
Zayats står i Fautrasen och väntar medan husse byter om till reskläder.
De skulle egentligen åkt för ca två månader sedan, och jag har haft en hel del ångest och magont över att vi inte kunnat köra dem till Brännan i Ragunda. Vi stötte på patrull vad gällde lastningen, och då Stefan varit borta mycket har vi inte kunnat träna mer än de gånger han varit hemma. Var för sig visade de sig vara tacksamma och enkla att lasta, men Zayats behövde öva mycket på att lasta ut sig för att vara helt bekväm.
Däremot var det inte lika lätt att få på bägge två, så vi fick prova olika lösningar. Cizmet, som är den coola och modiga av dem, verkade drabbas av mild klaustrofobi när mellanväggen skulle på plats, och blev plötsligt bakskygg. Zayats behövde känna att hon kunde backa ut, ända tills vi gjorde det tydligt att det var behagligare att stå i transporten och äta müsli än att stå utanför och sparka i luften i frustration. När hon förstod gick det mycket lättare, hon är en sån som behöver ställa tydliga frågor och få tydliga svar ibland, när vi förstår varandra är allt plötsligt enkelt.
Efter ett tag fick vi på bägge två, att stå bredvid varandra utan mellanvägg och äta ur sina hinkar i lugn och ro. När den biten var etablerad verkade poletten trilla ner på riktigt för Zayats, som plötsligt insåg att hon ju stod bekvämt ifred längst in med mellanväggen på plats, och Cizmet hade inga problem med att kliva på och stå på ytterkanten (de står diagonalt i vår Fautras, lösa med en något flexibel mellanvägg).
Vi hann bara öva på det ett par gånger förra helgen, det blev inget genrep i fredags då vi inte vill lastträna när det blåser hårt, och det blåste rejält i vindtunneln över gården på fredagen, så istället fick de stå i stallet, vila och få alla åtta hovar omsedda. På lördagsmorgonen var de bägge mycket enkla att lasta och stänga in, jag blev så stolt över Zayats som var hur lugn som helst och inte brydde sig om att Cizmet i sin trekantiga box bredvid provade på olika sätt att vända sig om innan hon till slut valde att stå på samma ledd som Zayats. Då hade all resmaten hamnat bakom henne, men det gick bra att åka de 16 milen till träningslägret ändå.

Väl på plats hade de inte tid att säga hejdå till husse när de upptäckt höbalen som väntade på dem, och brydde sig uppenbarligen inte heller om att de hade publik (i bakgrunden). Vår tränare Pernilla var inte hemma, men Stefan fick hjälp av Nisse att lasta av och ta in stona till sin hage. Det blir alltid en massa surr en sådan gång, så när Stefan till slut skulle åka var de två inte så intresserade av att ställa upp på bild.
Zayats ska sättas igång efter sin långa vila, och hon verkar ivrig och motiverad att få komma i träning igen. Cizmet ska få ta det lugnt och vänja sig med folk, omgivningar och rutiner ett par veckor, sedan ska hon tränas igång. Även om hon är sutten på och lite riden ska hon få starta från grunden ändå. Bägge två kommer vara till salu när de är ridbara, de är bägge två helt unika individer med helt olika förutsättningar och troligtvis olika användningsområden, men kompletterar varandra och trivs förvånansvärt bra ihop, så egentligen vore det roligt att kunna sälja dem ihop.
Tjejernas tillvaro och träning kommer ni kunna följa hos Nilla’s Häst & ridutbildning.

Stefan fick se fina renar på Gålsjöskogen på väg hem.
2023-02-12 15:19