Adilliya som äter ihop, det sker inte ofta..

Med stona på plats ställde vi iordning Hemmahagen, lade ut hö, bytte ut vattentunnan, och stängslade av vägen så att Tsubotai inte skulle missa den snäva svängen som blir när de ska från vägen ner till sjön, in genom en smal grind till Hemmahagen. Det händer att fölen missar den svängen, första gången ofrivilligt, och när de blir äldre kan nyfikenhet och äventyrslusta ta över. Han har aldrig gått där förut så vi satte upp en elastisk grind utan ström, och han följde mamma så fint in till nya hagen.