Lika fast olika

 

IMG_0633

 


Tsubotai ser lite rolig ut nu när han är i slutfasen vad gäller att fälla fölpälsen. Under den guldgrå, luddiga förstapälsen hittar vi en fin, silkeslen, musblack kille, och snart nog sitter den tätaste vinterpälsen där och då blir han troligen grågul, precis som två av hans storasystrar. När jag ser honom nu tänker jag på att han påminner mycket om en liknande fällning för ganska precis två år sedan.

 

 

9A06E2F3-7476-4193-8A54-627E5B0C7E72

 

 

Rodinas hårrem hade liknande kontraster när hon fällde, men under sin rödaktiga fölpäls (mer röd i den låga höstsolen, rödbrun egentligen) väntade ett mörkbrunt föl, som kommande år blev brunblack, precis som vi väntat. Visst är de lika fast de är olika? Släkt förvisso då Rodinas morfar och Tsubotais farfar är Gastroler, men förutom att de är halvkusiner är det inte mycket som påminner dem i kropp och lynne.

 

 

IMG_0637

 


De fäller dock likadant, och manen har ännu inte bestämt sig åt vilket håll den vill ligga.

 

 

 


Årets sista (planerade) stängsling

 

Parentesen i rubriken är en förhoppning om att det inte väntar några oplanerade stängslingar av olika orsaker. Sån't sker ju ibland när man håller på med stora djur, men det är ju så förtvivlat mycket svårare att stängsla vintertid så man hoppas ju på att få slippa. Nu har det varit rätt kallt ett tag, leran i hagarna förvandlades på två dygn till hårdfrusna spikmattor på sina ställen, inte roligt alls för hästarna att gå på, så nu vill vi ha snö! 

 

IMG_0609

Mycket nöjd Javelin som tog för sig av allra största höhögen i Hemmahagen, där de ska gå ett tag nu i väntan på att Vinterhagen får lämpligt underlag för hela stoflocken.

 

IMG_0610

 

Vi väntade in i det längsta, som vanligt är kan jag konstatera, men på söndagen tog vi itu med att fixa upp stängsel till det som blir grabbarnas vinterhage, samma som ifjol. Den är en del av jättestora hagen där stona har gått, så vi började dagen med att ta in grabbarna från Hemmahagen till stallet, sen körde vi in en bal dit och tog över stona. Det gick väldigt enkelt, först flyttade vi Adilliya och ungarna, sen Odessa, Qarenina och Cizmet, och alla verkade nöjda över vårt tilltag. 

 

IMG_0611


Chervona till exempel, som ställt sig med alla fyra fötter i maten.. 

 

 

Vi stängslade av hagen stona flyttade ifrån, så den på pricken liknar grabbarnas vinterhage från ifjol, men lade till en grind till den övre betesdelen som lämnades öppen. Där finns förvisso inte mycket matnyttigt, men det finns sly att klia sig på och bita av, lite näringsfattigt pysselgräs, och mjukt underlag att röra sig på. Förhoppningsvis blir det lite mindre att städa i själva vinterhagen också, när snön lägger sig kommer vi stänga betesdelen för den här säsongen. Vilken tur vi har som får låna mark av en granne, skönt sådana här gånger när det antingen blir lerigt eller fasligt knöligt och hårt. 

 

IMG_0612

 

Tjasmin stod också i maten och åt.

 

 

IMG_0613

 

Hon är bra söt! Påminner om att hon är till salu. I bakgrunden syns Javelin och Cizmet.

 

 

IMG_0614

 

Odessa och Qarenina håller ofta ihop, även om de skaffat sig nya vänner i flocken.

 

 

 


Alla hästar hemma

 

IMG_0564

 

Hemma i Hemmahagen.

 

 

Det har hänt att vi haft hästar på sommarbetet ända tills snön börjar falla, och är vädret överlag ok, och vi kan stödutfodra bra -exempelvis när vi kört ner våra fina små höhäckar, Hägraboxarna - så går det ingen nöd på dem. Men med hösten kommer hemlängtan, och då vädret lämnat en hel del att önska, så var det skönt att leda hem grabbarna på lördagseftermiddagen. 


