Utan regn växer inget

 

image

Hemmahagen

 

Nu är Hemmahagen i stort sett färdigmockad, undantaget ett område kring vindskyddet där marken ännu är för smetig pga av tjällossning. I Gaspers hage nedanför är städning också påbörjad. Men regnet uteblir så det grönskar så oändligt sakta, i hagarna knappt något alls då allt som kikar upp snabbt bits av utav basjkirerna.

Plantering utav några prydnadsbuskar på gården var påtänkt, men då man varnat för att det kan bli en torr sommar så avstår jag. Vår källa sinar säkert inte, men det skulle ändå kännas osolidariskt att vattna pynt om hagarna ser ut som Gobiöknen.

 

image

 

 

 

 


Sitta ned och andas

 

Söndagar är alltid hektiska och/eller produktiva här på gården. Jag är inte religiös, men jag uppskattar ändå berättelsen om bonden som uteblev från predikan under höbärgningen. Prästen gjorde hembesök och frågade varför bonden inte kom till högmässan och prästen fick svaret att: "Jag sitter hellre på hölasset och tänker på Gud än att jag sitter i kyrkan och tänker på hölasset."

Vi hann en himla massa på förmiddagen, verka bakhovarna på Galina och Cetzima samt Elisjka fram - hon är för övrigt helt underbar att hålla på med, så enkel och vänlig. Ledövningar med tvååringarna, pyssla om både Gasper och Firma och mockning hos grabbarna i Hemmahagen. När det närmade sig lunchdags tog vi in Tindra och Milyj i box för andra gången. Det var inte självklart för Milyj att gå in i stallet, dessutom var katten Hilda nästan mer intressant att följa än mamma som gick in i- och backades ut genom stalldörren, men efter tredje försöket gick hon med in.

 

image

 

Vi pysslade om Tindra, borstade genom henne och så, sen satte vid oss och bara myste med Milyj en stund innan vi själva gick in för välförtjänt lunch. Så skönt att bara sätta sig ned och vara med en nyfiken liten själ som är så nöjd med att snusa lite på en och bli kliad på rumpan. Det är då man kommer ifatt och får energi att fortsätta med dagen! 

 


Fyra är en flock

 

image

Gasper försöker charma Francesca

 

Nu går även Cetzima med Gasper, och fyra hästar gör en flock så vi hoppas att de kommer nöja sig med det och konstellationen kan bestå. Flocken på andra sidan vägen är dock missnöjda, i synnerhet Galina som ska vara barnvakt åt tvååringarna och ettåringen. Fyra är inte alls en flock säger hon högt och ofta och har glömt helt att hon nu plötsligt är högst i rang och flockledare!

När Cetzima slöt sig till flocken hände något mycket intressant. Francesca tog det på sitt ansvar att sätta Gasper ordentligt på plats, han får inte komma för nära Cetzima, och Firma är helt med på det. De tre stona mot hingsten, och Francesca styr plötsligt hela den flocken! Det hade ingen av oss trott. Gasper går med på det än så länge, men han kanske tröttnar efter ett tag, vem vet? Vi håller koll och lägger oss inte i de mindre konflikter som emellanåt uppstår, för Gasper har längtat efter Cetzima och försöker få hälsa ordentligt ibland.

 

image

Men mest är det så här lugnt i flocken

 


Ambitiöst hingstämne

 

Husse blev glad och imponerad när han gick ut i grabbhagen och såg att treårige Ruslan som ska visas och göra bruksprov nästa april på Wången, på helt eget bevåg övade i att ställa upp sig inför domaren:

 

image

 

När Ruslan visas kommer han förstås vara rentvättad och ryktad, och på träningslägret finns ingen som i hingstlek nöter av honom manen. Jag gillar verkligen att han tar sitt kommande uppdrag på största allvar.

😉

 


Fortfarande vitblacka

 

Våra två halvsystrar som föddes 23 april respektive 1maj är fortfarande vitblacka till färgen, fast jag är ändå rätt säker på att bägge blir olika varianter av musblack när de fällt. Säkert blir det en del vilttecken också då pappa Zenit gärna delar med sig av dem. Tindra också.

 

image

 

Skogsharen Zayats med mamma Tova i bakgrunden. Zayats betyder hare, hon föddes 1 maj.

 

image

 

 

 

image

 

Gulliga Milyj med mamma Tindra i bakgrunden. Milyj betyder gullig, hon föddes 23 april.

