
Inifrån hallen på nya (tillfälliga) platsen.
För ett par år sedan köpte vi vår första rundbågehall. En klassisk sådan, men inte tråkigt grön som de flesta jag sett, utan faluröd plåt med vita detaljer. Tyvärr detaljer som hästarna kliar sig på så vi behöver ta bort dem, men tanken med rött och vitt är god, det är ändå så de flesta klassiska ladugårdar och många svenska hus ser ut. Det ser trevligare ut helt enkelt.
Hallen monterades ihop nere på stora sommarbetet som skydd till grabbflocken som gick där då, och på hösten flyttades den till den hage där Zenit nu går, som komplement till vindskyddet i trä som redan stod där. Man flyttar hallen genom att köra in traktorns framhjul, och med pallgaffel under takbjälken lyfta upp hela hallen och köra mer eller mindre i blindo. Om man inte har kamera får man förlita sig på den som dirigerar från backen.
Tyvärr håller min mobilkamera på att ge upp, och den kan inte fotografera vyer längre. Hela skärmen fladdrar som ett värmedis, och korten blir därefter. Jag tog ett kort när vi flyttat hallen från Zenits hage till övre betet där stona får ha den som skydd så länge de går där. Sen ska stona flytta till Vinterhagen, och då ska vi flytta hallen igen när beteshagen krymps ihop till vinterhage åt grabbarna. Men det är några veckor bort ännu.

Det jag ville illustrera med bilden var vägen vi flyttade hallen. Det har regnat en del, så det var lerigt överst i Zenits hage, och rätt mjukt första biten in på betet, där det i vanliga fall ofta är ganska sankt, men det blev ytterst lite åverkan på marken ändå. Få spår av traktorns framfart med hallen, och det gick fort att sätta upp stängslen igen. Stona gick inte i hagen just då, och Zenits hage hade jag tillfälligt delat av.
Jag försökte fota stona och hallen flera gånger under helgen, men alla bilder blev mycket suddiga. Följande bild tog jag på söndagen med selfiekamera, när stona ändå stod stilla eftersom de fått en ny höbal:

Det blev suddigt ändå, fast med konstiga färger dessutom.
Rundbågehallen har sina små brister, men funkar bra, och så himla praktiskt att den går att flytta! Senhösten -20 blev det ett hiskeligt oväder med hårda sydostvindar, och de lyckades faktiskt lyfta hela hallen och vrida den ett kvarts varv! Det var bara att köra in traktorn och ställa den tillrätta efteråt, och efter det har den inte rört sig. Förrän i fredags då. Förhoppningsvis köper vi en till nästa år, eventuellt en förlängd.
Mobilkameran är inte helt väck än, på en bra dag kan den ändå ta bilder på närmare håll. Det var faktiskt i syfte att testa kameran lite som jag gick upp till grabbarna och fick några bilder av mina svartbruna killar med härligt hårsvall; svartbruna tvååringen Ilieff, och svartbrunblacka morbrodern Mistjev (Ilieffs mamma Adilliya är halvsyster med Mistjev, de och Pavel lekte ihop som små sommaren 2012).

Ilieff. Höstsolen som plötsligt visade sig förstärker de rödbruna topparna i manen.

Biffen och Bananen..

Ilieff hade för dagen pyntat sig med några löv i pannluggen.
2022-10-16 15:39