I tidigare inlägg berättade jag om det lilla men vackra ovädret som passerade härom kvällen, och eftersom det både regnade och solade så uppenbarade sig en präktig regnbåge i öster. I nordisk mytologi heter den Bifrost och är förbindelsen mellan människornas värld och Asgård. Norr om Asgård finns Nifelheim, köldens rike som bebos av köldjättar; Rimtursar.
Och visst, nog smet det några Rimtursar förbi väktaren Heimdall på fredagskvällen och kutade över bron ned till världen, för i morse syntes tydligt var de dansat runt. Stora avtryck från deras platta fötter från nattens dans låg kvar trots att solen steg och långsamt tryckte upp kvicksilvret från +2° Dock verkar inte växtriket tagit allt för hårt på köldknäppen. Visst har det mesta som är grönt bleknat i tonerna, men förutom guldslantarna i björkarnas lövverk är det ännu mest grönt. Ja förutom bär och blommor då, som ger härliga färgklickar i trädgårdar, skog och mark.
Hagtorn
Det är en fruktansvärd och elak växt med långa, hårda taggar på sin långa grenar som flätar ihop sig, men bären är jättenyttiga. Reglerar blodtrycket bland annat.
På gården har det nu infunnit sig stora snöbollar, ett säkert tecken på att vi går mot kallare tider:
Rejäl höpåse
Det finns vissa göromål jag uppskattar mindre på gården. På grund av allergi är höhanteringen en av dem, och jag försöker undvika dagligt höarbete. Den stora säcken har en gång innehållit salt men tjänar nu som hösäck. Två till har jag, och det är stora flocken som blir utfodrad med dessa påsar i skogen på kvällen. I hemmahagen går det en betydligt mindre påse/dag. Jag har nu packat hö och täckt över balen, så jag behöver inte öppna den förrän på onsdag.
Bärtyngd rönn
Höarbetet var dock inte helt problemfritt. Runt huvudet hade jag en höstilsken geting som verkade bestämt sig för att balen var hennes och ingen annans, och flera gånger fick jag slänga räfsan åt sidan för att springa och jaga bort Adilliya från vattentunnan. En annan syssla som jag, eller snarare min nacke ogillar är nämligen att dra ut vatten.
I morse var jag snäll och städade ur vattentunnorna och gav nytt vatten i bägge hagarna, en 60-literstunna i lilla flocken och en 90-liters i stora flocken. Jag drog alltså ut 150 liter i 30-litersdunkar, och Adilliya uppskattade verkligen att jag rengjort "badbaljan". När hon, trots mina protester, badat klart hade hon sölat ut närmare 60 liter och det som var kvar såg mer ut som lervälling. Men hon har Västergissjös renaste hovar, och har än en gång bevisat att hon inte är rädd att blöta ned fötterna.
Solros med en lycklig humla i
Jag utfodrar som sagt bara på kvällen, än finns det annat att tugga på i hagarna, men eftersom jag tycker söndagar är osedvanligt festliga dagar så fick de extra när jag ändå höll på att slita med höet. Vinterhagen behövde inte mockas, och efter att jag mockat Hemmahagen tog jag lunch, sedan struntade jag i jobb och gav mig ut på en lång och härlig cykeltur i solen i stället. Jag kan jobba hårt för att få vara ledig och njuta av livet.
Nu ska jag läsa min kvällstidning med "inredningsbilaga". Middagen är klar, den gjorde jag i går redan. En mustig kålgryta med älgfärs och heminlagda rödbetor. Går inte in på receptet idag, men det har blivit en snabbt iordninggjord favorit som har ersatt den klassiska kålpuddingen i huset, och den har massor av örter, vit- och kryddpeppar i sig. Bara att värma på när jag blir hungrig.
Bland det bästa med hösten är höstmaten, doftande grytor och värmande soppor, tillagade med allt det överflöd som årets skörd erbjuder. Hösten är lyxig!
HA! Härmed enser jag min tes bevisad:
Rönnar kan INTE spå väder, enbart tala om hur de haft det
Vad jag vet är Bondepraktikan ett sydtyskt påfund, och bara det att den inte räknar med skottår gör en förvirrad. "Urban, Vilhelmina och Blenda" stämde inte ett dugg i år, och det berodde knappast på att allt är förskjutet till en dag tidigare i år.
Tack Ulf Sperens och SMHI!
2012-09-09 15:55 | 6 kommentarer