Vinterhagen, söndag vid lunchtid.

Stoflocken är de enda som får fri tillgång till grovfoder, åtminstone ca fyra-fem dagar/vecka. De yngsta behöver ofta mycket mat, och mest mat behöver Adilliya, som dels ger di och dessutom är dräktig. Ett dräktigt basjkirsto behöver egentligen inte så mycket extra, men det är stor skillnad när de går dräktiga år efter år och samtidigt producerar mjölk, då kan de falla ur ordentligt under vintern om de inte har bra tillgång på foder.

De två yngre i grabbflocken, Tengri (i bakgrunden) och Ilieff hade säkert mått bra av fri tillgång de med, men de har oturen att gå ihop med två av våra mest lättfödda basjkirer, Mistjev (i förgrunden) och Pavel, och de blir istället utfodrade fem ggr/dag så tuggbehovet tillgodoses, och alla får i sig mat. Om den flocken fick hela höbalar skulle de bägge äldre bli sjuka, särskilt Pavel är känslig trots att han inte är extremt matfrisk till skillnad från Mistjev.

Mistjev är hårfager, lurvig och fluffig.

Zeniya är den i stoflocken som är i minst behov av fri tillgång. Hon blir lite för rund, men äter å andra sidan inte jämt utan tar gärna långa pauser eftersom hon vet att maten alltid finns där. Dessutom är hon bekväm, och går ytterst ogärna ut i djupsnön. Höbalen delas upp i flera högar, och en del ligger ute i snön, för att uppmuntra att de rör sig och trampar upp.

Rodina, som blir två i augusti behöver mycket mat nu när hon växer.

Linslusen Javelin diar ännu, men om någon månad är det slut med det, och då brukar de behöva äta betydligt mer än när mjölkbaren är öppen.

2023-02-19 15:31 | 0 kommentarer