
Jag blev uppmärksammad på att vår treåriga uppfödning efter Gasper och Cetzima, Cizmet var till salu. Rätt snart meddelade jag säljaren att vi kan köpa tillbaka henne, och plan A var att köra henne direkt till vår inridare i Ragunda. Först på helpension, och sedan inridning i vinter. Vi fick snabbt svar, och jag fick en bra förklaring trots att jag inte bett om en. Tanken var att Cizmet och hennes ett år yngre syster Sasjenka skulle bli familjehästar, men Cizmet ville vara exklusiv och accepterade nästan enbart hantering av sin matte, och var avog både mot husse och barnen. Det är förstås ohållbart, om kravet är att hela familjen ska kunna hantera och rida hästen, och då är det bättre att sälja, även om det gör ont.
När vi tänkte närmare på det insåg vi att det skulle bli en fasligt lång resdag för både häst och chaufför, så även om det skulle innebära lite mer jobb några veckor beslöt vi oss för att hämta hem Cizmet och låta henne och Zayats gå i egen hage och sedan resa samtidigt. Då hinner jag fylla på Cizmets vaccination, de blir förhoppningsvis vänner, och då löser det sig bättre för tränaren som slipper fundera över nya konstellationer. Lite ironiskt att just de två ska gå ihop och bli vänner. För drygt två år sedan sparkade Zayats upp ett besvärligt sår på Cizmets ena bakben, Zayats kan vara rätt dryg mot yngre individer när hon går i större flock, men vi tänkte att hon är mycket bättre när de bara är några få.
På onsdag morgon åkte Stefan iväg mot Malå för att hämta hem lilla Cizmet. En gång sedan hon såldes har hon åkt transport, men hon verkade känna igen både Stefan och Fautrasen, och klev på nästan direkt. Hon reste bra också, när hon kom hit på aftonen hade hon knappt svettats. Hon gick rakt in i stallet, och jag hann inte ens ta av henne grimman innan hon la sig för att rulla i spånet (första bilden är tagen strax efter)! Zayats hämtades upp från Ljunghagen, så fick de stå bredvid varandra under natten. Cizmet låg och sov den natten, och var väldigt spånig på morgonen.

Torsdag morgon.
De släpptes ut i Undantagshagen vid nio. Zayats klev fram och flyttade bort henne direkt, och de sparkade med bakbenen litegrann. Sen hände faktiskt ingenting mer mellan dem! De hälsade artigt såg jag senare (bytte luft) och gick allt mer ihop. Dock var Zayats lite orolig, hon verkade fundera en del över vad Odessa och Qarenina hittade på när hon inte var där för att övervaka, och dessutom var hon emellanåt tittig och "fnorkade" en del (blåsljud som ska varna för fara), så Cizmet blev lite orolig ibland och undrade vad som stod på. Eljest verkade hon himla hemmastadd i hagen, och det är inte så konstigt eftersom hon föddes där för ca 3,5 år sedan. Men då det stundom var oroligt så bestämde vi att de fick tillbringa natten i box igen, och de verkade lättade och nöjda över det när vi hämtade dem på aftonen.
När vi släppte ut dem på fredag morgon var det hur lugnt som helst, och Zayats verkade ha släppt tankarna kring Ljunghagen, och uppskattar säkert att det är mycket bättre underlag i Undantagshagen. Men det var något hon kollade efter flera gånger, och "fnorkade". Jag gick in i hagen och kollade åt samma håll, och såg direkt vad det var; Grannens ponny skymtade genom slyskoge. Hon är skäck, och eftersom det snöat så syntes bara de bruna fläckarna när hon rörde sig i hagen, och de förstod inte vad det var! Men mest var det lugnt, så vi bestämde att låta dem spendera natten ute, och på lördag morgon såg jag inga tecken på att det skulle ha varit stökigt i hagen under natten.

På lördag förmiddag tog vi med tjejerna på en promenad för att titta ordentligt på ponnyn. Cizmet och jag gick först, och hon var hur lugn och fin som helst, precis som att hon aldrig varit ifrån oss. Zayats däremot var stissig först, och rätt oförskämd mot sin ledare, särskilt när vi passerade nära ponnyns hage, men jag tror hon var orolig över att vi skulle släppa in dem där, för sen när vi fortsatte vår promenad rann allt av, och hon blev sitt vanliga jag. När Zayats törs är hon faktiskt väldigt modig, så den som köper henne får jobba med självförtroendet, och kommer att få en riktigt lojal och bussig kompis!

Efter att noga kollat in ponnyn fortsatte vi längst skogsvägen en bit. Det var snöigt och mysigt, och bägge basjkirerna uppförde sig jättefint! Kan inte minnas att någon av dem gått där förut faktiskt. Cizmet är av en himla trevlig, mindre modell, precis som hennes farbror Ruslan. Antingen är det farmor Minnas arv, eller så beror det på att Cizmet är den som överlevde av de två som Cetzima födde fram samma natt. Tvillingsystern levde aldrig, och var pytteliten, som en stor hund ungefär. Det vore trevligt att få fler av mindre modell, även om de som köper häst hellre verkar vilja ha mer högresta basjkirer. Lite konstigt enligt mig, det är ingen som efterfrågar en högrest fjordhäst till exempel.

En bit in i skogen stannade vi för lite paus, och bägge tjejerna började leta blåbärsris.

Snömule❤️

Vi vände tillbaka, men tog en avstickare upp mot vandringsleden istället för att kolla in ponnyn igen. Det kändes som att de fattat vad det var som de såg från hagen.

Så trevligt att promenera med välhanterade hästar. Bägge två verkade glada över att vara ute på tur och spana in nya marker.

Innan man kommer ut på stigen som går hem till gården behöver man passera en liten, men ändå rätt djup bäck. Cizmet tvekade lite, även om det syntes att hon beslutat sig för att följa mig över. Frågan var bara hur..

..sen hoppade hon!
Zayats var oväntat framåt och hoppade över så snabbt att hon nästan landade på Stefan, jag har ju länge sagt att hon skulle passa för fältritt! Hon kanske saknar och längtar efter löshoppningen på Brännan så det är bra för henne att hon snart får komma dit igen, även om kanske löshoppningen sker först fram mot våren. Och bra att hon får en kompis med sig, för de har blivit riktigt bra vänner på kort tid, och nu är det faktiskt Cizmet som flyttar på Zayats. Och eftersom den äldre lyssnar blir det inget bråk.
Ja, det blir ett kort gästspel för Cizmet här hos oss, när hon är ridbar blir hon till salu. Det kan gå fort då hon redan är insutten, så den som vill ha en mindre, supertrygg och välhanterad basjkir får hålla koll. Väldigt roligt för oss ändå att vi tog chansen att få vara med henne, för hon är en av de speciella, som betytt extra för mig.
2022-11-27 14:30 | 0 kommentarer