 

image

 

Lustig bild på grund av vinkel, Milyj ser ut att ha enormt huvud på väldigt späd kropp, men stora(halv)syster är faktiskt den mer symmetriska av dem än så länge. Zayats har ännu sina långa har-bakben, om än inte fullt så långa som i början.

 


Tre som har det bra

 

image

Gasper har det bra

 

Vi hade bestämt att flytta över Francesca till Gasper och Firma i helgen. Vi var inte helt säkra på att hon gått i brunst, hon har väldigt "tysta" brunster, men brukar följa ungefär fem dagar efter Galina (som inte är så diskret) som började i söndags. Och planen har hela tiden varit att Francesca ska dit, så varför vänta när vädret var gynnsamt? Jag smög ut henne från stohagen medan de fick lunchhö och så släppte vi in henne i Gaspers hage mitt över vägen. 

Jag har varit lite orolig över mötet för jag har förstått att Francesca ibland kan ha svårt för att kommunicera. I stohagen har hon oftast gått själv, om inte hållt sig till de yngsta. Odessa och Francesca kom rätt bra överens, de är jämnast i ålder, men från Odessas sida har jag trott att det mer handlar om att Francesca var enkel för henne att bossa över. Francesca lyssnar inte alltid på tillsägelser från de över i rang, och har sina egna tankar kring hur saker ska vara ibland och det kan göra en häst impopulär i vissa tillfällen.

Men den oron var ogrundad, för det gick jättebra! Även fast det visade sig att Francesca inte brunstade ändå, Gasper var väldigt tillmötesgående, och efter några timmar hade Firma kommit på att Francesca var där för att stanna så då såg hon till att göra sig till enväldig härskare i matriarkatet (som en betäckningsflock är). Francesca fogar sig snällt under Firma i rang och tillsammans talar de om för Gasper ifall han blir för närgången. Inget av stona har efter ett dygn en skråma, men Gasper har ett och annat tydligt bakhovsavtryck framtill. Damerna är ena hejare till kickboxare nämligen och säger hellre ifrån med stora bokstäver än att fly. 

 

image

 

Par i mörka damer

 

image

 

 

Tre som har det bra ja. Gasper har det bra som fått ett sto till, nu är det mer en flock.  Firma har det bra som får vara ledarsto på riktigt, hon gillar att ha en så enkel kamrat. Francesca har det bra som nu fått en ny uppgift, hon gillar både Gasper och Firma, och nu är hon delaktig i en flock. Sedan finns det ett par damer som anser sig inte ha det så bra. Cetzima och Galina är vansinnigt avundsjuka på den där jobbiga Francesca som verkar kommit upp sig i smöret. Livet är orättvist ibland, de två har andra uppgifter.

 


Milyjs tur att gå in

 

På lördagsmorgonen var det dags att försöka få in Milyj i stallet. Att ta in ett föl första gången påminner mycket om lastträning, alltså att få in häst i transport. Mest fascinerande är det att se mamman lastträna själv, det fick vi se Hinica göra med Odessa när hon försökte få in henne i vindskydd första gången. Fölet vet inte vad ingången är (fölet ser en fyrkant, alltså en färgskiftning, inte en öppning för den vet inte att den förväntas se en öppning, hästar har helt annat djupseende) och förstår inte vart mamman tar vägen.

Vi tog det väldigt lugnt, Milyj har respekt för stängslet så först gällde det att få henne att följa med ur hagen vilket hon snart vågade om än med största eftertänksamhet. Vid stallet, där man först måste genom en korridor -en del av ladugårdens tidigare kylrum, tog vi det mycket försiktigt. Steg för steg fick Tindra gå in, Milyj förstod inte, så då fick vi backa ut Tindra och försöka igen. Efter femte försöket vågade hon kliva in i fyrkanten, som visade sig vara ett slags rum! Sedan följde hon snällt in i boxen. 

 

image

 

image

 

 


Dimmig 18 maj igen

 

Hinica1.1

 

Dimma var det morgonen den 18 maj 2012 när den här lilla krabaten föddes.

 

Mistjev

 

Så liten och ranglig som alldeles ny.

 

image

 

Dimma var det även morgonen 18 maj 2017.