Hela natten hade det regnat, och hela lördagen var våt och kall, så det var blöta killar som sprang oss till mötes, och nästintill tog på sig grimmorna själva. De följde oss i prydlig parad; först jag med Mistjev och Gagarin, och Stefan med Tengri och Pavel. På ett ställe behövde vi passera Zenits grind på mycket nära håll, men han verkade förstå vad vi gjorde och valde att just då titta åt andra hållet för att efter vi gått förbi komma fram till grinden och tala om vem han är. Cizmet och några till följde en bit längst stängslet, men killarna brydde sig inte ett dugg utan hade fullt fokus på stallet.

Det började regna ihållande igen på aftonen, så det kändes himla bra att de skulle stå installade över natten. Grabbarna verkade dela vår uppfattning. När de stod i sina boxar med hovarna i rent spån, mumsandes hö, så fick Zenit byta hage, till den stora vinterhagen han gick i ifjol. Tyvärr är han kräsen vad gäller sällskap, Odessa och Qarenina dög inte, utan han verkar vänta tålmodigt på Adilliya, som han förhoppningsvis får träffa i början på juni. 

Natten i stallet var mycket lugn, vi var ut vid tiotiden och gav natthö med morötter, och fyllde upp vattenhinkarna, strax efter fem fick de lite frukosthö och jag kunde konstatera att de trivdes. Förmiddagen började med att jag rev en avstängsling i Ljunghagen där Zenit gått, och sen fick Joline och Zeniya flytta från Hemmahagen till Ljunghagen där de och ett eller två ston till ska gå över vintern. Vilka är inte riktigt klart än. Min mobilkamera är så uselt dålig numer (första bilden), så det är tur Stefan kunde ta några fina bilder i det vackra men blåsiga höstvädret.

 

 

IMG_0567


Zeniya och Joline trivs i sin nya hage.

 

IMG_0568

 

Killarna ska nu gå i Hemmahagen tills vidare, tills det är dags för stona att flytta till vinterhagen. De hade gärna fått flytta dit redan, så vi kunde bygga om deras sommarhage till vinterhage åt grabbarna, precis som de hade det ifjol, men Vinterhagen på baksidan är katastrofalt dålig efter allt regn. När Stefan är hemma tar vi över Gasper, Francesca och Tsubotai till Undantagshagen över dagarna så det nöts så lite som möjligt på Vinterhagen, men vi kan bara invänta att det blir kallare så vattnet går ner i marken. Tur ändå att vi har de möjligheterna! Tacksamt med generös granne som delar med sig av marken, som eljest hade vuxit igen (stora sommarbetet, stonas bete och delar av skogsbetet).

Grabbarna var helt klart glada över att fått komma hem efter långt sommarlov på stora betet, och det är så skönt att vi nu passerat ännu en markering på årets hjul. Visst, det är mer jobb med ännu en flock som ska utfodras flera gånger per dag, men blir det inte vinter så blir det ju inte vår och sommar igen. Allt har sin tid, och det känns bra att kunna blicka framåt mot kommande årstider, med alla hästar där de hör hemma.

 

 

IMG_0572

 

Gagarin hittade en finfin fläck i Hemmahagen som han lade sig ner och rullade nogsamt i.

 

 

IMG_0573

 

Rulladerulladerullade...

 

 

IMG_0574

 

..rulla.

 

 

IMG_0582

 

Strax efter går storebror Pavel och nosar in samma fläck.

 

 

IMG_0583

 

"Nämen här slår jag mig ner."

 

 

IMG_0584

 

"Mmmmmm.."

 

 

IMG_0585

 

 

IMG_0586

 

Rulladerulladerullade..

 

 

IMG_0587

 

..rulla.

 

Nu har de gjort sig hemmastadda på riktigt.

 

❤️

 

 

 


Sammanslagningen

 

IMG_0530

 

Det är oktober, vintern närmar sig och på TV har ännu en säsong av Robinson börjat men här hade vi sammanslagning redan den här veckan och helgen. 

