Efter en torr sommar inleds hösten med en riktig regnvecka. Vi hade planerat att flytta några hästar, hämta hem grabbarna från sommarbetet vid sjön, och göra sista utstängslingen på det övre betet, där stoflocken går. Det går sju ston i den flocken, Zeniya har fått flytta tillbaka nu när Elisjka rest hem. Oturligt nog gick Zeniya i brunst nu i dagarna, men vi har inte möjlighet att släppa ihop med Gasper någon fler gång den här säsongen. Särskilt inte som alla hagar blev översvämmade och hala på en gång.  

Zeniya, och Zayats som höll henne sällskap sedan i söndags, gick från Hemmahagen till stoflocken i tisdags. Hemmahagen städades, och vinterstängslet mot vägen sattes upp (vi stängslar in pga snöröjningen), så på onsdagen fick Gasper, Francesca och Tjasmin flytta dit. Om de trivs där kanske de får bo där över vinter och vår. Stefan tog några bilder av Tjasmin på onsdagskvällen,  och det framgår kanske att det regnar rejält de här dagarna.

Där ska det inte finnas en sjö, men nu finns det en.

Torsdag morgon började med att vi delade upp stoflocken enligt den nya ordningen som fastställdes häromdagen när systrarna Z kom tillbaka. Vi tog in Zayats, Allin och Zeniya i stallet, och medan vi skulle stängsla och flytta grabbarna fick Adilliya, Javelin, Rodina och Joline gå i sjukhagen och beta ner. Det blev en ganska lång och bitvis äventyrlig promenad hem från stora sommarbetet, särskilt som det var översvämning här och där, och många grindar skulle passeras. Varken Tengri eller Ilieff är överdrivet tränade i ledövningar, men de skötte sig ändå jättebra och klarade alla utmaningar.

Vinterhagen har byggts ut med en del av skogsbetet, och det är där de trivs bäst nu i början.

Det är där växtligheten finns, och den delen är mycket torrare än själva Vinterhagen som kan liknas med ett katastrofområde med allt regn.

 Min Mistjev!

Vinterhagen är nog den roligaste och bästa hagen vi har, men den lever verkligen upp till sitt namn; den är bara bra på vintern. Där finns ett stort vindskydd, och visst håller sig grabbarna där emellanåt. Där har de utsikt över Hemmahagen också, och Gasper har konstaterat att killarna går där, men verkar inte bry sig nämnvärt om det. 

Med grabbarna på plats, och stoflocken uppdelad, var det bara att ta itu med all stängsling. Dels skulle en avdelning av Zenits hage bort. Den biten gränsar direkt mot stora sommarbetet, men nu när betet är tomt kan Zenit få gå och beta ner i hela stora hagen. Det övre betet öppnades upp, så nu går det ända ner till där sommarbetet vid sjön börjar. Det innebär att stona har mat i några veckor till, och det bästa är att det blir så fint där de gått och betat! Vi jobbade på bra på varsina håll, och var otroligt nog färdiga till lunch, och kunde släppa ut Adilliyas gäng på hela övre betet. Efter vi ätit och vilat tog vi dit de tre som stått i stallet också.

Hela stoflocken på höstbete. Men det är två grupper i flocken, och inte riktigt samma grupper som tidigare. Under de två dagar Zayats var från flocken hade något hänt:

Nu går systrarna Z ihop, och Allin vill helst vara med dem.

Joline har i avsaknad av kompisen Zayats återknutit kontakten med Adilliya (de gick ju ihop för några år sedan i Skåne, innan vi köpte tillbaka Adilliya 2019).

När vi släppte tillbaka Zeniya och Zayats häromdagen blev det som vi befarat lite stökigt, då vi förstod att Zeniya ville vara flockledare igen. Men hon hade aldrig träffat Adilliya eller ungarna, och nu tog Joline tydligt ställning och skyddade både de yngsta och Adilliya. Zayats var himla dryg och kaxig när hon var yngre, men har skärpt sig med åldern, men den här gången drogs hon med i energierna och försökte lägga beslag på Javelin, vilket orsakade lite kaos. Men det räckte att vi höll systrarna ett tag, och sen försökte igen, då blev det tydligt att det är Adilliya som leder flocken, och Joline är vice ledarsto. Som det borde vara. 

2022-09-15 14:38