 

I dag är Mistjev en stor och ståtlig femåring, och en duktig moderator i grabbflocken. Det här var inte den bästa bilden på födelsedagsbarnet, men ni som har instagram kan se ett litet filmklipp på en gäspande Mistjev (och lite av Ruslans framsida) under #manadisvildhäst 

 

Grattis på femårsdagen fina Mistjev!

💕

 


Första gången i stallet

 

image

Zayats och mamma Tova

 

Vi hade bestämt oss för att ta in hela flocken på söndagen. Innan Zayats föddes tog jag alltid in Tova först, men i och med att det var första gången fölet skulle inomhus fick hon vänta till sist. Vi har varit med om första-försök där mamman som genom trolleri plötsligt försvann in i en vägg och fölet tvärvänder och blir väldigt orolig. Hästar ser inte som vi, och vet man inte vad en dörröppning är utan ser en svart fyrkant, ja då är det inte så lätt.

Jag tog in Hinica först, sedan gick Stefan med Zenit och då fick Tova så himla bråttom att följa med så vi följde tätt efter. Jag hejdade Tova halvvägs in och fick henne att gå jättesakta in i stallet och vända. Zayats stod och tittade nyfiket på oss men beslutade sig sedan för att vända tillbaka mot hagen så jag tog ut Tova igen. 

Zenit var inne i sin box, så Stefan kom ut för att putta på ifall det behövdes, men vid andra försöket följde Zayats med utan att tveka så det gick fantastiskt bra! Nästa gång vet hon så då blir det enklare.

 

image

 

image

 

Det blir inte så fina bilder inne i stallet, men i går fick jag några riktigt fina bilder på Zayats utomhus:

 

image

 

image

 

Söt som socker!

❤️

 


Pälsnäsa

 

 Nu förstår jag varför fällningen av vinterpäls började så sent och pågår så länge. Till och med hingstarna drog ut på det, de brukar börja fälla redan i januari tätt följt av dräktiga ston, men inte i år. Kyla och snö, väder som är välkommet i november men sällsynt i maj. Nu har värmen kommit åter, svalorna flyger igen, storspoven drillar och hästarna fortsätter släppa päls.

 

image

 

Tvååriga Beroza kommer bli en riktig skönhet när hon blir stor, smäckrare än sina halvsyskon, lång man och fin variant av isabellblack med mycket grått i. Men nu ser hon himla rolig ut när vinterpälsen inte riktigt är redo att släppa taget på valda kroppsdelar. Som nosryggen..

 

 


Par i vitblacka damer

 

Nog är det lustigt med två stoföl som föds så nära inpå som bägge har vitblack overall på sig? Jag har rapporterat in resultaten nu till avelsorganisationen (Svenska Hästavelsförbundet) och då ska man ange en färg. Jag brukar ange den färg de är vid tidpunkten jag rapporterar in, även om jag lärt mig gissa till vad som finns under fölpälsen, det är upp till id- kontrollanten att benämna färg för registreringens skull när fölet chipmärks så det spelar egentligen ingen roll vad jag sagt för färg.

 

image

Mánadis' Milyj, född 23 april

 

image

 

Milyjs mamma är Tindra, och hon är musblack. En ganska ljus variant av musblack, jag har två som är mycket mörkare (en av dem föddes som ljusbrunblack). Milyj har svartvit man och svarta hovar, ljusa, gråaktiga ögon. Hon blir gissningsvis musblack med svarta ben och en hel del vilttecken, rätt lik mamma men kanske ljusare.

 

image

Mánadis' Zayats, född 1 maj

 

image

 

Tova som är Zayats mamma är svartbrun, och tidigare födde hon enbart mörka föl. Med Zenit -som är pappa till både Milyj och Zayats fick hon först Zeniya som föddes ljusbrunblack men blev musblack, och nu vitblacka Zayats. De går med sin flock i vinterhagen som lever upp till sitt namn, den var överlägset bästa hagen denna bedrövliga vinter men är nu lerig på många ställen medan tjälen släpper, därför är Zayats fläckigare än sin halvsyster.

Redan från början kunde jag se att Zayats kommer bli mörkare än Milyj. Mulen är mörkare grå och hennes man och svans är övervägande svarta. Bägge fölen har redan fått var sin stjärn där man anar en mörkare botten, och även där syns att Milyj blir ljusare av dem. För mig hade de gärna fått fortsätta vara vitblacka då jag tycker det är den finaste basjkirfärgen, men oavsett vilken nyans de får senare i livet är det förstås viktigare allt det som finns under hårremmen. Då spelar färgen ingen roll alls.

