
Jag blev så glad när jag fann den här gamla bilden av mig och Firma. Hon nämns långt ner i den här texten som blev onödigt men nödvändigt lång. Man kan ju titta på bilderna i alla fall, återanvända allihop.
Som jag skrev i december var jag så glad över Francesca, att hon verkade ha börjat tillverka mjölk, och hur länge det då är kvar till föl är ganska individuellt hos våra ston. En förstföderska som Francesca vet man aldrig i förskott, men uppenbarligen hade det tagit tid innan hon ens blivit dräktig. Jag trodde ju på försommaren att det var föl på gång inom några månader, men ett par veckor senare uppvaktade hon Gasper och ville bli betäckt.
Då blev jag förstås lite förvånad när Francesca på natten till annandagen födde ett föl, ett föl som troligtvis dött redan i magen. Det var fullgånget men litet, så då borde det blivit till i våras. Dött var det i alla fall, väldigt sorgligt förstås.
Varför ett till synes fullt friskt sto -för frisk var hon kvällen innan och visade inga tecken på att hon skulle föla, kastar sitt föl kan bero på olika saker. Det kan helt enkelt ha varit fel på fölet, det skulle ändå inte klarat sig i livet. Stoet kan ha blivit skrämd eller stressad, stress kan i sig påverka fostret, och stress kan även utlösa det fruktade abortviruset. Det är ett herpesvirus som ligger latent i många fler hästar än man tror, och då det verkar finnas dåligt med kunskap kring abortvirus och de åtgärder man vidtar, samt förvirring kring orsaker och verkan skriver jag det här inlägget, fast jag varken vill eller egentligen inte alls behöver.

Francesca med Cetzima i bakgrunden -med Deana i magen!
Händelseförloppet i korthet: Francesca födde ett stoföl som inte klarade sig (troligtvis dog det redan i livmodern). Vi följde de rekommendationer vi fick, dels från privat hästveterinär dels från två veterinärer på Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA). Dessa rekommendationer var överensstämmande. Rekommendationer jag inte behöver redogöra för.
Men en viktig detalj i det hela är att vi istället för att läsa texter och tolka dem själva, faktiskt ringde och pratade med rätt folk. Jag kan tänka mig att de funderingar man har kan skilja sig dels mellan de som faktiskt håller på med avel och de som inte har erfarenhet, men även mellan de som har sina hästar installade och som vi, på lösdrift. Vi har ju också genom åren haft naturliga betäckningsflockar där stona alltid går med hingsten.
Med jul- och nyårshelger får man räkna med att besked angående eventuell virussmitta inte kan göras eller levereras när som helst, man bör inte ens sända in proven hur som helst då de riskerar ligga flera dagar för varmt i någon postsortering, så för säkerhets skull räknar man med att det är virus, även om man håller det för osannolikt. Till exempel hade vi bokat in att få våra två fjolårsföl chipmärkta 28 december men avbokade för säkerhets skull. Man vet ju aldrig, passen blir dyrare men det gör mindre.

Gastroler med sin son Mistjev, en sån där avkomma med dyrare pass..
Några fakta kring abortvirus kan vara bra att nämna. Om stoet kastar pga virus gör hon det under sista tremånadersperioden, och troligtvis kastar hon endast en gång i livet med virus som orsak. Även fall med föl som lever men dör inom några dagar ska betraktas som virus innan man vet, eftersom fölet hela tiden under sin korta levnad är höggradig smittbärare (för övrigt en anledning till att jag inte sökte amma till Tuchkin). EHV-1 (abortvirus) är en luftburen smitta (upp till 50 meter), men även människor kan sprida smittan med kläder, händerna etc.
Då vi dels är allergiska (de flesta hästar är trots allt inte basjkirer) och rädd för kvarka då många inte verkar förstå hur det sprids har vi aldrig samma kläder på oss mellan olika stall etc. Vi bedriver ingen övrig verksamhet förutom avel, vi har ytterst sällan besök hos hästarna, vi åker inte runt med hästarna och tävlar, vi tar inte emot ston utifrån för betäckningar etc. Vi är således -även i vanliga fall isolerade.
Ska man dessutom isolera stoet som kastar är det en klar fördel att göra det precis innan hon kastar, sedan är det för sent. Är det då inte väldigt farligt för de dräktiga stona som också går i flocken? Jo, det finns en risk, i synnerhet om dräktigheten är i sista fasen. Cetzima ska föla tidigast i maj, och om Firma fölar (i ärlighetens namn vet vi inte säkert än om hon ens är dräktig) borde det ske eventuellt i maj det med, då jag inte märkt att hon blivit betäckt sedan i juni. Stoets första brunst efter fölning är en reningsbrunst. Det är aldrig rekommenderat att betäcka på den brunsten, och med ev. virus kan det förekomma smitta i flytningarna, då bör man isolera antingen stoet eller andra dräktiga ston och eventuell hingst.
Vi har fått råd, främst från två veterinärer på SVA angående för- och nackdelar kring olika åtgärder (det är därför en del av dem kallas rekommendationer). Man måste bära med sig att det kan innebära stress även att flyttas och isoleras, det kan bli tråkiga effekter av det för dräktiga ston, virus eller ej. Vilka för- och nackdelar det rör sig om går jag inte in på, texten blir för lång ändå. Då Francesca gick i brunst vidtog vi åtgärder, trots att vi inte fått besked och det har medfört stress, i synnerhet för Cetzima. Effekten av det vet vi inte än.

Cetzima på stressfri semester med lilla Deana.
Nu har vi fått beskedet och det var trots allt EHV-1. Det är anmälningsplikt på det, och det betyder inte att jag har skyldighet att berätta det offentligt som jag gör här. Nej, det är SVA som utfört provtagningen, som även sköter om att anmäla till berörda instanser som Jordbruksverket och länsstyrelsen i aktuellt län. Som jag nämnde sköts isoleringen som den ska, och fortsätter ju även efter de här veckorna då vi lever som vi gör.
Var kom då smittan ifrån? Det är de första frågorna vi fått, om vi varit och tävlat med Francesca eller om vi nyligen tagit hem en ny häst. Nej, det har vi ju inte, men med tanke på att det ligger latent hos de flesta (har läst om förekomst på 60-80% när man tagit prover på döda kroppar) är det ett lotteri. Firma har kastat hos oss, men det har berott på andra, naturliga orsaker. Det finns inget behov av att lägga fram någon bevisföring på det, men jag nämner att hon första gången de facto var isolerad och bägge gångerna har det skett före det sista fosterstadiet.
En viktig sak vi fått svar på flera gånger är att det inte är hingsten som sprider abortvirus.
Hingsten kan i och för sig sprida virus precis som vilken annan häst som helst, avelsdjur eller inte, om förhållandena är gynnsamma för det (via luftvägarna vid nysning, hosta eller utandning när eventuell virusinfektion är aktiverad), men i en betäckningsflock är det inte hingsten som kategoriskt kan pekas ut som syndabocken.
Det finns förstås en massa mer att säga om abortvirus, och min text väcker säkert frågor. Det som hänt har förutom vanliga beklaganden och tröstande ord även utlöst oriktiga påståenden och anklagelser (både mot oss via antaganden, men inte minst mot Gasper som står helt oskyldig här). Därför går det här inlägget inte att kommentera, utan undrar man något går det bra att ställa sin fråga via kontaktformuläret.

Mánadis' Gasper i månadisljus.
2019-01-04 14:26