Arbetsam semestervecka

Vi hade inte planerat in någon semester den här sommaren (heller), men plötsligt blev det så att vi oväntat råkade vara hemma bägge två vecka 33, så då passade vi på att ta itu med en massa saker som vi inte hunnit med och vi lyckades vara rätt så effektiva. Inte har vi fuskat med maten heller; vi har hunnit med att ha kräftskiva, vi har gjort sommarrullar (vietnamesiska vårrullar), vi har långgrillat och snabbgrillat, ätit med pinnar, händer och bestick.

Allt regn gjorde gården eländigt mjuk och kladdig, värre än under tjällossning till och med, så i väntan på ny höleverans skrapades det rent från det värsta kladdet i form av mest gammalt hö från i vintras, som under torkan skyddat backen men nu blivit en stinkande olägenhet. Grovt grus lades ut, och efter att vi fått nya balar med grovfoder lades finare material på. Det blev genast torrt och bra, och med tiden kommer allt material att gå ihop och bli fastare.

Nästa söndag ska jag visa Cizmet på Hushållningssällskapets sto- och unghästpremiering på Hippologum i Umeå, så vi började träna visning för hand i veckan. Nu var vädret emot oss på annat vis, för när regnet äntligen drog vidare blev det varmt igen, Cizmet sätter höstpäls precis som de andra basjkirerna och var inte jättepigg varken på att skritta med energi bredvid sin handler, eller ställa upp sig. Hon betedde sig som en väldigt ung häst när jag skulle ställa upp henne, med dålig balans och för stora kliv när jag skulle korrigera, så det får vi öva på för hon kan stå riktigt fint. Skritta kan hon också, och jag tror det kan bli för mycket energi om vi övar för flitigt på det. Att trava med mig var dock inga problem! Det gjorde hon gärna.

På lördagen ville jag kolla hur hon kände inför transporten nu när hon åkt några gånger, men hon försökte springa ifatt när Stefan körde in Fautrasen i hagen, och sen skulle hon nästan tränga sig förbi och upp i transporten innan den var helt öppen och bommen nedfälld. Så känslan är att lastning inte kommer vara ett problem när det är dags. Jag ska ändå lasta Cizmet ett par gånger till innan premieringen eftersom hon gillar att göra sånt hon kan, och kan behöva lite extra kraftfoder ur hink då hon inte är lika trind som sina flockmedlemmar.

Det har mockats och putsats lite med Horsehoppern, och stängslats en hel del. En morgon tog vi hem grabbarna från stora sommarbetet medan Adilliya och ungarna betade ner gräset i sjukhagen, som städats och utökats. Vi hade förberett för att öppna upp Adilliyas hage med en större betesdel, ner emot stora sommarbetet, och då vi alltid har två stängsel (ibland fler) med gott om mellanrum mellan flockar så stängslade vi ner ca tio m på grabbarnas hage, de har väldigt gott om yta ändå.

Adilliya och Rodina njuter av sensommarbete under molnfri himmel.

Det blev lite hovvård, puts och sårbehandling i stallet innan grabbarna leddes tillbaka till betet efter att vi stängslat klart, jobbat på med vardagssysslorna samt ätit lunch, och sedan fick Adilliyas unga flock gå ut i sin nya hage. Det var inte glasklart att de fått ännu mer yta, så efter lite förvirring då de ville tillbaka till lilla sjukhagen, ledde Stefan ut Adilliya till gräset, och sedan höll sig flocken där hela eftermiddagen och kvällen. De har tillgång till hela gamla hagen också, och därmed rundbågehallen. Den gillar de att ligga och vila utanför..

Chervona, 11 v idag och hur mysig som helst.

I och med att en flock till fick bete så tog vi ner Gasper och Francesca från skogsbetet till Vinterhagen, för när en inplastad bal med foder öppnas blir den ganska fort dålig i värmen om man inte gör av med den. Francesca fyllde upp mjölk så fort, och tidigare har fölet kommit hastigt och lustigt då, så vi trodde nog hon skulle få föl i veckan, och i så fall skulle vi ändå ta ner dem från skogsbetet, men i fjol och i år har produktionen lugnat ner sig och gått tillbaka ett tag innan det är dags, så för den sakens skull hade de kunnat gå kvar då betet räcker, men de får bo i Vinterhagen och äta hö under den här veckan så får vi se sen. När vi är i Umeå kommer de få gå på betet, sen kanske de får gå i skift mellan hagarna.

Del av skogsbetet.

Vi hann en del o-hästigt också under veckan, bland annat att ordna med en rejäl spaljé till vår stackars kaprifol som blåste ned i början på vintern. Ett rent under att den överlevde, och från i våras har den varit temporärt upphäng, men är nu stadigt förankrad och jag hoppas den växer till sig och börjar klättra igen kommande vår. Vinterns värme anlände under fredagsaftonen, när en lastbil med ved kom hit och lossade på gården, så nu har vi det att pyssla med också; att göra plats för- och trava den. Men det blir efter att jag och Cizmet travat färdigt på Hippologum.

Av en händelse ca åtta år efter att Maronya och jag snyggtravade över Bergsåkers stallbacke fram till Grens stora hästbuss, under Sundsvall Open Trot-veckan, fortfarande ett av mina största unghästminnen.