I några dagar nu har jag och Maronya tagit oss lite egentid.

Jag har hämtat henne från flocken också har vi strosat runt mellan hagarna en stund. Maronya var lite tveksam först, på sitt typiska sätt att det tar en stund att ta sig från punkt A till punkt B, och första gången blev lilla halvsystern Zeniya bestört över att den snälla barnflickan försvann. Maronya får en hink med lite morötter och havre (förberedelse för lastträning, det kan vara bra om den unga hästen vet att en hink innehåller en trevlig belöning) när vi lämnat flocken, hon gillar att beta av gräset, och Zeniya accepterade fort att Maronya både gick iväg och kom tillbaka igen.

Kikar mer på husse som byter innehållet i vattentunnan än flockmedlemmarna

Stoflocken går allra längst bort från oss, men kommande helg ska de flytta till en tillfällig hage närmare gården, fylld med gott, grönt gräs. Vi tänker lastträna tvååringarna Maronya och Odessa, och för Odessa blir det premiärbesök i stallet med dess boxar. Det ska bli roligt att se hur de bemöter det nya, speciellt lastningen. De är så väldigt olika till sättet de två.

I dag var det tredje dagen med egentid för mig och Maronya, och hon kom fram till mig redo för att gå iväg redan ett par timmar innan det var dags, då jag hade annat ärende till hagen. Hon blev kanske lite besviken just då. När jag kom ned till hagen på eftermiddagen stod Maronya redan vid grinden och väntade alldeles själv och gnäggade så glatt som hon brukar. Sådant värmer ju hjärtat förstås.

2015-08-02 18:13 | 1 kommentarer