Det är stoflocken som ska sättas ihop inför vintern. De ska gå i Vinterhagen, men den lämpar sig inte för ihopsläpp med allt vad det kan medföra, särskilt inte med flera ungdomar och tre- fyra starka viljor. Vinterhagen är blöt och lerig efter sommarens och höstens regn, så vi ville ha ihop stona i Adilliyas jättestora hage först, så de hinner bli en riktig flock där alla vet sin plats. Vi började i måndags med att Cizmet fick flytta in till Adilliyas flock.

Adilliya är klok och besitter stort tålamod, så hon förstod snart att ett ungsto är en tillgång för henne. Ungstoet är naturligt under henne i rang, men hon kan hjälpa till med att ta hand om ungarna, och vakta hela flocken. Tyvärr är Adilliya lite av en mespropp som inte tar till hårdhandskarna utan hellre går undan än att ta fysiska strider, men hon skulle aldrig släppa ifrån sig sina små till en fyraåring. En fyraåring som dessutom var rätt besviken och ville tillbaka till sin förra (mycket sämre) hage än att njuta av stora ytor, fri tillgång på mat, och skojiga lekkompisar. Adilliya lät henne springa runt och skrika, hon fick väl hålla på så länge hon inte var dum mot någon.

Cizmet tog sitt förnuft tillfånga efter ett par dagar, och gjorde sig dessutom kompis med sin halvsyster Tjasmin. Eller, det var snarare så att Tjasmin trängde sig på och inte gav sig trots sura miner. De vet förstås inte om att de är systrar, men det märks att de två fått liknande uppfostran av både mamma och pappa när de växte upp. Chervona fick också bli kompis med Cizmet, fölet visade med tydliga smackningar att hon är liten, och eftersom Cizmet förstod det lät Adilliya de två gå ihop när de så önskade.

Så då kände vi att det var ok att släppa in Odessa och Qarenina till flocken i fredags, trots att det var oväder på gång, trots att vi misstänkte att det kunde bli väl tjafsigt mellan nyaste flockmedlemmen och de två nya, särskilt som Cizmet börjat brunsta och det rejält. Vi hade rätt, men hade givetvis en plan för det.

 

 

IMG_0529

 

Qarenina och Cizmet hälsar, Odessa och Tjasmin i bakgrunden.

 

Vi hade reflexgrimmor på de fyra vuxna stona, ifall det skulle bli så att de gick ihop över natten, så vi lätt skulle kunna se dem i mörkret, men det var väl stora känslor så vi valde att ta tillbaka O och Q till sin gamla hage på eftermiddagen, alldeles innan ovädret bröt ut. Det var för att både vi och hästarna skulle få lugn och ro, och det kändes helt rätt. Zenit som varit orolig under dagen höll med, han ville gärna ha de två stona i hagen mittemot sin.

Lördagen var mycket blåsig efter att regnovädret dragit undan, och jag tänkte att det nog kunde bli ganska yrsligt när vi släppte ihop igen, men alla ston verkade ha funderat över natten (Zenit också), så det gick över förväntan. Vi kunde snart släppa det där att kolla dem hela tiden, de fixade sina små konflikter själva, känslorna var inte alls lika stora och alla höll sig på sina platser. Oftast var Odessa och Qarenina på sin kant, med Cizmet och Tjasmin nära intill. Adilliya höll sig helst på andra sidan flocken med Rodina och Chervona, och Javelin gick ofta själv någonstans mellan grupperna. Hon vill vara med alla, men är klok nog att invänta rätt tillfälle. 

 

IMG_0531

 

Lyckades fota precis hela flocken, även grabbarna nere på betet kom med i bild.

 

Tidigt på söndagsmorgonen när jag var på väg till Zenit med hans frukost såg jag tre reflexgrimmor glimra till vid stängslet. Eftersom Adilliya slapp grimma vid andra hopsläppet visste jag att det var Odessa, Qarenina och Cizmet som stod där uppe vid vattentunnan. Allt var lugnt, och när solen kommit upp kunde jag konstatera att hela flocken gärna höll ihop, fast i grupper och en del utrymme emellan. Bra början, det kommer gå bra i vinter! 

 

IMG_0532

 

Förmiddagsvila.

 

IMG_0533

 

När jag drog ut vatten på söndagseftermiddagen gick Qarenina, Tjasmin och Cizmet ihop långt från resten av nya, stora, stoflocken.