 

 


Vårstädning för hela slanten

 

 

image

Francesca vakar över Zeniya, Beroza och Elisjka som förmiddagsvilar.

 

Våren är en hektisk tid, och mest tid läggs för närvarande på att städa upp efter vintern i hagarna. Jag hoppar i jobbarkläderna strax efter fem på morgonen och skalar av dem vid åttatiden på kvällen, så hemsidan och annat får vila. Det vill jag också göra, men det är skönt för själen att se basjkirerna lägga sig ned medan jag mockar och står i.

 

image

Ruslan och Mistjev eftermiddagsvilar i Hemmahagen.

 


Resdag

 

Så var det dags för Gagarin att åka iväg för utbildning, och förhoppningsvis fortsatt resa till sin nya ägare. Han nästan hoppade in i transporten, och stod så lugnt när vi satte ihop mellanväggen och stängde om honom. Det var med tårar i ögonen och en klump i halsen jag sa hejdå till min lilla rymdgubbe som jag sett födas och växa upp. Går allt som det ska är det inte säkert jag ser honom igen.

 

image

Tog inga bilder eftersom det kanske var vår sista stund, men här är Gagarin inpackad i alla fall och redo att åka iväg.

 

Stefan tog med sig hunden som resesällskap, så jag kunde ägna dagen helt åt arbete. Mest tid lades på att mocka Hemmahagen som jag hoppas ska hålla för att tjäna som betäckningshage inom några veckor. Jag hade sällskap nästan hela tiden.

 

image

 

 


Provlastning

 

På söndag ska Gagarin åka till Bispgården, där det är tänkt att han ska utbildas till körhäst. Vi kom på att han kanske skulle vilja kolla in transporten, så vi testlastade på lördag medan Mistjev och Ruslan yrde runt i hagen och Zenit showade i sin hage på andra sidan vägen. Och inne stod Pavel och skrek, men inget av det brydde sig Gagarin om. Direkt in i Fautrasen bara efter en kort paus där han kollade hur långt in han kunde sträcka sig med fötterna kvar ute på backen. Det var inte särskilt långt, i alla fall inte långt nog för att nå morötterna så då gick han upp i vagnen istället.

 

image

 

Därinne stod han med husse ett bra tag. Sedan testade de två varianter av att ta sig ur transporten, sedan gick han upp igen. Det var ju så gott och trevligt därinne. Givetvis blir jag nojig, genrepet ska ju gå uselt! Nåja, vi ser väl i morgon hur det går..

 

 


Skogsharen

 

image

 

Det gick fort att bestämma namn den här gången också. Det är fascinerande att Tindras och Tovas föl föddes med samma färg på fölpälsen, även om det som finns under kommer skilja sig. Bägge är vitblacka och förvillande lika varandra förutom att Tovas föl verkar födas med fullt utvecklade bakben på längden! Hennes storasystrar föddes också med fasligt långa bakben som från början är väldigt mjuka men de stabiliserar sig efter ett par dagar. Hon liknar en skogshare med vit vinterpäls som strax blir något annat, så hon får namnet Zayats som är hare på ryska.

Jag var onekligen frestad att skriva namnet som ett palindrom, Zayaz, men misstänker att det uppstår förvirring kring uttalet. Antingen blir hon en Pajas, eller ännu värre, Sajass. Och det är ren slump att det blir ännu ett Zenit-föl med Z som initial. Har en hel liten anteckningsbok full med bra basjkirnamn och ändå berättar fölet att det vill heta något extraordinärt. 

 

image

Mjölk är livet

 

Visst är det roligt med fölfärgen? Vitblack, Tova som endast födde mörka förr med Gastoler (som stod som mörk fux, ingen av dem med synliga vilttecken). Här liknar de Yin och Yang. Men jag upprepar att Zayats kommer bli mörkare, troligtvis musblack.

 


Magknip

 

Efter utfodringen på tisdagskvällen ringde jag efter veterinär. Det hade varit en ovanligt varm dag och jag tyckte Elisjka verkade väldigt loj, även trots värmen. En gång när hon låg ned lade jag mig nästan på henne för att noga lyssna på magen och det bullrade som det skulle just då, och jag hade sett henne bajsa tidigare så jag tänkte att det nog inte var kolik utan vårtrötthet. Strax därefter var hon uppe och med de andra så jag tänkte inte så mycket på det förrän till kvällsutfodringen. Hon såg så trött ut, så efter jag utfodrat klart gick jag ned till hagen igen med grimma och grimskaft. Då hade hon gått från de andra och lagt sig så jag ringde direkt.

Under tiden vi inväntade veterinär hann jag få i henne ungefär en liter vatten blandat med lite äppelvinäger för god smak (våra unghästar älskar det), med en spruta i munnen, och vi hann promenera runt en del. Veterinären konstaterade att magen var  tyst och gav henne genast lugnande för att sätta in behandling intravenöst (tarmavslappnande och lite annat).  Elisjka var väldigt duktig, och de andra stona med som till största delen lät oss vara ifred.

När veterinären åkt efter att ha konstaterat att magen mullrat igång igen, gick jag in och bytte till varmare kläder och gick sedan ned till hagen med en mix av vatten, salt och paraffinolja att ge Elisjka i munnen. Hon verkade redan mycket piggare och tog snällt sin medicin. Morgonen efter var hon pigg, feberfri, glad i ögonen igen och magen fungerade uppenbarligen som den skulle.

 

image

Pigg och glad Elisjka

 

Vad som orsakar kolik är varierande då kolik är ett samlingsnamn för olika magåkommor, orsakerna skiljer sig även mellan olika delar av landet. Även symtomen är olika, ibland visar hästen tydligt att den har ont genom att rulla sig, svettas, kasta huvudet mot magen etc medan andra blir mer introverta och stänger av. Nu känns det bra att det verkar vara över, och Elisjka är lika social och fin som vanligt efter behandling och alla vätskesprutor i munnen. Hon kommer fram när jag har grimman med, och undrar om jag har något roligt i fickorna. En spruta med äppelvatten kanske?

 


Maj börjar bra

 

Varje morgon börjar jag utfodra i Zenits hage, och första morgonen i maj väntade ett alldeles nytt föl där! Ännu en gång födde Tova ett ljust föl, ännu ljusare än Zeniya var från början (hon föddes gul och blev sedan musblack). 

 

image

 

Långa, vingliga bakben, det brukar Tovas föl ha när de är alldeles nya

 

image

 

Jag har inte tagit reda på vilket kön fölet har. Alla hästar är individer, och Tova vill gärna vara ifred några dagar med sitt föl i början och det får hon så gärna. När hon födde Gastrolers avkommor släppte inte efterbörden som den skulle så jag fick ringa veterinär både efter Adilliya och Maronya, men med Zenit släpper efterbörden precis som den ska. Det verkar märkligt om det beror på hingsten, jag är bara glad att det går bättre nu. Tova är väldigt skygg mot främlingar så det är bra på många sätt att slippa veterinären.

Det är bara att vänta, och har jag tur passar fölet på att kissa medan jag är ute i hagen, då ser man genast vilken sort det är. Men jag är inte i den hagen så ofta utöver utfodringar. Fölet är i alla fall en sort som verkar pigg och glad, har fyra ben och äter som det ska, det är förstås huvudsaken! Snart nog kommer Tova putta fram sitt föl för att hälsa på oss, det brukar hon göra. Allt har sin tid.

 

Besökare idag: 2
Denna månad: 364
Totalt: 269393
torsdag
21
september
Matteus

2023
Vecka 38
«maj 2017»
tiontofr
01020304050607
08091011121314
15161718192021
22232425262728
293031

Senaste inlägg
Reflextider
Vem var Tsubotai?
Lastträning
Vi hade i alla fall tur med vädret
Nytt liv
Arbetsam semestervecka
Regntunga skyar
Första fölet efter två egna uppfödningar
Vaccinationer och bildbombning
Dela stoflocken

Senast kommenterade
Vem var Tsubotai?
Lastträning
Vi hade i alla fall tur med vädret
Nytt liv
#minhästsbästa
Ilieff är bokad
Fiona
Höstregn och hästflytt
Öppna landskap
Javelin

Arkiv
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
  •    December
  •    November
  •    Oktober
  •    September
  •    Augusti
  •    Juli
  •    Juni
  •    Maj
  •    April
  •    Mars
  •    Februari
  •    Januari
  • 2016
    2015
    2014
    2013
    2012
    2011