 

Som jag nämnde är Vinterhagen blöt, lerig och tråkig. Det torkar liksom aldrig upp, och värst är det faktiskt när det är milt väder, för solen når inte högt nog för att torka upp. Men nu har det varit kallt, och blåsten har hjälpt till. Blir det kallt drar sig vätan ner i backen, enda sättet det kan torka upp där nu. Tunga hästar som klafsar omkring gör inte saken bättre, trots att det endast är två och en halv häst som går där nu, så under helgen har Gasper, Francesca och Tsubotai fått gå i Undantagshagen från förmiddag till afton. Ingen lämplig hage att övernatta i just nu, men riktigt bra att vara i dagtid.

 

 

IMG_0534

 

Tsubotai var glad över att ha så mycket fast mark under hovarna, och sprang glatt runt i full fart medan mamma och pappa njöt av sensommargräset.

 

 

IMG_0535



Som tur är stod han still rätt ofta också, så jag fick ta fina fölbilder utan tråkig bakgrund. Han släpper fölpälsen nu, och växer för varje dag. Väldigt roligt att se skillnaden på ett hingstföl efter Gasper som växer upp här, efter att ha sett flera stycken efter Zenit. De senare växer ju mest på höjden först, Tsubotai är istället stor och rätt krallig, jämförelsevis. Till våren blir det dags för en annan sammanslagning för hans del, när han ska bli ny medlem i grabbflocken. 

 

 


Blivande hopphäst?

 

IMG_0492

 

Zayats gillar att löshoppa, och har även hoppat en del med ryttare. På lördagen var det dags för löshoppning på Brännan igen, och Zayats seglade glatt och villigt över en oxer på en meter! Tyvärr kan jag inte lägga upp filmer på hemsidan, men jag gör ett separat inlägg både på instagram (manadisvildhast) och företagets fb-sida (Mánadis’ Vildhäst AB), där jag lägger in en av de filmer jag fick skickad till mig igår kväll.

Vi har sagt att vi är villiga att låna ut Zayats på foder, för hon förtjänar verkligen att hitta hem nu. Då hon är lite speciell och gör skillnad på folk är det viktigt att hon själv får välja sin människa, så besök är obligatorisk, och tränaren får också vara med och avgöra om hon tror det är lämpligt. Zayats befinner sig i Ragundatrakten, och vi förmedlar kontakt med tränaren ifall vi tror du kan vara rätt person. Den som är intresserad av Zayats är medveten om att det tar tid för basjkirer att landa i ny miljö, vissa längre tid än andra. Är man villig att lägga tid på att bygga förtroende så får man i Zayats en kompis som gärna hänger med sin människa och blir allt mer avslappnad, trygg och tillitsfull. Är det inom rimligt avstånd ingår frakt.

Zayats har förstås en egen sida här, med bilder från föl och framåt. Presenterar sig gör man helst via kontaktformuläret. Tränarens blogg, där hon skriver om sina utbildningshästar hittar man här. Hon finns också på instagram, nillashast.

 

Besökare idag: 0
Denna månad: 610
Totalt: 272979
tisdag
27
februari
Lage

2024
Vecka 9
«oktober 2023»
tiontofr
01
02030405060708
09101112131415
16171819202122
23242526272829
3031

Senaste inlägg
” Det är något med utsidan på en häst som är bra för insidan av en människa”
Vårvinterlängtan
Mammas dotter söker också hem
Dags att hitta hem
Tycker de ens om hästar?
Pulsa lite
Avmaskning
Effektlöst
Hemresa
Yrväder

Senast kommenterade
Vårvinterlängtan
Tycker de ens om hästar?
Hemresa
Sammanslagningen
Vem var Tsubotai?
Lastträning
Vi hade i alla fall tur med vädret
Nytt liv
#minhästsbästa
Ilieff är bokad

Arkiv
2024
2023
  •    December
  •    November
  •    Oktober
  •    September
  •    Augusti
  •    Juli
  •    Juni
  •    Maj
  •    April
  •    Mars
  •    Februari
  •    Januari
  • 2022
    2021
    2020
    2019
    2018
    2017
    2016
    2015
    2014
    2013
    2012
    2011